Tillgång till plats

Inom detta bedömningsområde har granskats:

• om kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan),

• om barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka,

• om kommunen ger tydlig information om rätten till allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats,

• om kommunen har en uppsökande verksamhet i syfte att ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats i förskolan för att de har behov av särskilt stöd i sin utveckling.

Bedömning av området Tillgång till plats:

Ej godtagbar kvalitet

Mindre god kvalitet

God kvalitet Mycket god kvalitet

X

Motivering:

Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god kvalitet. Bedömningen grundar sig på att platstillgången motsvarar efterfrågan.

Bollebygds kommun erbjuder plats i förskoleverksamheten inom fyra månader från att behovet anmälts. Kommunen uppger också att platstillgången även den närmas-te framtiden kommer att kunna tillgodoses, däremot kan innärmas-te alltid föräldrarnas önskemål om var plats ska erhållas uppfyllas. De som får plats i annat område än där de bor erbjuds sedermera ny plats. För att erhålla kontinuitet i barngrupperna sker dessa överflyttningar vid två tillfällen per år. Den uppsökande verksamheten sker genom att specialpedagoger och placeringsansvariga har kontinuerlig kontakt med personal vid Barnavårdscentralen.

3.4 Grupper

Inom detta bedömningsområde har granskats:

• om barngrupperna i kommunens förskoleverksamhet är lämpligt stora,

• om det vid sammansättning av grupperna tas hänsyn till barnens ålder, behov av särskilt stöd, personalens kompetens och lokalernas ändamålsenlighet,

• om kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar grupper-nas storlek/sammansättning,

• om kommunen vid behov gör utvärderingar av gruppernas storlek och sam-mansättning och ser till att det finns förutsättningar att bedriva en verksamhet i enlighet med läroplanen.

Bedömning av området Grupper:

Ej godtagbar kvalitet

Mindre god kvalitet

God kvalitet Mycket god kvalitet

X

Motivering:

Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av god kvalitet. Bedömningen grundar sig dels på att barngruppernas storlek ligger i nivå med riksgenomsnittet, dels att kommunen följer upp och utvärderar gruppernas storlek och sammansättning.

Av nedanstående tabell framgår att barngrupperna i Bollebygds kommuns förskolor och familjedaghem är de samma som riksgenomsnittet.

Tabell 2 Barngruppernas storlek Genomsnittlig gruppstorlek

Familjedaghem Förskolor

Bollebygd 4,9 16,7

Samtliga kommuner 4,9 16,7

Källa: Skolverkets statistik från år 2007

Resursfördelningssystemet tar viss hänsyn till barnens behov och förutsättningar.

Rektorerna uppger att de i viss mån kan omfördela resurserna inom sin enhet. In-spektörerna erfar att gruppstorleken anpassas efter barnens ålder och i viss mån lokalernas utformning men i övrigt kommer inte inspektörerna i kontakt med att gruppsammansättningen utgör underlag för hur stor gruppen ska vara. Några av de intervjuade föräldrarna upplever grupperna som stora. Förvaltningsledningen berät-tar att gruppernas storlek och sammansättning följs upp och utvärderas kontinuer-ligt. Dessutom görs konsekvensbeskrivningar och riskanalyser för verksamheten, dels årligen i samband med budgetarbetet, dels då behov uppstår.

3.5 Lokaler

Inom detta bedömningsområde har granskats:

• om kommunens förskoleverksamhet bedrivs i ändamålsenliga lokaler.

Bedömning av området Lokaler:

Ej godtagbar kvalitet

Mindre god kvalitet

God kvalitet Mycket god kvalitet

X

Motivering:

Enligt inspektörernas samlade bedömning är området av mindre god kvalitet. Be-dömningen grundar sig på att intervjuer med föräldrar, personal och rektorer tyder på att det finns tveksamheter kring kommunens lokaler för förskoleverksamhet.

Inom bedömningsområdet finns följande förbättringsbehov:

Lokalernas ändamålsenlighet

Lokalerna för förskoleverksamheten ska, enligt skollagen, vara ändamålsenliga. I läroplanen betonas miljöns pedagogiska betydelse. Läroplanen anger bland annat att förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar, lockar till lek och aktivitet samt inspirerar barnen att utforska omvärlden. Miljön ska vara öppen, in-nehållsrik och inbjudande. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. De allmänna råden för kvalitet i förskolan anger dessutom att kommunen bör följa upp och utvärdera om inne- och utemiljön är ändamålsenlig.

