5 Utformningen av ett ändrat kostnadsansvar för arbetsgivare
5.6 Omprövning och överklagande
Regeringens förslag: En arbetsgivare som skall betala särskild sjuk-försäkringsavgift skall inte ha rätt att begära omprövning av eller överklaga Försäkringskassans beslut om en arbetstagares rätt till hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
En bestämmelse härom införs i den lagen.
Försäkringskassan skall ompröva ett beslut om särskild sjukförsäk-ringsavgift om arbetsgivaren begär det eller om det finns andra skäl att göra det.
Försäkringskassan får avstå från att på eget initiativ ompröva ett be-slut om det rör sig om ett mindre belopp.
Om en fråga har avgjorts av en allmän förvaltningsdomstol får För-säkringskassan inte ompröva ett beslut såvitt avser den frågan. Dock får en fråga som har avgjorts av en länsrätt eller en kammarrätt om-prövas, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regerings-rättsavgörande som har meddelats efter beslutet.
En arbetsgivare som vill begära omprövning skall göra detta skrift-ligt senast sjätte året efter avgiftsåret. Om arbetsgivaren gör sannolikt att han eller hon har fått kännedom om beslutet först när kortare tid än två månader återstår av det sjätte året efter avgiftsåret skall rens begäran ha inkommit inom två månader från den dag arbetsgiva-ren fick kännedom om beslutet. Om begäran om omprövning avser ett beslut om anstånd skall en begäran ha kommit in till Försäkrings-kassan inom två månader räknat från den dag arbetsgivaren fick del av beslutet. En begäran om omprövning skall vara egenhändigt under-tecknad av arbetsgivaren eller dennes ombud. Är den inte det, får För-säkringskassan utfärda ett föreläggande om att begäran skall under-tecknas. Föreläggandet skall innehålla en upplysning om att ompröv-ning inte görs om begäran inte undertecknas.
Om Försäkringskassan självmant omprövar ett beslut, får ompröv-ningsbeslut som är till arbetsgivarens fördel meddelas senast sjätte året efter utgången av avgiftsåret. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter denna tid, om det av annat beslut av Försäkrings-kassan eller förvaltningsdomstol framgår att ett beslut är felaktigt.
Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för arbetsgivaren får inte meddelas senare än under andra året efter utgången av avgiftsåret.
Dock får ett sådant beslut fattas senare
1. om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant för-biseende innehåller uppenbar oriktighet, eller
2. om en ändring föranleds av Försäkringskassans beslut eller en allmän förvaltningsdomstols beslut i ett mål som gäller fråga om underlaget för eller storleken av avgiften för en annan kalendermånad än den som ändringen gäller.
47
För att omprövning till nackdel för arbetsgivaren skall få ske senare än andra året efter utgången av avgiftsåret får det inte framstå som uppenbart oskäligt att ändra beslutet och Försäkringskassan får inte heller ha fattat ett beslut om ändring till arbetsgivarens nackdel som rört samma fråga. Ändringen måste dessutom avse belopp av någon betydelse. En omprövning enligt punkten 1 får meddelas senast sjätte året efter utgången av avgiftsåret. En följdändring som föranleds av Försäkringskassans eller allmän förvaltningsdomstols beslut avseende annan kalendermånad får dock ske senare men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.
Prop. 2004/05:21
För överklagande av beslut om särskild sjukförsäkringsavgift skall vissa förfarande- och forumregler som finns i taxeringslagen (1990:324) gälla.
Försäkringskassans beslut får överklagas hos allmän förvaltnings-domstol av arbetsgivaren och, för det allmänna, av det allmänna om-budet hos Försäkringskassan. För arbetsgivarens överklagande gäller samma tidsfrister som för begäran om omprövning. Det allmänna om-budets överklagande skall ha kommit in inom den tidsfrist som gäller för beslut om en omprövning på initiativ av Försäkringskassan eller efter sådan tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.
