Omvärldsanalys med utvecklingsområden - Framtidsplan 2015 med flerårsplan för

Sveriges kommuner och landsting (SKL) definierar begreppet omvärldsanalys som en process där en organisation observerar omvärlden och framförallt dess

förändringar för att bättre förstå förutsättningarna för den egna verksamheten idag och i framtiden. Organisationer som systematiskt gör detta har sett att det höjer deras handlingsberedskap, ökar utrymmet för dialog och skapar en gemensam grund för budgetprocessen.

Med ovan resonemang som utgångspunkt följer nedan en redogörelse över de områden Barn- och utbildningsförvaltningen ser för närvarande påverkar, och kommer att påverka, den egna verksamheten de närmaste åren. I första stycket presenteras en befolkningsprognos för barn och unga i åldrarna 0-18 i Gnesta för åren fram till 2021.

Prognosen ska tillsammans med övrig omvärldsbevakning nedan ses som ett underlag för budget- och verksamhetsplanering de närmaste åren. Det är viktigt att notera att det samlade antalet folkbokförda personer i angivna åldersspann inte finns placerade inom nämndens verksamheter men likväl påverkar nämndens ekonomi de kommande åren.

Denna prognos innefattar inte det ökande antalet ensamkommande flyktingbarn som Gnesta kommun har avtalat att ta emot. Inte heller följderna för

befolkningsutvecklingen vid ett eventuellt uppstartande av asylboende i kommunen.

Prognos för folkbokförda barn och elever i sammandrag

Prognosen har sin utgångspunkt i den befolkning som var bosatt i Gnesta kommun den 31 december 2013.

Under 2014 är antalet barn i förskoleålder uppskattat till 741 stycken. Det sker sedan en successiv ökning av antalet barn fram till 2021. Undantaget är 2016 då det uppmätts en svag minskning i antal. Mellan 2014 och 2021 ökar antalet barn med 68 stycken, drygt 9 procent.

110 310 510 710 910

0-5 år

Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Framtidsplan 2015

Enligt grafen ovan varierar antalet 6-åringar mellan åren. Störst nedgång uppskattas att ske under 2015 då antalet 6-åringar beräknas vara 127 stycken. Antalet ökar sedan kraftigt under 2016 (150 stycken) för att sedan minska återigen.

Antalet elever i Gnesta kommuns grundskolor t o m årskurs 5 ökar gradvis fram till 2021 med undantag för 2016 då en viss nedgång kan ses. Detta beror på den minskning av antalet 6-åringar som kan utläsas ur föregående graf. Från 2014 fram till 2021 ökar antalet barn med 63 stycken, 8 procent.

110 120 130 140 150

6 år

0 100 200 300 400 500

13-15 år

13-15 år 720

740 760 780 800 820 840 860

7-12 år

Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Framtidsplan 2015

I enlighet med grafen på föregående sida uppskattas en gradvis ökning av antal barn i åldersgruppen fram till 2021. I förhållande till 2014 är ökningen beräknad till 109 personer vilket motsvarar nära en 20-procentig ökning.

Antalet personer i åldersgruppen 16-18 minskar från 2013-2015. Under åren som följer kan utläsas en gradvis ökning i befolkningen. Mellan åren 2015-2021 ökar antalet personer i åldersgruppen med 85 personer, vilket är nästan 27 procent.

Sammanfattningsvis kan konstateras att samtliga åldersgrupper sammantaget sett kommer att öka i antal personer fram till år 2021, frånsett gruppen barn i

förskoleålder (0-5) där antalet fluktuerar mellan åren. I åldersgruppen 16-18 kommer nedgången i befolkningen att vända uppåt fr o m 2015.

Hållbar utveckling för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter Denna omvärldsanalys med tillhörande utmaningar tar sitt avstamp i det allt oftare använda begreppet ”hållbar utveckling”. Hållbar utveckling definieras i den s.k.

Brundtlandrapporten (EU:s grunddokument för ekologiskt utvecklingsarbete) som

”en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Det finns tre perspektiv på hållbar utveckling; ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad hen ”klarar av”; social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där

grundläggande mänskliga behov uppfylls; samt ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.

Utmaningen för Gnesta:

Utmaningen är att väva in frågor rörande ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i det strategiska såväl som det dagliga arbetet så att allt som sker i

verksamheterna samverkar för att uppnå en hållbar utveckling. Ekologisk hållbarhet är en självklar del i exempelvis de naturorienterande ämnena men får nu större fokus då Gnesta kommun anslutits till SEKOM (Sveriges Eko-kommuner).

