79 vård- och omsorgsgivare, så länge överföringen inte görs i ett system med
sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Regeringen håller med SKR om att det fortsatt ska vara möjligt att utlämna information i samma utsträckning som i dag. Det är nämligen endast sådant utlämnande som sker efter att alla krav som uppställs för den sammanhållna vård- och omsorgsdokumentationen är uppfyllda som omfattas av bestämmelserna om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och därmed av de därtill anknytande sekretessbrytande bestämmelserna. Om det i ett enskilt fall är fråga om annat elektroniskt utlämnande än direktåtkomst och något av kraven inte är uppfyllt, är det inte ett utlämnande genom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation som sker utan då får elektroniskt utlämnande ske på samma sätt som tidigare, dvs. efter begäran om utlämnande och sekretessprövning. Formerna för utlämnandet regleras då inte av den föreslagna lagen utan av patientdatalagen (se vad som angetts ovan om 5 kap. 6 § patientdatalagen).
Ansvar för dokumentation och handlingar
Vid införandet av sammanhållen journalföring i patientdatalagen betonades i förarbetena att ansvaret för själva journalföringen fortfarande i första hand är knutet till den journalföringspliktiga yrkesutövaren. Varje elektronisk journalhandling skulle genom förslaget till patientdatalag även i fortsättningen vara knuten till en viss vårdgivare som ansvarar för handlingar som upprättas eller inkommer i den egna verksamheten (prop.
2007/08:126 s. 106). Motsvarande föreslås att gälla inom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation för såväl den dokumentationspliktiga omsorgsgivaren som den journalföringspliktiga yrkesutövaren hos vårdgivaren. För socialtjänstens del innebär detta att varje elektronisk uppgift även enligt förslaget ska vara knuten till en viss omsorgsgivare som ansvarar för handlingar som upprättas eller inkommer i den egna verksamheten.
6.3 Personuppgifter som omfattas av sammanhållen
vård- och omsorgsdokumentation
Regeringens förslag: Tillgång till personuppgifter genom samman-hållen vård- och omsorgsdokumentation får bara avse personuppgifter som behandlas för vårddokumentation eller för att ansvara för eller utföra insatser för äldre personer eller personer med funktionsned-sättning eller administration eller dokumentation av sådana insatser.
I lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation införs upplysning om att det finns särskilda bestämmelser om direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande eller elektronisk åtkomst i lagen om försäkringsmedicinska utredningar, lagen om estetiska kirurgiska in-grepp och estetiska injektionsbehandlingar och patientdatalagen.
En vård- eller omsorgsgivare ska inte få ha tillgång, genom direkt-åtkomst eller annat elektroniskt utlämnande, till personuppgifter som behandlas av en annan vårdgivare i en utredning enligt lagen om
80
försäkringsmedicinska utredningar. En vård- eller omsorgsgivare ska inte få ha motsvarande tillgång till personuppgifter som behandlas av en annan vårdgivare i verksamhet som omfattas av lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Dessa lagar ska inte omfattas av uttrycket hälso- och sjukvård i lagen om samman-hållen vård- och omsorgsdokumentation och därmed inte heller lagens tillämpningsområde.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen föreslår en annan utformning av bestämmelserna som avser att en vård- eller omsorgsgivare inte får ha tillgång, genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande, till personuppgifter som behandlas av en annan vårdgivare i en utredning enligt lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar. Utredningen har inte lämnat förslag om ändring av lagen om försäkringsmedicinska utred-ningar. Utredningen har inte lämnat förslag som gäller att en vårdgivare eller omsorgsgivare inte får ha tillgång, genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande, till personuppgifter som behandlas av en annan vårdgivare i verksamhet som omfattas av lagen (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar.
Remissinstanserna: Många remissinstanser har lämnat synpunkter om att endast vissa delar av socialtjänstens verksamhet föreslås ingå i förslaget om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. De synpunkterna redogörs för och bemöts i avsnitt 5.1. Ett fåtal remissinstanser har lämnat synpunkter på förslaget om vilka personuppgifter som föreslås ingå.