Vad gäller förfarandet vid överklagande av Försäkringskassans be-slut samt tidsfrister m.m. för överklagande av länsrätts och kammar-rätts beslut i mål om särskild sjukförsäkringsavgift gäller i tillämpliga delar taxeringslagens regler.
Ett överklagande av ett beslut av länsrätten i fråga om anstånd med betalning av avgift får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat prövningstillstånd.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. I promemorian föreslogs dock att regeln om att arbetsgivaren inte skall ha rätt att begära omprövning av eller överklaga Försäkringskassans beslut om hel sjukpenning skulle införas i den nya lagen om särskild sjukför-säkringsavgift.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har kommenterat förslagen gällande beslut och överklagande. Privattjänstemannakartellen och Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget. Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket anser att arbetsgivaren även bör få möjlighet att över-klaga beslut om sjukpenning. Lantbrukarnas Riksförbund anser att förla-get kan leda till ökad administration för arbetsgivare, Försäkringskassan och Skatteverket.
Skälen för regeringens förslag: Ett beslut av en allmän försäkrings-kassa enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) får enligt 20 kap. 11 § samma lag överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. En-ligt 22 § förvaltningslagen (1986:223) får talan föras av den som beslutet angår om det har gått honom emot. En arbetsgivare anses enligt äldre rättspraxis inte ha rätt att överklaga ett beslut om en anställds sjukpen-ning (se rättsfallet TAF 42/1962). I ett senare rättsfall ansågs emellertid en arbetsgivare ha besvärsrätt i mål rörande anspråk på anställds sjukpen-ning, nämligen då arbetsgivarinträde förelåg (FÖD 1987:7).
48
När arbetsgivare enligt förslagen i denna proposition åläggs att betala en särskild sjukförsäkringsavgift, baserad på arbetstagares sjukpenning, kan det inte uteslutas att sjukpenningbeslutet skulle angå arbetsgivaren på ett sådant sätt att denne skulle kunna anses ha rätt att överklaga be-slutet.
Prop. 2004/05:21
I promemorian föreslogs regler i den nya lagen om särskild sjukförsäk-ringsavgift om att arbetsgivare inte skulle ha rätt att begära omprövning av eller överklaga Försäkringskassans beslut om hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 § AFL. Några remissinstanser har invänt mot detta och ansett att arbetsgivaren borde få rätt att klaga på Försäkringskassans beslut om sjuk-penning.
I ett sjukpenningärende förekommer i allmänhet uppgifter om den en-skildes hälsotillstånd såsom läkarintyg, sjukhusjournaler etc. Sådana uppgifter är som regel att betrakta som integritetskänsliga. För det fall arbetsgivaren skulle tillerkännas partsställning i ett sjukpenningmål hos allmän förvaltningsdomstol kan en konsekvens härav bli att arbetsgiva-ren med stöd av 43 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) jämförd med 14 kap 5 § sekretesslagen (1980:100) som part ges rätt att få del av så-dana uppgifter om de ingår i processmaterialet i målet. Denna konse-kvens är enligt regeringens mening inte önskvärd. Regeringen anser där-för att ett uttryckligt där-förbud mot att arbetsgivare skall kunna överklaga ett sjukpenningbeslut angående arbetstagaren bör införas. Till skillnad mot vad som föreslogs i promemorian anser regeringen dock att en sådan be-stämmelse lämpligast hör hemma i 20 kap. AFL.
Arbetsgivaren bör däremot kunna klaga på själva beslutet om särskild sjukförsäkringsavgift. Det kan till exempel bli aktuellt om arbetsgivaren anser att det inte föreligger ett anställningsförhållande gentemot en viss sjukskriven eller att avgiften blivit för hög med tanke på de inkomster arbetstagaren har från arbetsgivaren.
