4. Resultat
4.2 Textens målande språk
4.2.1 Omständigheter
I detta kapitel redogörs och exemplifieras utdrag ur elevtexterna, med fokus på textens innehåll av omständigheter.
När elever skriver en text kan de på olika sätt beskriva omständigheterna, dessa talar om var/vart, när, hur, varför och med vem processerna pågår och förekommer vanligtvis i en narrativ. De inleds många gånger med en preposition för att på ett precist sätt ge uttryck för exempelvis tid, plats, sällskap, orsak eller sätt.75 Omständigheterna används för att levandegöra en narrativ genom att
händelserna i texten beskrivs.76 Johansson och Sandell Ring redogör för hur en konkretisering kring
omständigheter kan komma att te sig i en text,77 och tabellen nedan bygger på författarnas
konkretisering.
Tabell 1. Översikt över omständighetstyper. Hämtad från Johansson och Sandell Ring.
I bilaga 2 finns en fullständig kartläggning rörande omständigheter som återfunnits i elevtexterna. En översikt av några av de omständigheter som återfinns i elevtexterna följer nedan, därefter presenteras ett urval av de omständigheter som förekommer i elevtexterna.
75 Hedeboe, Bodil & Polias, John (2008) Genrebyrån: En språkpedagogisk funktionell grammatik i kontext s. 114. 76 Johansson & Sandell Ring (2010) s. 102.
Tabell 2. En översikt över några omständigheter som återfinns i elevtexterna.
Elev 1 använder sig i A-texten genomgående av prepositionen ”i” för att beskriva var/vart i hela texten. Detta skiljer de två texterna åt då hon i B-texten varierar uttrycken något.
Här besvaras frågan var/vart jaget gick när hon började ”att gråta”, ”hem till mamma”. Svaret på detta inleds inte av en preposition utan av adverbet ”hem”. I A-texten är frågan som svarar på när något ägde rum mest frekvent förekommande, dessa svar är dessutom av större variationsgrad än var/vart-frågan är. Variationen visar sig genom att hon använder sig av ”en gång”, ”om tre dagar”, ”första träningen”, ”3 år senare” och ”genom tiderna” för att beskriva omständigheterna när något skedde i texten.
B-texten är den enda av de elevtexter som analyserats som svarar på frågan med vem, och uttrycks explicit i texten ”med hans hund”. Då beskrivningar som talar om med vem händelserna äger rum inte återfinns i någon av de andra elevtexterna, utelämnas vidare diskussioner kring denna typ av omständighet. De omständigheter som beskriver hur någon eller något gör någonting förekommer på ett ställe i både A- och B-texten. Här besvaras frågan kring hur jaget läste ”noga” och hur den kom ”närmare och närmare”
Jag läste det noga/…/
Den kom närmare| och närmare.
En stor skillnad i A- och B-texterna är att det i A-texten inte förekommer några ord som svarar på frågorna varför eller med vem dessa förekommer däremot i B-texten.
/…/vaknade jag av ett | knarrande ljud. Han bodde alldeleses ensam/…/ med hans hund.
Här besvaras frågorna varför jaget vaknade, ”av ett knarrande ljud”, och även som tidigare nämnts med vem han bodde.
Elev 2 beskriver i större omfattning än eleven ovan var/vart något utspelar sig och det förekommer en variation i både A- och B-text. Frågan som svarar på var/vart och när något ägde rum är här den mest frekvent förekommande. Det ges många gånger en fyllig och ordrik beskrivning på var/vart det utspelar sig
Hogwarts, trolleriskolan för häxor och trollkarlar/…/ precis | intill mörka skogen Den gamla kyrkogården utanför torget/…/
I A-texten förekommer mestadels ordet ”en” som svarar på frågan när något utspelar sig ”en gång”, ”en dag”, ”efter en lång flygtur” samt ”en stund”. I B-texten preciseras dessa beskrivningar med ”då”, ”idag”, ”ända sen dess”. A-texten innehåller omständigheter som beskriver hur någon eller något gör någonting.
/…/somnade han gott/…/
Här besvaras frågan hur han somnade ”gott”. Dessa figurerar i likhet med A-texten som Elev 1 skrivit på ett ställe. I B-texten finns det beskrivet på tre ställen, hur fladdermössen hänger ” upp och ner”, hur gubben såg henne i ögonen ”djupt” samt hur Lin tittade bort ”hastigt”.
Det finns beskrivningar som svarar på frågan varför i både A- och B-texterna. I B-texten uttrycks varför genom
Det är läskigast att behöva gå där bland grav-| arna, då är det nästan aldrig någon där.