Distriktssköterskeföreningen anser att det är av största vikt att även om det föreligger en gemensam vård- och omsorgsdokumentation så måste delar av det enskilda lagrummets dokumentation kunna döljas för det andra. Det kan vara extra känslig information som den enskilde inte vill dela eller särskilda områden som ligger utanför den gemensamma vård- och omsorgsdokumentationen. Den information som delas ska endast vara den som har betydelse för patientens hälsa.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) instämmer i förslaget.
Förbundet anser dock samtidigt att det kan finnas ett värde i att person-uppgifter som behandlas för vårddokumentation eller dokumentation av utförda insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar, eller administration eller dokumentation av sådana insatser, även får behandlas för andra syften, men inser att utredningens direktiv föranlett den aktuella avgränsningen.
Kammarrätten i Sundsvall lyfter fram att en myndighet som beslutar om en socialtjänstinsats genom sammanhållen vård- och omsorgsdoku-mentation kan tillskansa sig mer information om den enskilde än vad den enskilde är medveten om, vid handläggningen av en ansökan om social-tjänstinsats. Kammarrätten vill framhålla att en grundläggande princip vid förvaltningsförfarandet är att den enskilde som huvudregel tillför det material som denne vill ska läggas till grund för en myndighets bedömning av insats. Den enskilde har som följd av detta i dag stor kontroll över handläggningen och kan avstå från att tillföra en utredning uppgifter som inte överensstämmer med dennes uppfattning av sin situation.
81 Skälen för regeringens förslag
Personuppgifter som behandlas för vårddokumentation och för insatser för äldre personer eller personer med funktionsnedsättning
Det framgår av 6 kap. 1 § patientdatalagen (2008:355) att inom samman-hållen journalföring får vårdgivarna ha direktåtkomst till andra vård-givares personuppgifter inom hälso- och sjukvården om det behövs för patientjournalföring och annan dokumentation som behövs i och för vården av patienter. Vårdgivarna får också ha sådan tillgång som behövs för administration som rör patienter och som syftar till att bereda vård i enskilda fall eller som annars föranleds av vård i enskilda fall (se 2 kap.
4 § 1 och 2 patientdatalagen). Dessa syften brukar benämnas vårddoku-mentation.
Vid införandet av bestämmelserna i patientdatalagen uttalade regeringen att sådan dokumentation som faller vid sidan av skyldigheten att föra journal, såsom personuppgifter som behandlas helt separat från den ordinära journalföringen, t.ex. vid medicinska serviceenheter, bör omfattas av ett ändamål som rör den individinriktade patientverksamheten alldeles oavsett dess formella status. Därför avses med dessa ändamål inte bara själva insamlingen och registreringen av personuppgifterna utan även senare användning av de registrerade uppgifterna i den omfattning som behövs i patientvården eller patientadministrationen (prop. 2007/08:126 s. 57).
I förarbetena till bestämmelsen anges vidare att begränsningen av ändamålet till vårddokumentation innebär att verksamhet som exempelvis avser detaljhandel med läkemedel inte omfattas av bestämmelserna om sammanhållen journalföring, och uppgifter från den verksamheten kan därmed inte ingå i ett sådant system med stöd av patientdatalagen.
Regeringen påpekade härvid även att utlämnandet av uppgifter i läkemedelsförteckningen till den registrerade eller till förskrivare inom hälso- och sjukvården även fortsättningsvis skulle regleras av lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning och inte av patientdatalagen (prop.
2007/08:12 s. 105). Lagen om läkemedelsförteckning upphävdes den 1 maj 2021 och är ersatt av lagen (2018:1212) om nationell läkemedels-lista.
Regeringen föreslår att bestämmelserna i 6 kap. patientdatalagen förs över till den föreslagna lagen och tillämpas på samma sätt som i dag i de fall det rör sig om situationen att en vårdgivare ska ta del av uppgifter som en annan vårdgivare gjort tillgängliga genom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Motsvarande regler bör gälla även när en omsorgsgivare ska del av uppgifter som en vårdgivare gjort tillgängliga genom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Regeringen föreslår en bestämmelse som anger att vård- och omsorgsgivare genom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation endast ska få ha tillgång till personuppgifter hos vårdgivare som behandlas för ändamålet vård-dokumentation. Regeringen håller med Distriktssköterskeföreningen om att patienten ska ha fortsatt kontroll över vilka uppgifter som till-gängliggörs i sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation som i nu gällande regler om sammanhållen journalföring. Patientens möjlighet till inflytande beskrivs i avsnitt 6.4.
