Kapitel 20 Version 2.1 Univ. A, 2011
Flik 12
Informationsspridning
Övergripande resultat för organisationen kan rapporteras genom informationsmöten, personaltidningar, på intranät eller med utskick till de anställda. Resultaten kan med fördel rapporteras på olika sätt.
Olika sätt att rapportera resultat:
1. Informationsmöte för deltagarna 2. Personaltidning
3. Intranät
4. Brevutskick till deltagarna 5. Anslagstavlor
För att bibehålla intresset för AHA-arbetet är det centralt att kontinuerligt informera deltagarna om olika insatser som gjorts från kartläggningen. Även mellan kartläggningsmätningarna ska det finnas tillfällen och möjligheter att påverka och komma med förslag som gynnar arbetsmiljön.
Kapitel 20 Version 2.1 Univ. A, 2011
Flik 12
Kapitel 21 Version 2.1 Univ. A, 2011
Flik 12
Referenser
Anderzén, I. & Arnetz, B.B. (2005). The Impact of Prospective Survey-Based Workplace Intervention Program on Employee health, Biological Stress Markers, and Organizational Productivity. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 47, 671-682.
Aronsson G, Gustafsson K. (2002). Sjuknärvaro - förekomst och utvecklingstendenser.
Arbete och hälsa. Vetenskaplig skriftserie Nr 2002:8: Arbetslivsinstitutet
Aronsson, T. and C. Malmqvist (2002). Rehabiliteringens ekonomi. Stockholm, Bilda Förlag.
Aronsson G, Gustafsson K. (2005). Sickness presenteeism: prevalence,
attendance-pressure factors, and an outline of a model for research. J occup environ med, 47,958-66.
Austin, T. J. and B. J. Vancouver (1996). "Goal Constructs in Psychology: Structure, Process, and Content." Psychological Bulletin 120(3): 338-375.
Bass, B. M. (1990). Bass & Stogdill´s Handbook of Leadership: Theory, Research, &
Managerial Applications. New York, The Free Press.
Bass, BM & Stogdill, RM. (1990). Bass & Stogdill's Handbook of Leadership: Theory, Research, and Managerial Applications. New York : Free Press.
Bergstrom G, Bodin L, Hagberg J, Aronsson G, Josephson M. (2009). Sickness
presenteeism today, sickness absenteeism tomorrow? A prospective study on sickness presenteeism and future sickness absenteeism. J Occup Environ Med. 51(6) 629-638.
Bergstrom G, Bodin L, Hagberg J, Lindh T, Aronsson G, Josephson M. (2009)Does sickness presenteeism have an impact on future general health? Int Arch Occup Environ Health. 82(10)1179-1190.
Björk, S., & Norinder, A. (1999). The weighting exercise for the Swedish version of the Euroqol. Health Econ, 8, 117-126.
Björklund, C., Granh, A., Jensen, I., & Bergström, G. 2007). Does survey feedback enhance the psychosocial work environment and decrease sick leave? European Journal of Work and Organizational Psychology,16, 76-93.
Björklund, C. (2001). Work Motivation - Studies of its Determinants and Outcomes.
Stockholm School of Economics, EFI.
Boles, M. et al. (2004). The Relationship Between Health Risks and Work Productivity.
Journal of Occupational and Environmental Medicine, 46, 737-745.
Bosma, H., R. Peter, et al. (1998). "Two alternative job stress models and the risk of coronary heart disease." Am J Public Health 88(1): 68-74.
Kapitel 21 Version 2.1 Univ. A, 2011
Flik 12
Dallner, M., K. Lindström, et al. (2000:19). Användarmanual för QPSNordic - Frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Stockholm, Arbetslivsinstitutet.
Demerouti E, Bakker A, Nachreiner F, Schaufeli W B The Job Demands-Resources Model of Burnout. Journal of Applied Psychology 2001, Vol. 86. No. 3, 499-512.
Edwin, L. A. and L. P. Gary (1984). Goal Setting a motivational technique that works!
