Framtidsplan 2015 med flerårsplan för

(1)

Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Framtidsplan 2015 Plan Barn- och

utbildningsnämnden

Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till

Förvaltningschef BOUN.2014.167

Dokumentinformation Dokumentet gäller för

Framtidsplan 2015 med flerårsplan 2015-2017 för

Barn- och utbildningsnämnden

(2)

Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Framtidsplan 2015

Innehåll

1. Uppdrag och organisation ... 3

2. Omvärldsanalys med utvecklingsområden ... 5

2.1 Barn- och utbildningsnämndens mål 13

2.2 Prioriterade utvecklingsområden ... 13

3. Ekonomi ... 15

3.1 Nettoram/verksamhetsområde ... 15

3.2 Särskilda satsningar ... 15

3.3 Större förändringar ... 16

3.4 Barn- och elevpeng... 23

3.5 Investeringar 2015-2017 ... 26

3.6 Antal årsarbetare ... 27

4. Kommande upphandlingar ... 27

5. Internkontroll ... 27

(3)

Framtidsplan 2015

1. Uppdrag och organisation

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän, vilket innebär både ett statligt och ett kommunalt uppdrag.

Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och läroplaner:

Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (grundskola, särskola), förskoleklass och fritidshem (Lgr 11), Läroplan för de frivilliga

skolformerna, gymnasieskola och gymnasiesärskola (Gy 11). I övrigt finns Allmänna Råd som behandlar frågor av vikt för den nationella styrningen av verksamheterna.

Barn- och utbildningsnämnden lyder under kommunfullmäktige och det reglemente och de mål som fullmäktige antagit. Barn- och utbildningsnämndens styrinstrument är Framtidsplanen, innehållande bl. a. mål och mått/indikatorer, som visar hur kommunens förskole- och skolverksamhet ska bedrivas och utvecklas.

Framtidsplanen tar särskilt upp åtgärder som nämnden prioriterar för att nå de kommunövergripande och nationella målen. I Barn- och utbildningsförvaltningens

verksamhetsplan beskrivs därefter hur verksamheterna ska arbeta för att nå de uppsatta målen. I slutet av varje år redovisar verksamheterna sin måluppfyllelse i en kvalitetsredovisning. Där beskrivs även åtgärder för att nå de mål som ännu inte är uppnådda mål och

utvecklingsområden som är specifika för varje enhet.

Framtidsplanen omfattar förskoleverksamhet med förskola och pedagogisk omsorg, grundskola (inkl. förskoleklass och skolbarnsomsorg), särskola, elevhälsa, gymnasieskola, kulturskola, fritidsgård samt kommunens kostenhet. Den 1 januari 2015 fördes vuxenutbildningen, som tidigare tillhört Barn- och utbildningsnämnden, över till Vuxen- och omsorgsnämnden. I samma omorganisation flyttades Kostenheten över till Barn- och utbildningsnämnden.

Grundstenarna i verksamheten är trygghet och en hälsofrämjande miljö, vilket ger möjligheter till bra inlärning och god arbetsmiljö. Alla barn och elever ska mötas utifrån sina förutsättningar och med höga förväntningar. Det handlar om att bli sedd och att få en god självkänsla i en miljö som stimulerar till kreativitet och lust att lära, detta för att lägga grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv.

Barn- och utbildningsnämnden är mån om att personalen har en god arbetsmiljö. Det innebär exempelvis att få känna ansvar och delaktighet för utvecklingen i den egna verksamheten och att ha god insyn i beslutsprocessen.

Arbete för en hög måluppfyllelse, struktur för organisations- och ledarutveckling samt innovativt lärande och social och ekologisk hållbarhet ska stå i fokus.

Linda Lundin Sven Anderson Ordförande 1:e vice ordförande

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden

Monica Harlin

Barn- och utbildningschef

(4)

Framtidsplan 2015

Barn- och utbildningsnämnd

Förvaltningschef

Förskola och pedagogisk omsorg

Grundskola Särskola

Elevhälsa

Kulturskola Administration

Gymnasieskola Kostenhet

Fritidsgård

(5)

Framtidsplan 2015

2. Omvärldsanalys med utvecklingsområden

Sveriges kommuner och landsting (SKL) definierar begreppet omvärldsanalys som en process där en organisation observerar omvärlden och framförallt dess

förändringar för att bättre förstå förutsättningarna för den egna verksamheten idag och i framtiden. Organisationer som systematiskt gör detta har sett att det höjer deras handlingsberedskap, ökar utrymmet för dialog och skapar en gemensam grund för budgetprocessen.

