Med omställning menar vi den förändring som sker från ett samhälle med hög användning av bekämpningsmedel, till ett samhälle där bekämpningsmedel fasats ut och används i begränsad omfattning. Denna omställning identifierar vi på flera plan utifrån informanternas svar.
29
Lagstiftning och politik
Som nämnt innan ser Karl positivt på att den nya EU-kommissionen uttryckt en större ambition i att driva frågor om bekämpningsmedel, en ambition som inte fanns på samma sätt tidigare. Det visar på en potentiell omställning från EU-kommissionens sida som kan leda till att utfasningen av bekämpningsmedel prioriteras i högre utsträckning. Eftersom mycket av gällande lagstiftningen styrs från EU, skulle det innebära stora framsteg för frågan. Även de ändringar som genomförts för att öka transparensen inom EU-kommissionen, efter att kritik riktades mot processen vid beslutet om glyfosat, indikerar att en utveckling sker och är möjlig för att förbättra omställningsarbetet. Detta visar på att utvecklingen av EU är en ständigt pågående process som utvecklas över tid. Ett konkret exempel på denna process är CAP, som för tillfället reformeras inför perioden 2021-2027. En omställning inom lagstiftning och politik syns således inte bara i nya konkreta åtgärder och förslag utan även i denna ständiga utvecklande process.
Sociala förändringar
Vi ser även temat omställning i uttalanden som berör en trend i samhället om minskad användning, som sker på ett mer lokalt plan. Det här är något som pågått de senaste 10-15 åren och kan kopplas till att konsumenter vill undvika bekämpningsmedel i livsmedel. Lotta- Klara uttrycker att det finns ett behov att gå längre “att vi som samhälle kanske också behöver
tänka om /.../”. Vi tolkar det som att en beteendeförändring kan vara ett nödvändigt steg i
omställningen. I likhet med detta hävdar Lisa att det finns en medvetenhet bland lantbrukare om att det kommer att vara nödvändigt att ställa om till alternativa metoder för
ogräsbekämpning i framtiden. Det finns redan nu möjlighet att minska användningen av bekämpningsmedel i allmänhet, och hon ser att lantbrukare börjar förbereda sig på ett eventuellt glyfosatförbud.
Omställning sker också i form av ny kunskap, och i jämförelse med tidigare finns det en ökad, utbredd förståelse för de samhälleliga problem som orsakas av kemikalier. Ett konkret exempel där frågan om kemikalier fick ett större genombrott i samhället var under
Linköpings kommuns arbete med Giftfri förskola. Ett arbete som utvecklats till en utfasning av kemikalier från äldreboenden och andra verksamheter som kommunen bedriver. Lotta- Klara menar att detta exempel, med förskolebarn som riskerade att fara illa i sin närmiljö har fungerat som en viktig startsignal. Det är också anledningen till det strukturerade arbetssätt av kemikaliehantering kommunen har idag, berättar hon. Exemplet Giftfri förskola visar hur engagemang från medborgare kan leda till en konkret förändring av kommunens arbetssätt.
Framtidsutsikter
Vår analys ger en inblick i hur aktörerna ser att den framtida användningen av glyfosat kan komma att utvecklas. Det framgår att det redan nu finns länder som inte kommer att tillåta privat användning i framtiden, och Elin uttrycker att hon “måste tro” att den kommande reformeringen av CAP ska stimulera användningen av andra, mer naturliga metoder. Lotta- Klara menar att det är troligt att vi kommer använda mer bekämpningsmedel i framtiden för att kunna föda en ökande befolkning där allt mindre av jordbruksmarken kan användas för odling av grödor. Vidare anser hon att hårdare lagstiftning kommer behövas för att driva på
30
utvecklingen mot mindre farliga kemikalier. När Lisa får samma fråga, svarar hon att hon tror att det skulle gå att minska användningen av bekämpningsmedel utan att äventyra
livsmedelsförsörjningen:
”Jag tänker inte att det per definition är så att använder man mindre
växtskyddsmedel generellt, innebär det en lägre skörd och att vi får svårt att föda världen, men däremot är det klart att det finns utmaningar, och stryper man alla växtskyddsmedel direkt får det konsekvenser naturligtvis...” - Lisa
Det finns således en skillnad mellan hur Lisa respektive Lotta-Klara ser på möjligheterna att föda en växande befolkning. Lotta-Klara menar att vi troligen kommer att se en ökad
användning av bekämpningsmedel. Lisa ser däremot inte att ett glyfosatförbud nödvändigtvis skulle leda till en minskad skörd, men däremot att det finns andra utmaningar som kommer av ett glyfosatförbud. I motsättning till detta menar dock Lisa att klimatförändringarna kan innebära en ökad förekomst av skadeinsekter och svårbehandlade svampsjukdomar, vilket skulle kunna leda till ökad användning av bekämpningsmedel. Den minskning i användning som hon hoppas på, kanske därför inte blir särskilt markant på grund av
klimatförändringarna.
Utifrån intervjuerna med aktörerna tolkar vi det som att användningen av bekämpningsmedel kommer att minska i framtiden. Detta mot bakgrund av att det redan nu finns en
resistensutveckling mot flera bekämpningsmedel, att kunskapsläget ändras och tidigare godkända kemikalier klassificeras som riskfyllda, samt svårigheten med att ta fram nya bekämpningsmedel. Vidare tolkar vi det som att om det inte sker en aktiv minskning av bekämpningsmedel genom exempelvis beslut på EU-nivå, kommer en ökad
resistensutveckling forcera en sådan minskning. Kopplat till ett skalperspektiv ser vi framförallt att även om beslutsfattande för en omställning uteblir från en hög nivå som EU, finns det yttre omständigheter som kommer leda till en förändring.