Englewood Cliffs, New Jersey, Prentice-Hall, Inc.
Ekfeldt-Sandberg, C., I. Eckerlund, et al. (1999). Hur kan vi mäta patienternas tillfredsställelse med vården? -jämförande studie av metoderna Quality Satisfaction Performance, QSP och Kvalitet Ur Patientens Perspektiv, KUPP. Stockholm, Spri.
Erez, M. and E. C. P. (1987). "Comparative Analysis of Goal-Setting Strategies Across Cultures." Journal of Applied Psychology 72, 658-665.
Ferris, P. A., Sinclair, C., & Kline, T. J. (2005). It takes two to tango: personal and
organizational resilience as predictors of strain and cardiovascular disease risk in a work sample. J Occup Health Psychol, 10(3), 225-238.
Grinyer A, Singleton V. (2000). Sickness absence as risk-taking behaviour: a study of organisational and cultural factors in the public sector. Health, Risk & Society, 2,7-21.
Gustafsson K, Marklund S. (2011). Cosequences of sickness presence and sickness absence on health and work ability: A Swedish prospective cohort study. International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health, 24(2):153-165.
Hellgren J, Sverke M, Isaksson K. (1999) A two-dimensional approach to job insecurity:
Consequences for employee attitudes and well-being. European journal of work and organizational psychology. 8(2):179-195.
Hansen CD, Andersen JH. (2009). Sick at work - a risk factor for long-term sickness absence at a later date? J Epidemiol Community Health, 63(5), 397-402.
Hansson, T. and P. Westerholm (2001). Arbete och besvär i rörelseorganen
En vetenskaplig värdering av frågor om samband. Arbete och Hälsa 2001:12. Stockholm, Arbetslivsinstitutet.
Jensen, I., & Roos, P., et al. (2005). AHA slutrapport del 2. Stockholm: från www.personskadeprevention.nu.
Johnson, S., Cooper, C., Cartwright, S., Donald, I., Taylor, P., & Millet, C. (2005). The experince of work-related stress across occupations. Journal of Managerial Psychology, 20(2), 178-187.
Kanungo, RN. (1982). Measurement of Job and Work Involvement. Journal of Applied Psychology, 67(3), 341-349.
Kapitel 21 Version 2.1 Univ. A, 2011
Flik 12
Kristensen, TS., Hannerz, H., et al. (2005). The Copenhagen Psychosocial Questionnaire - a tool for the assessment and improvement of the psychosocial work environment.
Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 31(6), 438-449.
Landsbergis, P. and T. Theorell (2000). "Measurement of Psychosocial Workplace Exposure Variables." Occupational Medicine 15: 163-188.
Larsson, G., B. Wilde Larsson, et al. (1998). "Refinement of the Questionnaire 'Quality of Care from the Patient's Perspective' using Structural Equation Modelling." Scand J Caring Sci 12: 111-118.
Larsson, G. (2006). The Developmental Leadership Questionnaire (DLQ): Some psychometric properties. Scandinavian Journal of Psychology, 47, 253-262.
Lee, C., P. Bobko, et al. (1991). "An empirical analysis of a goal setting questionnaire."
Journal of Organizational Behaviour 12: 467-482.
Lindström, K., M. Dallner, et al. (1997). Review of Psychological and Social Factors at Work and Suggestions for the General Nordic Questionnaire (QPSNordic). Copenhagen, Nordic Council of Ministers.
Locke, E., & Latham, G. (1984). Goal setting. A motivational technique that works. NJ:
Prentice-Hall.
Locke, E. A.,. Latham,G., et al. (1988). "The Determinants of Goal Commitment." Academy of Management Review 13(1): 23-39.
Mann, F. C. (1961). Studying and Creating Change. The Planning of Change. W. G. Bennis, K. D. Benne and R. Chin. New York, Holt, Rinehart and Winston: 605-613.
Mausner-Dorsch, H., & Eaton, W. W. (2000). Psychosocial work environment and
depression: epidemiologic assessment of the demand-control model. Am J Public Health, 90(11), 1765-1770.