0 100 200 300 400

16-18 år

Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Framtidsplan 2015

Social hållbarhet uppnås genom att ge barn och elever en god utbildning men också genom ett gott värdegrunds- och jämställdhetsarbete som stärker självkänslan hos alla. Utmaningen är att hålla i och utveckla det framgångsrika jämställdhets- och likabehandlingsarbetet och att därtill väva in ett normkritiskt förhållningssätt.

Den övergripande utmaningen för den sociala och den ekonomiska hållbarheten handlar om att ständigt utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att mänskliga och ekonomiska resurser används på ett långsiktigt effektivt sätt som möjliggör hög måluppfyllelse.

Skolans kompensatoriska uppdrag

Ett lärande för hållbar utveckling kännetecknas av ett förhållningssätt som syftar till att ge elever och vuxna handfasta redskap och metoder för att kunna göra medvetna val som är hållbara för framtiden. Lärandet karaktäriseras av delaktighet och

inflytande, ämnesövergripande samarbeten, pedagogiska metoder och arbetssätt som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Till detta kan kopplas skolans kompensatoriska uppdrag, d.v.s. att barn och elever, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska få god stimulans för lärande och

utveckling. All personal inom förskola och skola arbetar utifrån en gemensam värdegrund och pedagogisk grundsyn där alla elever har möjlighet att nå de uppsatta målen för utbildningen.

Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

fortsätter att försämras i den internationella kunskapsundersökningen PISA. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder och de svenska eleverna presterar numera under OECD-genomsnittet inom de tre kunskapsområdena i undersökningen.

Grunden för god måluppfyllelse läggs genom en kvalitativt bra förskola och skola där välutbildad och kompetent personal samarbetar kring lärande och omsorg med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som bas. Detta gäller även

fritidshemsverksamheten som ytterligare kan stödja elevernas lärande genom andra utmaningar och upplevelser än de som ges i skolan.

Utmaningen för Gnesta:

Förskola och skola i Gnesta lyckas i stor utsträckning ge barn och elever en god grund att stå på för sitt fortsatta lärande. Den stora utmaningen är dock de elever som lämnar grundskolan och gymnasiet utan fullständiga betyg då en slutförd gymnasieutbildning blir allt viktigare för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Det systematiska kvalitetsarbetet med tillhörande utvecklingsarbete måste ytterligare fokusera på en konstant hög måluppfyllelse så att alla elever lämnar grundskolan med fullständiga betyg och därmed har möjlighet att genomföra en

gymnasieutbildning.

Nationella undersökningar visar att lärare i allmänhet tycker att de har kompetens att undervisa i sina ämnen, men inte tillräcklig kompetens och kunskap för att själva stödja elever i behov av extra stöd. Den framtida utmaningen är dels

kompetensutveckling för personal inom exempelvis autism, dels att utmana lärarna att tänka nytt om undervisningens utformning utifrån de elever som ingår i gruppen.

Ytterligare en utmaning handlar om ett utvecklat samarbete med Individ- och

Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Framtidsplan 2015

familjeomsorgen kring elever med olika typer av diagnoser.

Fler med högre utbildning

Arbetslivet förändras snabbt och utbildning på gymnasienivå är numera ofta ett minimikrav för att få och kunna behålla ett jobb. Kompetenskraven på

arbetsmarknaden ökar generellt och arbeten som inte kräver särskild utbildning och arbetslivserfarenhet blir allt färre. En låg utbildningsnivån hos invånarna innebär därmed en svagare konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

Denna bild kompliceras ytterligare av att fler kvinnor än män studerar på högskola och universitet, och att dessutom allt fler kvinnor väljer andra utbildningar och yrkesvägar än de traditionellt kvinnliga. Inom kvinnligt dominerande utbildningar finns inga tydliga tendenser till att männen gör motsvarande inbrytningar.

När kvinnorna även utbildar sig inom traditionellt manliga yrken och männen väljer att inte studera vidare ökar risken för utslagning av män med låg utbildning.

Utmaningen för Gnesta:

Utmaningarna är många och komplexa. Grunden för ett gott vuxenliv läggs i förskola och skola med god undervisning men också med ett jämställdhetsarbete som stärker självkänslan. Inför gymnasievalet är en kunnig och jämställd

studievägledning avgörande för att bryta det invanda mönstret där färre pojkar än flickor väljer att studera på högskola eller universitet.

