116
gifterna. För behandling krävs dock att vissa ytterligare villkor är upp-fyllda. För det första ska patientens inställning till vårdgivarens möjlighet att även få behandla uppgifter som en annan vårdgivare gjort tillgängliga i systemet med sammanhållen journalföring så långt som möjligt ha klarlagts. Det ska vidare finnas anledning att anta att patienten inte skulle ha motsatt sig behandlingen. Detta tar särskilt sikte på de fall då patienten tidigare haft förmåga att ta ställning till tillgängliggörande av person-uppgifter i sammanhållen journalföring men vid tiden för direktåtkomst till en annan vårdgivares patientuppgifter saknar förmåga att lämna sam-tycke. Hur omfattande åtgärder vårdgivaren behöver vidta för att klarlägga inställningen får avgöras av förhållandena i det enskilda fallet. Med rekvisitet att det inte finns anledning att anta menas att det inte ska finnas konkreta omständigheter som visar att patienten skulle motsätta sig behandlingen (prop. 2013/14:202 s. 43).
Den vårdgivare som behöver ta del av uppgifter hos en annan vård- eller omsorgsgivare ska göra bedömningen
Det är den vårdgivare som behöver ta del av uppgifter hos en annan vård- eller omsorgsgivare som ska göra bedömningen av om patienten har för-måga att ge sitt samtycke till behandlingen eller inte och göra bedöm-ningen om uppgifterna kan antas ha betydelse för vården. Det kan vara den eller de behöriga befattningshavarna hos vårdgivaren som ges denna åtkomst respektive får behandla uppgifterna. Vem eller vilka som är behöriga befattningshavare bestäms av vårdgivaren (prop. 2013/14:202 s. 44 med hänvisning till prop. 2007/08:126 s. 253).
Ett fåtal remissinstanser, däribland Region Blekinge och Region Östergötland, har påpekat att det finns praktiska utmaningar att säkerställa att regeln följs. Regeringen vill påminna om att tydliga rutiner för hur den föreslagna bestämmelsen ska tillämpas kan vara ett bra stöd. Det är personuppgiftsansvarige som ansvarar för att personalen har kunskap om på vilket sätt sammanhållen vård- och dokumentation får användas.
Paragrafen ska inte tillämpas i akuta situationer då det är fara för patientens liv eller det annars finns allvarlig fara för patientens hälsa. I sådana akuta situationer gäller särskilda bestämmelser i 6 kap. 4 § andra stycket patientdatalagen (2 kap. 10 § i den föreslagna lagen).
Om patienten motsätter sig att vårdgivaren tillgodogör sig information om densamme som en annan vårdgivare tillgängliggjort inom samman-hållen vård- och omsorgsdokumentation, kan vårdgivaren begära handlingar och uppgifter utlämnade, med stöd av den sekretessbrytande bestämmelse som medger utlämnande av nödvändiga uppgifter i vården och behandlingen av patienter som av olika skäl har nedsatt besluts-förmåga (25 kap. 13 § offentlighets- och sekretesslagen).
6.10 När omsorgsmottagaren inte kan samtycka
Regeringens förslag: En omsorgsgivare får ta del av uppgift om vilka andra omsorgsgivare som har gjort uppgifter tillgängliga genom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation, om omsorgs-mottagaren inte endast tillfälligt saknar förmåga att lämna samtycke.
117 Omsorgsgivaren får även behandla de uppgifter som andra
givare gjort tillgängliga genom sammanhållen vård- och omsorgs-dokumentation, om
1. omsorgsgivaren bedömer att dessa kan antas ha betydelse för de insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar som är nödvändiga med hänsyn till omsorgsmottagarens behov eller en utred-ning om sådana insatser,
2. omsorgsmottagarens inställning till sådan behandling av person-uppgifter så långt som möjligt klarlagts, och
3. det inte finns anledning att anta att omsorgsmottagaren skulle ha motsatt sig behandlingen av personuppgifterna.
Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har lämnat synpunkter på förslaget. Av dem har de flesta lyft utmaningar i tillämp-ningen och efterfrågat förtydliganden.
Huddinge kommun, Sävsjö kommun och Örebro kommun anser att det finns behov av att ytterligare förtydliga hur omsorgsgivarna praktiskt ska göra bedömningen om när informationsutbytet kan ske när en omsorgs-tagare inte har förmågan att lämna samtycke, samt hur detta ska dokumenteras.
