3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE
1.1 Omsorg och lärande
Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om kommunens skolbarnsomsorg kompletterar skolan tids- och innehålls-mässigt,
• om kommunens skolbarnsomsorg erbjuder barnen en meningsfull fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen samt stödjer deras utveckling,
• om personalen i kommunens skolbarnsomsorg arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar,
• om det i kommunens skolbarnsomsorg finns möjlighet att ha god uppsikt över barnen och om det finns goda rutiner för säkerheten,
• om samarbete mellan kommunens skolbarnsomsorg, förskola, förskoleklass och skola bidrar till att ge barnen kontinuitet i tillvaron,
• om det i kommunens skolbarnsomsorg finns ett förtroendefullt och nära samarbete med vårdnadshavarna.
Bedömning av området Omsorg och lärande:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god kvalitet. Detta grundar inspektörerna på att inspektionen visar att skolbarnsomsor-gen i Bollebygds kommun kompletterar skolan och erbjuder barnen en meningsfull fritid.
Skolbarnsomsorgen kompletterar skolan såväl tids- som innehållsmässigt. Tidsmäs-sigt genom att den är öppen den skolfria tiden av dagen och året. InnehållsmäsTidsmäs-sigt genom att verksamhetens upplägg är annorlunda än skolans samt att fokus ligger på barnens sociala utveckling. Rektorerna uttrycker att skolbarnsomsorgen ska kom-plettera skolan men inte vara en förlängning av skoldagen.
Personal och rektorer berättar också vad som görs för att fritidshemsvistelsen ska erbjuda barnen en meningsfull fritid. Det betonas att barnen ska ha roligt, känna sig sedda och få möjlighet att prova på olika aktiviteter. Intervjuerna visar också att barnen ges stora friheter att välja lek eller aktivitet. Personalen berättar att en stor del av verksamheten går ut på att ge barnen erfarenheter och vägledning för att sti-mulera barnens vilja och förmåga till inflytande och ansvar.
Inspektionen visar också att skolbarnsomsorgens samverkan med andra i allmänhet fungerar tillfredställande. Rektorer och personal berättar att samverkan mellan fri-tidshem, förskoleklass och skola fungerar bra och att denna samverkan syftar till att barnen ska uppleva kontinuitet och helhet. Samarbete mellan personal och föräldrar är vanligen både förtroendefullt och konstruktivt, enligt intervjuer med personal och föräldrar.
Inspektörerna erfar att förutsättningarna för att ha god uppsikt över barnen varierar.
Några av personalen och föräldrar vid Bollebygdskolan känner viss oro över att det kan finnas svagheter i säkerhetsrutinerna och att barnen inte alltid hålls under upp-sikt. Inspektörerna vill därför påpeka att kommunen kan behöva se över rutinerna för att skapa en trygg och säker miljö vid Bollebygdsskolan (se även avsnitt 3.5 Lo-kaler).
1.2 Särskilt stöd
Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om de barn inom kommunens skolbarnsomsorg som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ges den omsorg som deras speciella behov kräver.
Bedömning av området Särskilt stöd:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god kvalitet. Detta grundar inspektörerna på att barn som behöver särskilt stöd i sin
ut-mer i inspektionen.
Samarbetet mellan fritidshems- och skolpersonal gör att fritidshemspersonalen är insatta i barnens behov och hur de utvecklas. Vid intervjuer med personal respektive rektorer framhålls att verksamheterna ställer olika krav på barnen, vilket ibland in-nebär att barn som har behov av särskilt stöd i skolan inte behöver detta i fritids-hemmet eller omvänt. En del typer av svårigheter kräver dock särskilda stödinsatser i båda verksamheterna. Fritidshempersonalen har viss tillgång till handledning av specialpedagog. En vanlig stödinsats består av att anpassa verksamheten efter de barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Det kan till exempel handla om att förändra rutiner, val av aktiviteter eller att förändra utformningen av innemiljön.