Lagrådet har i sitt yttrande anfört att även om den föreslagna särskilda sjukförsäkringsavgiften enligt svensk rätt är att betrakta som en skatt, torde mål om bestämmande av avgiften i Europakonventionens mening vara att betrakta som mål rörande prövning av civila rättigheter och skyl-digheter. Artikel 6 i konventionen, som behandlar rätten till en rättvis rättegång, blir då – enligt Lagrådets uppfattning – tillämplig. Lagrådet anför vidare att för att konventionens krav skall anses uppfyllda får ramen för den prövning domstolarna skall göra enligt 24 § lagen om sär-skild sjukförsäkringsavgift inte vara för snäv. En förutsättning för att överklagandeförbudet i den föreslagna paragrafen i AFL skall kunna godtas bör därför enligt Lagrådets uppfattning vara att arbetsgivaren vid ett överklagande av Försäkringskassans beslut enligt lagen om särskild sjukförsäkringsavgift inte bara skall kunna få själva beräkningen av av-giftens storlek prövad utan att han också skall kunna rikta invändningar mot beslutet att tillerkänna den anställde hel sjukpenning.
Lagrådet har inte gjort gällande att någon förändring av de i lagråds-remissen lämnade lagförslagen skulle vara påkallad med anledning av det sålunda förda resonemanget.
49 Under förutsättning att artikel 6 i Europakonventionen blir tillämplig
och att arbetsgivaren i ett avgiftsmål skulle kunna invända att sjukpen-ningbeslutet är felaktigt uppkommer frågan hur en prövning skulle kunna gestalta sig. I den föreslagna 3 § i propositionens förslag till lag om
sär-skild sjukförsäkringsavgift, vilken för övrigt överensstämmer med lag-rådsremissens lagförslag, anges att en arbetsgivare skall, med den in-skränkning som följer av den föreslagna avgiftsbegränsningen, betala en särskild sjukförsäkringsavgift när hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har utgetts till arbetstagare hos arbets-givaren. Det är således tillräckligt att hel sjukpenning faktiskt har betalats ut för att avgift skall påföras arbetsgivaren. Försäkringskassan torde där-för inte i motiveringen där-för beslutet ha anledning att beröra några omstän-digheter som har med sjukpenningbeslutet att göra. Om arbetsgivaren i en begäran om omprövning av avgiftsbeslutet invänder att sjukpenning-beslutet är felaktigt torde det vara ovanligt att en sådan invändning grun-dar sig på någon mer ingående kännedom hos arbetsgivaren om arbets-tagarens medicinska förhållanden. Det bör därför inte vara motiverat att Försäkringskassan i sitt omprövningsbeslut närmare redogör för sådana förhållanden. Om arbetsgivaren däremot redan har vetskap om arbets-tagarens medicinska förhållanden, t.ex. genom att han tidigare tagit del av läkarintyg etc. avseende arbetstagaren, torde något betydande integri-tetsintrång inte kunna anses ske om Försäkringskassan i motiveringen för omprövningsbeslutet berör sådana frågor. Någon rätt för arbetsgivaren att i samband med förfarandet hos Försäkringskassan få del av känsliga handlingar i sjukpenningakten torde inte föreligga. Som Lagrådet påpe-kat kan naturligtvis beslutet om hel sjukpenning inte ändras inom ramen för avgiftsprocessen. Om omprövningsbeslutet sedan överklagas till läns-rätten torde domstolen i de flesta fall kunna ta ställning till rimligheten i arbetsgivarens invändning utan att behöva inhämta ytterligare medicinsk utredning. I de fall då medicinska uppgifter ändå behöver tillföras målet eller då arbetsgivaren först i länsrätten invänder mot sjukpenningbeslutet får det förutsättas att ett noga övervägande görs, mot bakgrund av tillämp-liga sekretessregler, om vilka uppgifter som arbetsgivaren kan få del av.
Prop. 2004/05:21
I övrigt bör enligt regeringens mening de processuella reglerna i mål om särskild sjukförsäkringsavgift vara utformade så att de i allt väsentligt motsvarar de som återfinns i skattebetalningslagen (1997:482). Härige-nom vinns den fördelen att arbetsgivare slipper omfattas av olika pro-cessregler för den särskilda sjukförsäkringsavgiften och för andra skatter och avgifter bara av det skälet att beskattningsbesluten fattas av olika myndigheter.