Där varför ”det är läskigast att behöva gå där bland gravarna” uttrycks för att ”då är det nästan aldrig någon där”. Förekomsten av dessa ord är rikare i A-texten där varför- frågan uttrycks explicit och börjar med ”för han” och ”för att”. A-texten utmärker sig på så sätt att det i den finns en liknelse, detta är den enda liknelsen som stötts på i analysen av samtliga elevtexter. Vi får i samma mening reda på varför ”Haren hette Sömnpillret”
/…/för att han | ofta var trött som en lat katt.
Hon beskriver händelser som berättar både hur och varför i både A- och B-text. Eleven är därmed ensam om att i sina båda texter beskriva detta, jämfört med de andra elevtexterna.
Elev 3 har i A- och B-texterna omständigheter som svarar på frågan var/vart. I A-texten som Elev 3 skrivit återfinns till största del även där ord som börjar med prepositionen ”i” som berättar var/vart berättelsen utspelar sig, ”i fjällen”, ”i en stor backe”, ”i backen”, ” i svanskottan”. Endast en av dessa börjar med prepositionen ”på” för att beskriva var/vart, ”på sidan av backen”. I B-texten beskrivs var/vart med orden ”hema”, ”överalt” och ”på balkongs dören på glaset”. Både A- och B- texten börjar på samma sätt, ” en gång” som berättar om när något hände men förekomsten av ord som förklarar detta är fler i B-texten.
Sen när jag var hema själv i| 5 minuter/…/
Utdraget ovan svarar på när ”Sen/…/ i 5 minuter”. Det förekommer inga ord som förklarar hur handlingen utspelar sig i någon av elevens texter. I A-texten återfinns dock ”så var det min pappa och min farfars tur”, men hon uttrycker aldrig att hon åkte med sin pappa och farfar, denna formulering hade däremot svarat på med vem jaget åkte. Hon beskriver i A-texten ej hur eller varför händelserna äger rum, däremot återfinns beskrivningar som berättar varför i B-texten.
Elev 4 har en större variation på prepositionerna i B-texten än i A-texten när hon beskriver omständigheten var/vart, ”innanför sitt fönster”, ” i soffan”, ”på vår parkering” och ”bakom soffan”. Även denna elev använder sig i A-texten praktiskt taget bara av prepositionen ”i” för att beskriva var de befinner sig, ”i ett land”, ”i landet”, ”långt upp i bergen”, ” i landet”, ”i bergen” och ” i tält”. I
beskrivningarna kring när omständigheterna ägde rum finns det i A- och B-texterna likheter. Det ord som eleven frekvent använder sig av i båda texterna är ”sen”, detta uttrycks fyra gånger i A-texten och sju gånger i B-texten. Skillnaden mellan de två texterna är stor, där eleven i B-texten även uttrycker hur, varför aktiviteterna pågår. I A-texten återfinns inga beskrivningar kring dessa frågor, medan det i B-texten uttrycks både hur jaget springer, ” så fort jag kan” och varför jaget springer ut ”för att krama mamma”.
Elev 5 använder i B-texten en fylligare och mer ordrik formulering för att beskriva var händelserna utspelar sig, där det uttrycks var karaktärerna bor, ”på en planet som heter Skumgummi planet” även var karaktärerna sitter, ”i en vip bunker 70 meter under marken”. I A-texten uttrycks detta mer koncist, vart gick karaktären ”hem” och var lekte karaktären ”i klätterborgen”. De omständigheter som berättar när processerna ägde rum är fler i A-texten. Eleven använder sig här av ett relativt varierande ordbruk för att skildra när händelserna äger rum. Viss upprepning förekommer dock i texten, till exempel ”ett tag”, ”efter ett tag” samt ”då” och ”sen”. I B-texten finns en större variation som berättar när processerna utspelade sig, ”ett tag”, ”först”, ”sen” och ”efter flera år”. I likhet med andra elever78 finns det i B-texten beskrivningar som svarar på frågan varför. Varför får
karaktären ett pris? ”för att va den modigaste alien”.
Efter analys av tio elevtexter har ett mönster visat sig. Alla elever beskriver händelserna som svarar på frågan varför, dessa beskrivningar återfinns endast i B-texterna. Elev 2 är den ende som beskrivit händelser i både A och B-text. I de texter Elev 3 skrivit återfinns inte några beskrivningar kring hur eller med vem i varken A eller B-text. Tre av fem B-texter visar sig efter en summering innehålla fler omständigheter än A-texterna.