Moon, J. M. (2000). "Organizational Commitment Revisited in New Public Management.
Motivation, Organizational Culture, Sector, and Managerial Level." Public Performance &
Management Review 24(2): 177-194.
Peter, R., J. Siegrist, et al. (2002). "Psychosocial work environment and myocardial
infarction: improving risk estimation by combining two complementary job stress models in the SHEEP Study." Journal of Epidemiology and Community Health 56: 294-300.
Pritchard, R. D., S. D. Jones, et al. (1988). "Effects of Group Feedback, Goal Setting, and Incentives on Organizational Productivity." Journal of Applied Psychology 73(2): 337-358.
Kapitel 21 Version 2.1 Univ. A, 2011
Flik 12
SBU-rapport (2000). Ont i ryggen, ont i nacken
En evidensbaserad kunskapssammanställning. Stockholm, SBU.
SBU-rapport (2003). Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis En systematisk litteraturöversikt. Stockholm, SBU.
Siegrist, J. (1996). "Adverse Health Effects of High-Effort/low-Reward Conditions." Journal of Occupational Health Psychology 1, No. 1: 27-41.
Skogstad, A. and A. Bang (1993). "Survey Feedback
Arbeidsmiljoutvikling gjennom bruk av en kartleggings- og tilbakemeldingsmodell." Norsk tidsskr arb med 14: 217-31.
Sjöberg, A. & Sverke, M. (2000). The interactive effect of job involvement and organizational commitment on job turnover revisited: A note on the mediating role of turnover intention.
Scandinavian Journal of Psychology, 41, 247-252.
Sparks, K., B. Faragher, et al. (2001). "Well-being and occupational health in the 21st century workplace." Journal of Occupational and Organizational Psychology.
Sverke M, Hellgren J, Näswall K. (2002). No Security: A Meta-Analysis and Review of Job Insecurity and Its Consequences. Journal of Occupational Health Psychology, 7(3):242-264.
Tuomi, K. & Ilmarinen, J. (1994). Work Ability Index. Institute of Occupational Health.
Tubbs, M. E. (1986). "Goal Setting: A Meta-Analytic Examination of the Empirical Evidence."
Journal of Applied Psychology 71(3): 474-483.
Wahlström, J. (2003). Physical load, psychosocial and individual
factors in visual display unit work. Arbete och Hälsa 2003:10. Stockholm, Arbetslivsinstitutet.
Wendell, F. L. and J. H. C. Bell (1999). Organization Development Behavioral Science
Interventions for Organization Improvement. Upper Saddle River, New Jersey, Prentice-Hall, Inc.
KI Test 26
Är det något du vill diskutera eller känner oro för i din återkoppling bör du kontakta din närmaste chef,
personalavdelningen, företagshälsovården eller någon person inom organisationen/ företaget som du känner förtroende för.
innebär att du upplever både låga arbetskrav och låg kontroll över arbetet.
innebär att du upplever dig ha låga arbetskrav och hög kontroll över arbetet.
(QNRPELQDWLRQDYK|JDDUEHWVNUDYRFKOnJNRQWUROO VSlQWDUEHWH KDUYLVDWVDPEDQGPHG|NDGVWUHVVULVNI|U KMlUWNlUOVMXNGRPVDPWI|UK|MGULVNI|UQDFNRFKU\JJEHVYlU
'LVNXVVLRQVI|UVODJ 'LWWLQIO\WDQGHSnGLQDUEHWVVLWXDWLRQ|YHUWLGVDUEHWHI|UGHOQLQJDYDUEHWHWVW|GIXQNWLRQHUL RUJDQLVDWLRQHQ FKHIRFKDUEHWVNDPUDWHU
innebär att du upplever dig ha höga arbetskrav samtidigt som du har låg kontroll över arbetet.
Spänt arbete
Aktivt arbete
Passivt arbete
innebär att du upplever höga arbetskrav och hög kontroll över arbetet.