82
När det gäller situationen att en vård- eller omsorgsgivare ska ta del av uppgifter som en omsorgsgivare har gjort tillgängliga genom samman-hållen vård- och omsorgsdokumentation är det enligt regeringens mening av avgörande betydelse för allmänhetens förtroende för den sammanhållna vård- och omsorgsdokumentationen att patienten eller omsorgsmottagaren kan förutse och ha kontroll över vilka personuppgifter som den verksam-hetsöverskridande tillgången till personuppgifter ska avse. Regeringen föreslår därför att direktåtkomst och annat elektroniskt utlämnande vid sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation bara ska få användas avseende personuppgifter som behandlas för att ansvara för eller utföra samt administrera eller dokumentera insatser för äldre personer och personer med funktionsnedsättning.
När det gäller behandling av personuppgifter för att dokumentera insatser framgår det av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS vilka krav som ställs på dokumentationen.
Som exempel på behandling av personuppgifter för administration kan nämnas fakturering samt upprättande av bevakningslistor och be-manningsscheman.
SKR lyfter att de personuppgifter som får behandlas i en sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation skulle kunna skapa nytta om de behandlades även för andra syften än de som föreslås gälla för den nya lagen. Regeringen inser detta men anser att behovet av att begränsa personuppgiftsbehandlingen i syfte att skydda den personliga integriteten är mer angeläget än att i det här lagstiftningsärendet öppna upp person-uppgiftsbehandlingen ytterligare. Därtill saknas tillräckliga integritets- och proportionalitetsanalyser för att tillåta en vidare användning av personuppgifterna i det här lagstiftningsärendet.
Regeringen instämmer i Kammarrätten i Sundsvalls synpunkt. Den föreslagna lagen påverkar dock inte omsorgsmottagarens möjlighet att framställa sitt ärende till myndighet. I den föreslagna lagen (2 kap. 7 §) framgår att en omsorgsgivare inte får ta del av uppgifter i sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation om inte omsorgsmottagaren samtycker till det. Detta beskrivs närmare i avsnitt 6.8.
Personuppgifter som behandlas i försäkringsmedicinska utredningar Försäkringsmedicinska utredningar anses inte utgöra hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). När försäkringsmedicinska utredningar utförs enligt lagen om försäkringsmedicinska utredningar ska t.ex. patientdatalagen vara tillämplig.
Vid en försäkringsmedicinsk utredning görs ingen uppföljning av medicinsk kvalitet eller av kvaliteten av tidigare vårdinsatser. Inte heller utförs någon behandling och inga åtgärder sätts in för den enskilde. En försäkringsmedicinsk utredning är en utredning som genomförs vid ett tillfälle, den enskildes hälsotillstånd följs inte upp över tid och någon återkoppling till den enskilde görs inte efter det att utredningen är avslutad.
Försäkringsmedicinska utredningar får därför anses inte uppfylla syftet med nationella eller regionala kvalitetsregister. Det finns följaktligen heller inget kvalitetsregister som följer upp försäkringsmedicinska utred-ningar. Regeringen anser att det är viktigt att uppföljning av de
83 ringsmedicinska utredningarna görs, men bedömer att detta inte kommer
att bli aktuellt att göra genom förande av nationella eller regionala kvalitetsregister (prop. 2017/18:224 s. 117).
Med tanke på tillämpningsområdet för den föreslagna lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation finns inte anledning att låta lagen om försäkringsmedicinska utredningar omfattas av den nya lagen. Bestämmelser om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ska inte tillämpas i sådana utredningar, jfr även prop. 2017/18:224 s. 113 f.
och s. 118 f.