Östersunds kommun håller inte med om att vårddokumentation skulle vara mer känslig än omsorgsdokumentation. Inom kommunens verksam-het innehåller omsorgsdokumentationen oftast mer personliga och integritetskänsliga uppgifter om en medborgare än vad vårddokumenta-tionen gör. Vård- och omsorgsdokumentavårddokumenta-tionen borde behandlas lika för både vård- och omsorgsgivare i de fall en medborgare inte kan samtycka.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) instämmer i utredningens konstaterande att det kan antas att de omsorgsmottagare som har nedsatt förmåga att ta del av information och lämna ett informerat samtycke i detta sammanhang också är de som på grund av att de själva har svårt att kommunicera har störst behov av en välfungerande informationsöver-föring mellan vård- och omsorgsgivaren. IVO anser att de grupper som berörs är omsorgstagare som har ett särskilt behov av skydd, som t.ex. barn med funktionsnedsättning som aldrig kommer att förmåga att samtycka.
IVO anser att detta inte är tillfredsställande. IVO menar att föreslagna integritetsstärkande åtgärder torde vara tillräckliga för att säkerställa gott integritetsskydd.
Skälen för regeringens förslag
Omsorgsgivare kan under vissa förutsättningar ta del av sådana personuppgifter om en person som saknar förmåga att samtycka som en annan omsorgsgivare har tillgängliggjort
Regeringen föreslår att det som huvudregel ställs krav på samtycke från omsorgsmottagaren för att en omsorgsgivare ska få ta del av sådan vård- och omsorgsdokumentation som tillförts systemet av en annan vård- eller omsorgsgivare. Många av de omsorgsmottagare som kommer att omfattas av den föreslagna lagen har emellertid av olika anledningar bristande förmåga att ta ställning. Det kan gälla för personer med olika typer av kognitiva funktionsnedsättningar som t.ex. följer av demenssjukdom.
118
Kravet på uttryckligt och informerat samtycke innebär i sådana fall att patienten eller omsorgsmottagaren som inte kan lämna ett sådant samtycke utesluts från ett system med sammanhållen vård- och omsorgsdokumenta-tion.
Syftet med den föreslagna regleringen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation är att förenkla och förbättra informationsöver-föringen mellan olika vård- och omsorgsgivare med målsättningen en bättre och tryggare vård för patienten och omsorg för omsorgsmottagaren.
Det kan antas att de omsorgsmottagare som har nedsatt förmåga att ta del av information och lämna ett informerat samtycke i detta sammanhang också är de har störst behov av en välfungerande informationsöverföring mellan vård- och omsorgsgivarna, på grund av att de själva har svårt att kommunicera. Det framstår som otillfredsställande att dessa omsorgs-mottagare på grund av att de saknar förmåga att lämna ett giltigt samtycke inte ska kunna omfattas av reglerna om sammanhållen vård- och omsorgs-dokumentation. Regeringen föreslår därför särskilda regler för det ända-målet.
För att minska risken för integritetsintrång föreslår regeringen att motsvarande krav som ställs på vårdgivare i 2 kap. 8 § i den föreslagna lagen också ställs på omsorgsgivarna för att behandla personuppgifter som tillgängliggjorts i sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och som rör en person som saknar förmåga att ta ställning.
Det innebär att omsorgsgivare får, avseende sådana personer, ta del av uppgift om vilken omsorgsgivare som har gjort uppgifter tillgängliga enligt 2 kap. 3 § eller 2 kap. 5 § i den föreslagna lagen, om omsorgs-mottagaren bedöms varaktigt sakna förmåga att ta ställning. Regeringen vill påpeka att ett normalt utvecklat barn inte är en sådan omsorgs-mottagare som inte endast tillfälligt saknar förmåga att lämna samtycke.
Det är omsorgsgivaren som behöver ta del av uppgifter hos en annan omsorgsgivare som ska bedöma omsorgsmottagarens förmåga att ta ställning. Eftersom omsorgsmottagarens hälsotillstånd eller allmänna tillstånd kan variera över tid kan även omsorgsmottagarens förmåga att ta ställning variera. Därför ska omsorgsgivarens bedömning av omsorgs-mottagarens förmåga endast gälla den konkreta situationen när bedöm-ningen görs.