Inspektionen visar att lokalernas ändamålsenlighet varierar. Vid intervjuer med för-äldrar, personal och rektorer uppges en del förskolor ha bra lokaler men det fram-förs också upprörda synpunkter angående inne- och utemiljöer vid andra. Flera intervjuade ger exempel på lokaler som i och för sig är lämpliga som förskolor men att barngrupperna är större än lokalerna från början var avsedda för och att det är trångt. Det kommer också upp exempel på förskolor som bedrivs i ombyggda lä-genheter, villor eller liknande där anpassning till förskoleverksamhet inte anses full-god. Det uppges till exempel att det saknas möjligheter att dela upp barngruppen i olika rum eller att det saknas avskilda rum lämpliga för ”middagsvila”. Utemiljöerna diskuteras livligt. De intervjuade påpekar framförallt att det finns utemiljöer som inte kan anses vara inspirerande och inbjuda till lek och aktivitet. Under inspektio-nen framkommer inga motsvarande klagomål på familjedaghemmen och inspektö-rerna erfar att alla förskolor och familjedaghem har närhet till naturmiljö.

Inspektörerna bedömer att kommunen bör följa upp och utvärdera om lokalerna är lämpliga för förskoleverksamhet och ger möjlighet att bedriva en verksamhet i en-lighet med läroplanen.

3.6 Kvalitetsarbete

Inom detta bedömningsområde har granskats:

• om såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kva-litetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyl-lelsen,

• om varje förskola liksom kommunen dokumenterar det systematiska kvalitets-arbetet i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för förskoleverksamheten nåtts och en redogörelse för vil-ka åtgärder som man avser att vidta för att övil-ka måluppfyllelsen,

• om kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna.

Bedömning av området Kvalitetsarbete:

Ej godtagbar kvalitet

Mindre god kvalitet

God kvalitet Mycket god kvalitet

X

Motivering:

Enligt inspektörernas sammanvägda bedömning är arbetet inom området av myck-et god kvalitmyck-et. Bedömningen grundar sig på att inspektionen visar att kommunen och förskolorna tar ansvar för kvalitetsarbetet.

Inspektörerna erfar att det pågår ett systematiskt kvalitetsarbete och att detta do-kumenteras i årliga kvalitetsredovisningar. Barn- och utbildningsnämndens uppdrag till förvaltningen det kommande året beskrivs i en verksamhetsplan. För närvarande prioriteras arbetet med föräldrar och barns möjligheter till påverkan samt att barnen ska känna sig trygga i förskolan respektive familjedaghemmet. Verksamheten ska sedan konkretiseras i en lokal arbetsplan som ska beskriva hur arbetet bedrivs vid respektive enhet. Den lokala arbetsplanen bygger på utvecklingsplaner som varje arbetslag tar fram. Den lokala arbetsplanen och utvecklingsplanen innehåller plane-rade insatser för att nå de nationella och lokalt prioriteplane-rade målen samt en plan för uppföljning och utvärdering. Utvärderingar i arbetslagen genomförs såväl kontinu-erligt i samband med planering av verksamheten som mer övergripande en eller två gånger per år. Inspektörerna erfar att rektorer och personal har skapat goda system för att utveckla arbetet och öka måluppfyllelsen, inte minst genom USAM- gruppen och de olika nätverk där erfarenhetsutbyte och utvecklingsfrågor diskuteras konti-nuerligt. I kvalitetsredovisningarna redovisas verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten, bedömningar av måluppfyllelsen samt planerade åtgärder för ökad måluppfyllelse.

2008-09-19 Göteborg

Helén Svelid Lena von Platen

Utbildningsinspektion av skolbarnsomsorgen Inledning

Skolverket har granskat skolbarnsomsorgen i Bollebygds kommun under perioden 18 april till 13 maj 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.

Inspektionen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läropla-nen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar.

Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webb-plats. (www.skolverket.se/Inspektion).

Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i hel-hetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvari-ga inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumen-ten samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerat på annat sätt, har använts.

I Bollebygds kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och ansvariga rektorer från samtliga kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens fritidshem samt för-äldrar med barn i verksamheterna.

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sak-uppgifter i rapporten.

Beskrivning av verksamheten

Skolbarnsomsorgen Antal barn

Fritidshem i kommunal regi 360

Barn 6-12 år i familjedaghem 1

Fritidshem i enskild regi 81

Källa: Bollebygds kommun

Skolbarnsomsorgen i Bollebygds kommun ingår i barn- och utbildningsnämndens ansvar. Det finns en gemensam förvaltningschef för nämndens hela ansvarsområ-de, dvs. förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, obligatoriska skolan och de frivilliga skolformerna. Det operativa ansvaret för skolbarnsomsorgen inne-has av två rektorer.