Enligt 6 kap. 1 § andra stycket patientdatalagen får en vårdgivare inte ha direktåtkomst till personuppgifter som behandlas av en annan vårdgivare i en utredning enligt lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utred-ningar. Det anges vidare att i den lagen finns särskilda bestämmelser om direktåtkomst vid sådana utredningar. Denna bestämmelse infördes efter-som regeringen ansåg att sammanhållen journalföring innebär en större risk för att personuppgifter behandlas utan att behov av detta finns. Rege-ringen påpekade också att eftersom personuppgifter inte ska kunna till-gängliggöras genom sammanhållen journalföring vid försäkrings-medicinska utredningar innebär detta att det inte heller är möjligt att tillämpa den sekretessbrytande regel vid sammanhållen journalföring som finns i 25 kap. 11 § 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), se prop. 2017/18:224 s.140.
Försäkringsmedicinska utredningar bör inte omfattas av uttrycket hälso- och sjukvård i lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och därmed inte av den lagens tillämpningsområde. Enligt regeringens mening bör det i detta lagstiftningsärende endast göras en hänvisning till att det finns en särskild bestämmelse i lagen om försäkringsmedicinska utredningar om direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande vid sådana utredningar samt i 4 kap. 2 § andra stycket patientdatalagen om elektronisk åtkomst till personuppgifter som behandlas i sådana utred-ningar. Vidare bör 13 § tredje stycket lagen om försäkringsmedicinska utredningar ändras på så sätt att det anges att en vårdgivare vid en försäk-ringsmedicinsk utredning inte får genom direktåtkomst eller annat elek-troniskt utlämnande enligt lagen om sammanhållen vård- och omsorgs-dokumentation ha tillgång till personuppgifter om den försäkrade som behandlas av andra vårdgivare.
Personuppgifter som behandlas i verksamhet som avser estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar
Lagen (2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektions-behandlingar trädde i kraft den 1 juli 2021. Det övergripande målet med lagen är att stärka skyddet för individens liv och hälsa, och i lagen finns bl.a. kompetenskrav för den som utför behandlingarna. Den som har legitimation som läkare eller tandläkare med adekvat specialistkompetens ska få utföra estetiska kirurgiska ingrepp. Den som har legitimation som läkare, tandläkare eller sjuksköterska ska få utföra estetiska behandlingar. När estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektions-behandlingar utförs ska bl.a. patientdatalagen tillämpas.
I propositionen Lag om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar finns redogörelse om dataskydd vid sådana
84
ingrepp och behandlingar och regleringen enligt patientdatalagen (prop.
2020/21:57 s. 62 f.). Regeringen fann sammanfattningsvis att den reglering som finns i 1 kap. 1–5, 7–10 kap. patientdatalagen ska gälla för verksamhet som omfattas av lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar på samma sätt som för övrig hälso- och sjukvårdsverksamhet. I fråga om sammanhållen journalföring enligt 6 kap.
patientdatalagen bedömde regeringen att skyddet för individens integritet i dessa fall väger tyngre än behovet av att tillåta sammanhållen journal-föring. Regeringen föreslog att det i den föreslagna lagen ska läggas in en bestämmelse om att den som utför ett estetiskt kirurgiskt ingrepp eller en estetisk injektionsbehandling inte får ha direktåtkomst till personuppgifter om den enskilde som behandlas av andra vårdgivare. Dessutom föreslog regeringen att en bestämmelse om att en vårdgivare inte får ha direkt-åtkomst till personuppgifter som behandlas av en annan vårdgivare enligt lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar läggs in i patientdatalagen samt i en upplysningsbestämmelse ange att det finns särskilda bestämmelser om direktåtkomst i lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar.
Estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar bör inte omfattas av uttrycket hälso- och sjukvård i lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och därmed inte av den lagens tillämp-ningsområde. Enligt regeringens mening bör det i detta lagstiftningsärende endast göras en hänvisning till att det finns en särskild bestämmelse om direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande i lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Vidare bör 6 § lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar ändras på så sätt att det anges att den som bedriver verksamhet enligt den lagen inte får, genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande enligt lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation, ha tillgång till personuppgifter om den enskilde som behandlas av andra vårdgivare.