Den intervjuade personalen poängterar vidare att det är viktigt att uppmärksamma barnens positiva sidor istället för att lägga all fokus på de särskilda behoven.
2 NORMER OCH VÄRDEN
Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och om-tanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfatt-ningar och levnadssätt.
2.1 Normer och värden i samvaron Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter,
• om det i kommunens skolbarnsomsorg pågår ett medvetet arbete mot dis-kriminering och kränkningar och för att förankra värden som alla männi-skors lika värde, jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta,
• om det inom kommunens skolbarnsomsorg finns en likabehandlingsplan för varje verksamhet.
Bedömning av området Normer och värden i samvaron:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god kvalitet. Bedömningen grundar sig framförallt på att inspektionen visar att det dag-liga arbetet med att förankra de normer och värden som anges i läroplanen fungerar tillfredställande, däremot uppfyller inte arbetet med likabehandlingsplaner de krav som ställs på sådana planer.
Inspektionen visar att i Bollebygds kommun anses arbete med normer och värden vara en central uppgift för skolbarnsomsorgen. Personalen och rektorerna uppger att det är viktigt att barnen känner sig trygga och får möjlighet till inflytande. De intervjuade säger vidare att skolbarnsomsorgen ger barnen möjlighet till social
trä-ning. Barnen får erfarenheter av och tränar samspel med andra genom att ingå i fritidshemsgruppen, vilket utvecklar barnens förmåga att känna empati och respek-tera varandra. Dessa utsagor bekräftas också av att många elever, som Skolverkets inspektörer träffar i samband med skolbesök, ger uttryck för att de trivs och känner sig trygga i fritidshemmen. Den intervjuade personalen framhåller också att det är viktigt att barnen får hjälp att hantera konflikter. Personalen hävdar vidare att de har bra förutsättningar att arbeta med konflikthantering eftersom de deltar i barnens hela dag, dvs. även under skoltid.
Inom bedömningsområdet finns följande brist:
Likabehandlingsplaner
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande be-handling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot diskrimine-ring och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omstän-digheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränk-ningar. Lagens uttryckliga förbud för vuxna att diskriminera, trakassera eller utsätta barn och elever för annan kränkande behandling ska framgå av planen. I likabe-handlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år.
Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamhe-ten.
Inspektionen visar att arbetet med likabehandlingsplaner i skolbarnsomsorgen inte uppfyller alla krav som ställs på sådana. Likabehandlingsplanerna för fritidshemmen är framtagna tillsammans med skolan, samma plan gäller både för det aktuella fri-tidshemmet och för den skolan där verksamheten bedrivs. Det finns alltså inte en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Likaså saknas en specifik redovisning av skolbarnsomsorgens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Pla-nerna är i allmänhet mest inriktade på situationer som kan uppstå under skoltid.
Åtgärder som riktar sig till eftermiddagstid är ovanliga. Såväl rektorer som personal uppger dock att det är tänkt att planerna ska omfatta barnens hela dag.
Inspektörerna bedömer att det saknas likabehandlingsplaner för fritidshemmen som uppfyller de krav som ställs på sådana planer.
Bollebygds kommun har inte överlämnat åt rektorerna i kommunen att upprätta likabehandlingsplaner. Avsaknaden av likabehandlingsplaner eller bristande sådana bedöms därför inte i de enskilda skol- och verksamhetsrapporterna utan en samlad bedömning sker i den övergripande kommunrapporten.
3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE
Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats, verksamheternas ledning och personal, barngrup-pernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Inspektionen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och utveckling och vilka ef-fekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i skolbarnsomsor-gen.
3.1 Personalens utbildning och erfarenhet Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har utbildning eller er-farenhet som bidrar till en god omsorg och pedagogisk verksamhet,
• om kommunen erbjuder kompetensutveckling utifrån verksamhetens be-hov.