En annan utmaning är yrkesområden där det råder brist på utbildad personal, exempelvis i vård- och omsorgssektorn, och där få av Gnestas elever och invånare väljer att utbilda sig. Allt för många väljer yrkesutbildningar där det råder brist på jobb.

En tredje utmaning är att i ett tidigt skede fånga upp de elever som är i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Den 1 januari 2015 skärps kravet på kommunen att erbjuda aktiviteter för unga mellan 16 och 20 år som inte studerar, arbetar eller har en gymnasieexamen. Målsättningen är att antalet elever som riskerar att hoppa av gymnasiet ska vara så liten som möjligt, vilket bäst förebyggs i ett nära samarbete mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och den nya Arbetsmarknadsenheten inom Vuxen och omsorgsnämnden.

Kompetens och kompetensförsörjning

Medarbetarens kompetens är en mycket viktig garant för en hög kvalitet i den verksamhet som bedrivs. Lärarens kompetens är nära förknippad med hur undervisningen organiseras och genomförs. Både internationell och svensk

forskning pekar på betydelsen av en tydlig och aktiv lärare som förmår att engagera och uppmuntra alla elever. För att eleverna ska nå målen i alla ämnen krävs

välutbildade, engagerade och kunniga lärare som utövar ett gott ledarskap i klassrummet. Genom att hålla sig à jour med aktuell pedagogisk forskning får den enskilde medarbetaren stimulans för den egna utvecklingen men även underlag för att kunna bidra till verksamhetsutveckling.

Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Framtidsplan 2015

Alla förskollärare och lärare som anställs måste vara legitimerade och legitimerade lärare kan också komplettera sin examen i Förskollärar- eller Lärarlyftet. Förstelärare har införts för att säkra en god undervisning genom att stötta kollegialt samarbete och lärande samt, som en karriärväg, göra läraryrket mer attraktivt.

Utmaningen för Gnesta:

Utmaningarna vad det gäller kompetens och kompetensförsörjning är flera. En konsekvens av legitimationskravet är att det uppstått brist på lärare i en del ämnen, exempelvis matematik. I kombination med förstelärarsystemet och en ökad

lönekonkurrens med Södertälje och Stockholm har Gnesta idag svårighet att rekrytera behöriga lärare på alla tjänster.

En annan utmaning är den låga formella kompetensnivån på fritidshemmen och i viss mån i förskolan. Det utbildas inte tillräckligt många fritidspedagoger och vid tillsättning av tjänster finns inte alltid behöriga sökande. I medarbetarsamtalen diskuteras kompetensutvecklingsbehov och medarbetare uppmuntras att, utöver den kompetensutveckling som ges av arbetsgivaren, vidareutbilda sig. Gnesta har både förskollärare och lärare som deltar i Förskole- och Lärarlyftet.

En tredje utmaning är att behålla den kompetenta personal som finns i förskola och skola. Detta kan bland annat göras genom ett utvecklande samarbetsklimat i alla verksamheter och genom ett tydligare strategiskt kompetensutvecklingsprogram.

Det är också viktigt att lyfta fram allt det fina arbete som bedrivs så att både befintliga och blivande kompetenta förskollärare, fritidspedagoger och lärare gärna vill arbeta i Gnesta.

Arbetsmiljö och delaktighet

En lugn och trygg arbetsmiljö är avgörande för att barn, elever och personal ska känna arbetsglädje och ha ork till lärande, kreativitet och utveckling. Barn och elever känner trygghet i nämndens verksamheter i stor utsträckning, men flickor på

högstadiet uppger i större omfattning än pojkar att de känner stress i skolan.

De senaste årens stora förändringar av skolväsendet har lett till att många lärare känner sig stressade på grund av administrativt arbete, dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och för lite tid till att planera undervisningen. En stressad lärare har mindre ork till att göra undervisningen så kreativ och lustfylld som behövs för att eleverna ska utmanas till nytt lärande.

Samarbete och förtroende är en förutsättning för hållbar utveckling. Människor behöver känna tillit till varandra och till samhällets institutioner. Med tilliten och förtroendet växer ansvarskänslan för medmänniskorna och för

samhällsutvecklingen i stort. Tilliten och ansvarskänslan ökar om var och en känner att samhället är öppet och välkomnar bidrag till den gemensamma utvecklingen, inte minst inom utbildningsväsendets olika verksamheter.