För att omsorgsgivaren ska få behandla de personuppgifter som till-gängliggjorts i sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ställs alltså tre krav. Först ska omsorgsgivaren bedöma om uppgifterna som rör omsorgsmottagare som omsorgsgivaren har en aktuell relation med och uppgifterna kan antas ha betydelse för utförandet av insatser eller bedöma behovet av insatser för omsorgsmottagaren. För det andra ska omsorgs-mottagarens inställning till omsorgsgivarens möjlighet att även få behandla uppgifter som en annan omsorgsgivare gjort tillgängliga i sammanhållen journalföring så långt som möjligt ha klarlagts. Det tredje kravet är att det inte ska finnas anledning att anta att omsorgsmottagaren skulle ha motsatt sig behandlingen.
Hur omfattande åtgärder omsorgsgivaren behöver vidta för att klarlägga inställningen får avgöras utifrån förhållandena i det enskilda fallet. I utredningen om omsorgsmottagarens inställning kan uppgifter hämtas från omsorgsmottagarens närstående eller andra personer som han eller hon har kontakt med vara av betydelse. Om omsorgsmottagaren på något sätt, t.ex.
119 i ett tidigare skede när han eller hon hade förmåga att ge uttryck för sin
inställning, har gett uttryck för att han eller hon motsätter sig behandling ska detta vara vägledande. Det är dock den omsorgsgivare som behöver hämta uppgifter genom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation som gör bedömningen av omsorgsmottagarens förmåga att ta ställning och förmodad inställning till att dennes personuppgifter delas i sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Med rekvisitet inbegrips i likhet med regler om sammanhållen journalföring i dag att det inte finns anledning att anta att det inte ska finnas konkreta omständigheter som visar att patienten skulle motsätta sig behandlingen. Finns det däremot inget som tyder på att omsorgsmottagaren motsätter sig behandlingen bör den kunna ske.
Några remissinstanser, t.ex. Huddinge kommun och Örebro kommun, har påpekat att det finns praktiska utmaningar att säkerställa att regeln följs. Regeringen vill påminna om att tydliga rutiner för hur den föreslagna bestämmelsen ska tillämpas kan vara ett bra stöd. Det är personuppgifts-ansvarige som ansvarar för att personalen har kunskap om på vilket sätt sammanhållen vård- och dokumentation får användas.
Omsorgsgivare får inte ta del av sådana personuppgifter om en person som saknar förmåga att samtycka, som en vårdgivare har tillgängliggjort Utredningen har gjort bedömningen att när det gäller möjligheten för personal inom socialtjänsten att ta del av vårddokumentation ter sig behovet mindre än för vårdgivare att ta del av omsorgsgivarnas dokumentation. Utredningen uppfattar också att det anses särskilt känsligt att personal inom socialtjänsten tar del av vårddokumentation. Ett par remissinstanser har reagerat på utredningens bedömning. Östersunds kommun menar att man inte kategoriskt kan säga att uppgifter om en persons hälsa är mer känsliga än viss dokumentation som görs av socialtjänsten. Inspektionen för vård och omsorg lyfter att barn med funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp i det är lagförslaget eftersom de aldrig kommer att få möjlighet att ta del av de fördelar som lagförslaget innebär. Regeringen har förståelse för remissinstansernas invändningar mot utredningens bedömning. Det finns tillfällen då om-sorgsgivare har behov av uppgifter om omsorgsmottagarens hälsa, t.ex.
vid bedömning av behov av insatser eller för att förstå omsorgs-mottagarens situation eller för att identifiera tidiga symtom på en sjukdom som återkommit. Regeringen vill påminna om att många omsorgs-mottagare som är äldre också tar emot vård från den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. I de fallen är ofta vården och omsorgen om den äldre omsorgsmottagaren tätt sammanflätad. Den kommunala hälso- och sjukvården har tillgång till sammanhållen vård- och omsorgs-dokumentation på lika villkor som den regionalt finansierade hälso- och sjukvården, och kan därmed stödja socialtjänstens personal med nöd-vändig kunskap. Regeringen inser att förslaget innebär att barn med funktionsnedsättning i mindre utsträckning än äldre omsorgsmottagare kan ta del av möjligheten med sammanhållen vård- och omsorgs-dokumentation. Regeringen har dock inte tillräckligt underlag för att inom det här lagstiftningsarbetet vidta åtgärder som ökar denna möjlighet för barn med funktionsnedsättning på det här området.
120