Bedömning av området Personalens utbildning och erfarenhet:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god kvalitet. Detta grundar inspektörerna på att personalens utbildningsnivå ligger nära förhållandena i de flesta andra kommuner och att kompetensutvecklings anordnas.
Enligt Skolverkets officiella statistik från år 2007 har 58 procent av personalen i fritidshem pedagogisk högskoleutbildning, vilket är strax under riksgenomsnittet på 60 procent. Kompetensutveckling anordnas dels inom den egna enheten, dels kommungemensamt. De flesta insatser riktar sig till både skol- och skolbarnsom-sorgspersonal och den intervjuade skolbarnsomskolbarnsom-sorgspersonalen uppger att dessa insatser i första hand berör arbetet under skoltid. Fritidshemspersonalen ingår också i nätverksgrupper som går ut på att diskutera utvecklingsfrågor och utbyta erfaren-heter. Inspektörerna påpekar att det kan vara uppbyggligt om kompetenslingsinsatserna kopplas till kvalitetsarbetet för att insatserna ska motsvara utveck-lingsbehov i verksamheten.
3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om verksamhetsledningen i kommunens skolbarnsomsorg är förtrogen med verksamheten,
• om verksamhetsledningen liksom huvudmannen har god kunskap om skol-barnsomsorgens uppdrag och om kvaliteten i kommunens skolbarnsom-sorg,
• om registerkontroll alltid genomförs innan personal anställs i kommunens skolbarnsomsorg.
Bedömning av området Ledningens och huvudmannens ansvar:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god kvalitet. Detta grundar inspektörerna på att intervjuer visar att ledningen är insatt både i de krav som ställs på skolbarnsomsorgen och i verksamhetens kvalitet.
Inspektionen visar att rektorerna och förvaltningsledningen är insatta i skolbarns-omsorgens mål och uppdrag. Rektorerna håller sig förtrogna med det dagliga arbe-tet genom att delta i personalträffar av olika slag, föräldrakontakter, besök i verk-samheten samt genom utvärderingar och annan dokumentation från personalen.
Den intervjuade personalen uppfattar att rektorerna är insatta i skolbarnsomsorgens verksamhet. Enligt uppgifter från såväl rektorer som förvaltningsledningen genom-förs registerkontroll i enlighet med lagen.
3.3 Tillgång till plats
Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader ef-ter anmälan),
• om skolbarnsomsorg erbjuds till barn till och med barnet är 12 år, p.g.a.
föräldrars arbete, studier eller barnets eget behov,
• om kommunen har en uppsökande verksamhet i syfte att ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats i fritidshem för att de har behov av särskilt stöd i sin utveckling.
Bedömning av området Tillgång till plats:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av myck-et god kvalitmyck-et. Dmyck-etta grundar inspektörerna på att tillgången till platser i skolbarns-omsorgen motsvarar behoven.
Alla som ansöker om plats får detta från och med den dag de önskar, dvs. utan något dröjsmål alls. Skolbarnsomsorg finns att tillgå i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete, studier eller barnens egna behov. Verk-samheten vänder sig till skolbarn från sex till och med tolv år.
I Bollebygds kommun finns också goda förutsättningar att bedriva uppsökande verksamhet. Samverkan mellan skolbarnsomsorgen och skolan gör att kommunen
behöver anvisas plats i fritidshem.
3.4 Grupper
Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om barngrupperna i kommunens skolbarnsomsorg är lämpligt stora och om det vid sammansättning av grupperna tas hänsyn till bl.a. barnens ålder, behov av särskilt stöd, personalens kompetens och lokalerna,
• om kommunen utvärderar effekter av gruppsammansättningar,
• om kommunen gör konsekvensutredningar innan beslut fattas som påver-kar fritidshemmens gruppstorlek och gruppsammansättning samt personal-täthet.