Delaktiga vårdnadshavare är en resurs och ett stöd för sina barns lärande. Alla verksamheter behöver därför ständigt pröva hur vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet ska formas.

Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Framtidsplan 2015

Utmaningen för Gnesta:

Det är en utmaning att på alla nivåer skapa reell delaktighet; från politisk nivå ända in till den enskilda elevens och vårdnadshavarens upplevelse. Inte minst handlar det om att skapa förståelse för styrdokumenten och vad som går att påverka så att alla kan känna glädje och stolthet över att få vara delaktig på riktigt. Det handlar också om att ge eleverna ännu mer reellt inflytande över sin studiesituation och sin arbetsmiljö.

Många av nämndens verksamheter står inför utmaningen att de traditionella formerna för samverkan med vårdnadshavarna, exempelvis terminsvisa föräldramöten, inte längre fungerar tillfredsställande. Det gäller därför att pedagoger, arbetslag och chefer utmanar sig själva till att hitta nya sätt att möta vårdnadshavarna så att dessa finner det meningsfullt att samverka kring sina barn.

Arbetet med jämställdhet behöver utvecklas, både för att minska flickornas

upplevda stress över skolarbetet, men också för att ett normkritiskt synsätt helt ska genomsyra all verksamhet.

Forskning visar sambandet mellan pedagogers trivsel och mående och barn/elevers utveckling och lärande. Ett fortsatt arbete med att förbättra arbetsmiljön för

medarbetare inom barn- och utbildningsnämndens område är därför av stor betydelse för att skapa trivsel och en hälsofrämjande miljö för både vuxna och barn/elever.

Ledarskap

En väl fungerande organisation har en tydlig och uttalad struktur vad det gäller exempelvis ansvar och roller. En av chefens viktigaste uppgifter är att ge

förutsättningar för kunskapsutveckling för den enskilde och för arbetslaget utifrån nationella och kommunala mål för verksamheten. En förutsättning för detta är ett nära pedagogiskt ledarskap.

Ett välfungerande ledarskap är även avgörande för en god arbetsmiljö, både på ledningsnivå och i barngruppen eller i klassrummet. Ett framgångsrikt ledarskap kännetecknas av en god förmåga att identifiera utvecklingsområden och

systematiskt arbeta för att utveckla verksamheten, vare sig det handlar om hela verksamheter eller om enskilda barn/elever.

Väl fungerande arbetslag är ett stöd för den enskilde pedagogen och bidrar genom kollegialt lärande till en stabil utveckling av förskolor och skolor. Arbetslagsledarens roll är att, tillsammans med förskolechef eller rektor och den gemensamma

ledningsgruppen, driva den pedagogiska utvecklingen mot uppsatta mål.

Utmaningen för Gnesta:

Avgörande för en god arbetsmiljö och en hög måluppfyllelse är ett starkt ledarskap, både på ledningsnivå och i gruppen/klassrummet. Utmaningen är att skapa hållbara ledningsstrukturer och skapa arbetsro utan att för den skull stanna upp i pedagogisk utveckling av verksamheterna. Ledarskapsutveckling behövs på alla nivåer och i alla verksamheter; från ledningsgruppen till arbetslag och enskilda pedagoger.

Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Framtidsplan 2015

Nyanlända barn och unga

På grund av oroligheter runtom i omvärlden har invandringen till Sverige ökat den senaste tiden, och detta innefattar också en ökad tillströmning av gruppen barn och unga. Dessa kommer antingen hit tillsammans med anhöriga/familj eller som s.k.

ensamkommande flyktingbarn.

Migrationsverket beräknar att mellan 80 000-100 000 människor kommer att söka asyl i Sverige under 2015. I denna prognos innefattas att uppskattningsvis 8 000 ensamkommande barn kommer att söka asyl i Sverige under det kommande året.

Det innebär en fördubbling av antalet sökande jämfört med samma period föregående år.

Utmaningen för Gnesta:

Gnesta kommun har beslutat att ta emot fler ensamkommande flyktingbarn än tidigare. Fr o m 1 januari 2015 har kommunen 11 anvisningsbara platser. Utöver detta har Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ansvar för skolgången för de barn som placeras på boenden, s.k. HVB-hem, inom Gnesta kommun av andra kommuner.

Detta ställer nya krav på skolan. De nyanlända barnen behöver mötas av en

organisation som tillgodoser deras individuella behov och förutsättningar, och som har förmåga att möta upp detta i den befintliga organisationen. Skolverket skriver i rapporten ”Att bana väg för nyanländas lärande” från 2014 att det är avgörande för nyanländas elevers kunskapsutveckling att de får ett tidigt och adekvat stöd, samt att valet av undervisningsform görs med pedagogiskt hänsynstagande i varje enskilt fall.