Skolbarnsomsorg kan bedrivas som fritidshem, familjedag och öppen fritidsverk-samhet, enligt skollagen. Bollebygds kommun har nio fritidshemsavdelningar, fem vid Bollebygdskolan, två vid Örelundskolan och två vid Töllsjöskolan. Det finns ingen öppen verksamhet och för närvarande är endast ett barn inskrivet i familje-daghem. Denna rapport handlar följaktligen i första hand om fritidshem, även när begreppet skolbarnsomsorg används. I kommunen finns också två fritidshemsav-delningar med enskild huvudman. Enskilda fritidshem omfattas dock inte av in-spektionen.

Helhetsbedömning

Inspektionen visar att skolbarnsomsorgen i Bollebygd kompletterar skolan och erbjuder barnen en meningsfull fritid. Vid intervjuer med ledning och personal betonas att barnens ska ha roligt, känna sig sedda och få möjlighet att prova på olika aktiviteter i skolbarnsomsorgen. Barnen ges stora friheter att välja lek eller aktivitet. Inspektionen visar också att skolbarnsomsorgens samverkan med föräld-rar, förskolor, förskoleklass och grundskolan i allmänhet fungerar tillfredställande.

Inspektörerna erfar dessvärre att förutsättningarna för att ha god uppsikt över bar-nen varierar. Några av personalen och föräldrarna vid Bollebygdskolan känner oro över att det kan finnas svagheter i säkerhetsrutinerna och att barnen inte alltid hålls under uppsikt. Inspektörerna påpekar att kommunen kan behöva se över rutinerna för att skapa en trygg och säker miljö.

Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling får i allmänhet sådant stöd i skol-barnsomsorgen. Fritidshempersonalen har viss tillgång till handledning av special-pedagog. En vanlig stödinsats består av att anpassa verksamheten efter de barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Det kan till exempel handla om att för-ändra rutiner, val av aktiviteter eller att förför-ändra utformningen av innemiljön. Den intervjuade personalen poängterar i detta sammanhang att det är viktigt att upp-märksamma barnens positiva sidor istället för att lägga all fokus på de särskilda behoven.

Inspektionen visar också att i Bollebygds kommun anses arbetet med normer och värden vara en central uppgift för skolbarnsomsorgen. De intervjuade säger att skolbarnsomsorgen ger barnen möjlighet till inflytande och social träning. Barnen får erfarenheter av och tränar samspel med andra, vilket utvecklar barnens förmåga att känna empati och respektera varandra. Inspektionen visar dock att arbetet med likabehandlingsplaner i skolbarnsomsorgen inte uppfyller alla krav som ställs på sådana. Likabehandlingsplanerna för fritidshemmen är framtagna tillsammans med skolan, samma plan gäller både för det aktuella fritidshemmet och för den skolan där verksamheten bedrivs. Det finns alltså inte en likabehandlingsplan för varje verksamhet och de gemensamma planerna är i allmänhet inriktade på händelser som kan ske under skoltid.

De strukturella faktorerna såsom ledning, personal och gruppstorlekar ger i huvud-sak goda förutsättningar att bedriva skolbarnsomsorg. Intervjuer och dokumenta-tion visar att förvaltningschef och rektorer är insatt i de krav som ställs på skol-barnsomsorgen samt verksamhetens kvalitet. Personalens utbildningsnivå ligger nära förhållandena i de flesta andra kommuner. Kompetensutveckling anordnas om än med varierad relevans för personalen i skolbarnsomsorgen. Tillgången till platser i skolbarnsomsorgen motsvarar behovet. Alla som ansöker om plats och har rätt till en sådan får plats från och med den dag de önskar, dvs. utan något dröjsmål alls.

Barngrupperna i fritidshemmen är mindre och personaltätheten högre än riksge-nomsnittet. Det förekommer ändå att personal och föräldrar anser att dessa förut-sättningar inte är tillräckliga för att kunna ha uppsikt över alla barn. Vid personalin-tervjuerna diskuteras också gruppernas sammansättning och inspektörerna erfar att eventuella konsekvenser inte utreds före förändringar genomförs. De flesta fritids-hemslokalerna är funktionella och ger bra möjlighet att bedriva pedagogisk verk-samhet, framkommer av intervjuerna. Men det uppges också att lokalerna kan vara utformade så att det blir svårt att dela upp barnen i smågrupper.

Avseende kvalitetsarbetet i skolbarnsomsorgen så bedömer inspektörerna att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete men att kvalitetsredovisningarna bör förbätt-ras.

Områden som är i behov av förbättringsinsatser

Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden:

- Kommunen bör genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar fritidshemsgruppernas storlek eller sammansättning.

- Kommunen bör förbättra arbetet med kvalitetsredovisning i fritidshem.

Bedömningsområden

Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala enligt följande:

- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.

- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.

- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis upp-fylls.

- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.

1 UTVECKLING OCH LÄRANDE

Inom detta granskningsområde bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skol-barnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbju-der varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skol-barnsomsorgen är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behö-ver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till.