Bedömning av området Grupper:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god kvalitet. I bedömningen har vägts in att förutsättningarna i form av gruppstorlekar och personaltäthet visserligen är bättre än för de flesta andra kommuner men att kommunen ännu inte funnit anledning att genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar dessa förutsättningar.
Gruppstorlekarna i svenska fritidshem har mer än fördubblats och personaltätheten mer än halverats sedan början av 1990-talet. Nedan följer en jämförelse mellan riksgenomsnittet och förhållandena i Bollebygd de tre senaste åren.
Tabell 1 Gruppstorlekar i fritidshem Antal barn per avdelning
2005 2006 2007
Bollebygd 30,0 31,6 26,8
Samtliga
kommuner 30,6 31,7 33,5
Källa: Skolverkets statistik från år 2007
Tabell 2 Personaltäthet i fritidshem Antal barn per årsarbetare
2005 2006 2007
Bollebygd 22,2 19,6 18,3
Samtliga
kommuner 18,4 18,8 19,3
Källa: Skolverkets statistik från år 2007
Av ovanstående tabeller framgår att i Bollebygd har barngrupperna blivit mindre
och personaltätheten högre de tre senaste åren medan utvecklingen varit den mot-satta för riksgenomsnittet. Vid intervjuerna tar såväl personalen som rektorer och föräldrar upp att de anser att barngrupperna är stora och att det kan vara svårt att ha uppsikt över alla barn. Personalen och rektorerna berättar dock att i praktiken är barnen ofta indelade i mindre grupper, utifrån intressen eller inför olika aktiviteter.
Rektorerna ansvarar för att organisera fritidshemsgrupperna inom sin enhet och personalen har viss möjlighet att påverka dessa beslut. Handlingsutrymmet är dock begränsat. Efterfrågan på platser styr i hög grad gruppstorlekarna. När ett nytt barn ansöker om plats fylls befintliga grupper på.
Inom bedömningsområdet finns följande förbättringsbehov:
Konsekvensutredningar inför beslut
Enligt skollagen ska barngrupperna ha lämplig storlek och sammansättning. I de allmänna råden för kvalitet i fritidshem anges också att kommunen bör genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar gruppernas storlek eller sammansättning.
Vid personalintervjuerna diskuteras gruppernas sammansättning. Ålderssamman-sättning är inte lika vid de olika fritidshemmen. Vid Bollebygdskolan har en organi-sationsförändring genomförts, vilken bland annat inneburit att barngrupperna är mer åldershomogena än tidigare. Vid personalintervjun framkommer både positiva och negativa följder av denna förändring. Till exempel anges att möjligheterna att genomföra åldersanpassade aktiviteter blivit större men att de yngre barnen saknar de äldre som förebilder och stöd. Både föräldrar och personal påtalar att det råder svårigheter att erbjuda omsorg och pedagogiska verksamhet av god kvalitet för de yngsta barnen i nuvarande organisation. Inspektörerna erfar att eventuella konse-kvenser inte utreds före förändringar genomförs.
Inspektörerna bedömer att kommunen bör genomföra konsekvensutredningar in-nan beslut fattas som påverkar fritidshemsgruppernas storlek eller sammansättning.
3.5 Lokaler
Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om kommunens skolbarnsomsorg bedrivs i ändamålsenliga lokaler.
Bedömning av området Lokaler:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god kvalitet. Bedömningen grundar sig på att inspektionen visar att såväl ute- som in-nemiljöer ger möjlighet till lek och aktivitet.
En del av fritidshemmen delar lokal med skolan och andra har lokaler som står till förfogande hela dagen. Personal- och rektorsintervjuer tyder på att många lokaler är
uppges också att lokalerna kan vara utformade så att det blir svårt att dela upp bar-nen i smågrupper. Fritidshemmen har även tillgång till ändamålsenliga utemiljöer.
Personalrepresentanterna berättar att det finns lekredskap och stimulerande utemil-jöer som ger möjlighet till lek och rörelse i omedelbar anslutning till fritidshemmen.