Ett sådant organiserat mottagande innefattar en verksamhet som successivt integrerar det enskilda barnet eller eleven i den svenska förskolans och skolans värld. För skolans del ska tonvikten läggas på en kartläggning av elevens tidigare kunskaper samt språkinlärning i det svenska språket. En utvecklad samverkan måste till stånd mellan lärare i svenska som andraspråk, studiehandledare på modersmål samt ämneslärare, för att eleven ska utvecklas; både i det svenska språket och i sina ämneskunskaper.

Ett entreprenöriellt och innovativt förhållningssätt

I ett samhälle som blir allt mer svåröverskådligt och där förändringar och utveckling sker i allt snabbare takt är ett entreprenöriellt och innovativt förhållningssätt

grundläggande. Barn är av naturen nyfikna och kreativa, och förskola och skola har ett stort ansvar för att bibehålla och utveckla denna förmåga hos alla barn och elever. Allt lärande ska bygga på kreativitet, nyfikenhet och samarbete.

Utmaningen för Gnesta:

Utmaningen är att alla som arbetar i förskola och skola måste lyfta blicken från det vardagliga arbetet och omvärldsspana för att inspireras och dra lärdom av andra.

För att utveckla det entreprenöriella och innovativa lärandet måste samverkan med närsamhället, Sverige och världen, med all den kompetens som finns där, öka. Barn och elever som möts av kreativitet och ”ta sig för-samhet” stärker sin självkänsla

Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Framtidsplan 2015

och drivkraft att våga, vilket tillsammans med god undervisning är grunden för ett fortsatt utvecklande vuxenliv.

Digital kompetens

Förskolan och skolan ska skapa förutsättningar för ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv. I ett ständigt föränderligt samhälle där datorer, lärplattor, mobiltelefoner och internet är ett naturligt inslag i de flestas vardag är det viktigt att barn och elever får kunskaper att hantera dessa på ett lärande, kreativt, hållbart och etiskt sätt. Ur ett rättviseperspektiv är det också viktigt att alla barn och elever erbjuds moderna lärverktyg.

I enlighet med grundskolans läroplan Kap 2.2 ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. EU har också identifierat åtta nyckelkompetenser som ska bidra till ett framgångsrikt liv i ett

kunskapssamhälle. Digital kompetens, d.v.s. förmågan att kunna använda internet och digital teknik, är en av dessa nyckelkompetenser.

Utmaningen för Gnesta:

En utbildning av hög klass håller sig à jour med den tekniska utveckling som sker i samhället och låter barn, elever och vuxna utveckla den kunskap och lärdom de får även utanför skolan. Däri ligger också utmaningen. I en förskola och skola där moderna digitala verktyg används av kompetenta och kreativa pedagoger och chefer i den pedagogiska utvecklingen bibehåller barn och elever sin lust att lära, vilket är grunden för det nödvändiga livslånga lärandet.

2.1 Barn- och utbildningsnämndens mål

Barn- och utbildningsnämndens mål och indikatorer kommer att beslutas vid nämndens sammanträde i juni.

2.2 Prioriterade utvecklingsområden

Ledstjärna för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter är:

Gnesta förskolor och skolor lägger grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv

Med denna ledstjärna och omvärldsanalysen som utgångspunkt prioriteras under de kommande tre åren följande utvecklingsområden för samtliga av Barn- och

utbildningsnämndens verksamheter:

* Ännu högre måluppfyllelse

Barn och elever ska ges de bästa förutsättningarna för att utvecklas och uppnå kunskapskraven utifrån läroplanens intentioner. Inom barn- och

utbildningsnämndens område finns såväl förskola, skola och fritidsgård som kulturskola och kostenhet. Om dessa verksamheter samverkar ges ännu större

Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Framtidsplan 2015

möjligheter att öka måluppfyllelsen.

Barn och elever har olika förutsättningar och behov både vad gäller lärande och livsförutsättningar och behöver bemötas utifrån detta. Genom samverkan mellan de olika verksamheterna inom Barn- och utbildning kan dessa förutsättningar och behov fångas upp och barn/elever kan ges förutsättningar/stöd för att utvecklas på

In document Framtidsplan 2015 med flerårsplan för (Page 5-15)