Fritidshemmen har också skog eller andra naturmiljöer i närområdet. Intervjuerna med personal och föräldrar, i synnerhet representanter från Bollebygdsskolan, tyder dock på att en del känner sig oroliga för att det är svårt att ha uppsikt över alla barn dels för att grupperna är stora, dels på grund av att inne- och utemiljöer är svåra att överblicka.
3.6 Kvalitetsarbete
Inom detta bedömningsområde har granskats:
• om såväl kommunens fritidshem som kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamhe-ten samt tar tillvara resultaverksamhe-ten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbätt-ra måluppfyllelsen,
• om varje fritidshem liksom kommunen dokumenterar det systematiska kva-litetsarbetet i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vil-ken mån de nationella målen för skolbarnsomsorgen nåtts och en redogö-relse för vilka åtgärder som man avser att vidta för att öka måluppfyllelsen,
• om kommunen utövar tillsyn över enskilda fritidshem.
Bedömning av området Kvalitetsarbete:
Ej godtagbar kvalitet
Mindre god kvalitet
God kvalitet Mycket god kvalitet
X
Motivering:
Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av mind-re god kvalitet. Bedömningen grundar sig i att även om inspektömind-rerna bedömer att det pågår ett systematiskt kvalitetsarbete så fullgör inte kommunen sitt uppdrag att utöva tillsyn över enskild verksamhet. Dessutom bör några kvalitetsredovisningar förbättras.
Kvalitetsarbetet länkar ihop alla delar av det lokala styrsystemet. Barn- och utbild-ningsnämndens uppdrag till förvaltningen det kommande året beskrivs i en verk-samhetsplan. Planen omfattar hela utbildningssektorn, dvs. förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola. Skolbarnsomsorgen omnämns dock betydligt mindre än de andra verksamheterna. För närvarande prioriteras arbetet med föräldrar och barns möjligheter till påverkan samt att barnen ska känna sig trygga. Verksamheten ska sedan konkretiseras i en lokal arbetsplan som ska beskriva hur arbetet bedrivs vid respektive enhet. Den lokala arbetsplanen bygger på utvecklingsplaner som varje arbetslag tar fram. Dessa båda dokument innehåller planerade insatser för att nå de nationella och lokalt prioriterade målen samt en plan för uppföljning och utvärdering. Utvärderingar i arbetslagen genomförs såväl kontinuerligt i samband med planering av verksamheten som mer övergripande en eller två gånger per år.
Inom bedömningsområdet finns följande brist och förbättringsbehov:
Kvalitetsredovisning
I förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. står det bland annat att varje kommunalt bedrivet fritidshem ska upprätta en kvalitetsredovisning varje år. Kvalitetsredovisningarna ska bidra till att förverkliga de nationella målen samt ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Barn och föräldrar ska ges möjlighet att delta i arbete med kvalitetsredovisning.
I Bollebygds kommun är fritidshemmens kvalitetsredovisning sammanslagen med skolans. Varje rektor upprättar en kvalitetsredovisning för hela sitt ansvarsområde.
Huruvida kvalitetsredovisningarna ger en bild av respektive fritidshem varierar. Alla redovisningar beskriver bland annat verksamhetens förutsättningar, arbete i verk-samhet samt planerade åtgärder för ökad måluppfyllelse men i olika grad. I Öre-lundskolans kvalitetsredovisning finns fritidshemmen med i alla delar. Den ger all-sidig information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Bollebygdskolans
Huruvida kvalitetsredovisningarna ger en bild av respektive fritidshem varierar. Alla redovisningar beskriver bland annat verksamhetens förutsättningar, arbete i verk-samhet samt planerade åtgärder för ökad måluppfyllelse men i olika grad. I Öre-lundskolans kvalitetsredovisning finns fritidshemmen med i alla delar. Den ger all-sidig information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Bollebygdskolans