Med ovan resonemang som utgångspunkt följer nedan en redogörelse över de områden Barn- och utbildningsförvaltningen ser för närvarande påverkar, och kommer att påverka, den egna verksamheten de närmaste åren. I första stycket presenteras en befolkningsprognos för barn och unga i åldrarna 0-18 i Gnesta för åren fram till 2021.

Prognosen ska tillsammans med övrig omvärldsbevakning nedan ses som ett underlag för budget- och verksamhetsplanering de närmaste åren. Det är viktigt att notera att det samlade antalet folkbokförda personer i angivna åldersspann inte finns placerade inom nämndens verksamheter men likväl påverkar nämndens ekonomi de kommande åren.

Denna prognos innefattar inte det ökande antalet ensamkommande flyktingbarn som Gnesta kommun har avtalat att ta emot. Inte heller följderna för

befolkningsutvecklingen vid ett eventuellt uppstartande av asylboende i kommunen.

Prognos för folkbokförda barn och elever i sammandrag

Prognosen har sin utgångspunkt i den befolkning som var bosatt i Gnesta kommun den 31 december 2013.

Under 2014 är antalet barn i förskoleålder uppskattat till 741 stycken. Det sker sedan en successiv ökning av antalet barn fram till 2021. Undantaget är 2016 då det uppmätts en svag minskning i antal. Mellan 2014 och 2021 ökar antalet barn med 68 stycken, drygt 9 procent.

110 310 510 710 910

0-5 år

(6)

Framtidsplan 2015

Enligt grafen ovan varierar antalet 6-åringar mellan åren. Störst nedgång uppskattas att ske under 2015 då antalet 6-åringar beräknas vara 127 stycken. Antalet ökar sedan kraftigt under 2016 (150 stycken) för att sedan minska återigen.

Antalet elever i Gnesta kommuns grundskolor t o m årskurs 5 ökar gradvis fram till 2021 med undantag för 2016 då en viss nedgång kan ses. Detta beror på den minskning av antalet 6-åringar som kan utläsas ur föregående graf. Från 2014 fram till 2021 ökar antalet barn med 63 stycken, 8 procent.

110 120 130 140 150

6 år

0 100 200 300 400 500

13-15 år

13-15 år 720

740 760 780 800 820 840 860

7-12 år

(7)

Framtidsplan 2015

I enlighet med grafen på föregående sida uppskattas en gradvis ökning av antal barn i åldersgruppen fram till 2021. I förhållande till 2014 är ökningen beräknad till 109 personer vilket motsvarar nära en 20-procentig ökning.

Antalet personer i åldersgruppen 16-18 minskar från 2013-2015. Under åren som följer kan utläsas en gradvis ökning i befolkningen. Mellan åren 2015-2021 ökar antalet personer i åldersgruppen med 85 personer, vilket är nästan 27 procent.

Sammanfattningsvis kan konstateras att samtliga åldersgrupper sammantaget sett kommer att öka i antal personer fram till år 2021, frånsett gruppen barn i

förskoleålder (0-5) där antalet fluktuerar mellan åren. I åldersgruppen 16-18 kommer nedgången i befolkningen att vända uppåt fr o m 2015.

Hållbar utveckling för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter Denna omvärldsanalys med tillhörande utmaningar tar sitt avstamp i det allt oftare använda begreppet ”hållbar utveckling”. Hållbar utveckling definieras i den s.k.

Brundtlandrapporten (EU:s grunddokument för ekologiskt utvecklingsarbete) som

”en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Det finns tre perspektiv på hållbar utveckling; ekologisk hållbarhet, som handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen och människans hälsa till vad hen ”klarar av”; social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där

grundläggande mänskliga behov uppfylls; samt ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt.

Utmaningen för Gnesta:

Utmaningen är att väva in frågor rörande ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i det strategiska såväl som det dagliga arbetet så att allt som sker i

verksamheterna samverkar för att uppnå en hållbar utveckling. Ekologisk hållbarhet är en självklar del i exempelvis de naturorienterande ämnena men får nu större fokus då Gnesta kommun anslutits till SEKOM (Sveriges Eko-kommuner).

0 100 200 300 400

16-18 år

(8)

Framtidsplan 2015

Social hållbarhet uppnås genom att ge barn och elever en god utbildning men också genom ett gott värdegrunds- och jämställdhetsarbete som stärker självkänslan hos alla. Utmaningen är att hålla i och utveckla det framgångsrika jämställdhets- och likabehandlingsarbetet och att därtill väva in ett normkritiskt förhållningssätt.

Den övergripande utmaningen för den sociala och den ekonomiska hållbarheten handlar om att ständigt utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att mänskliga och ekonomiska resurser används på ett långsiktigt effektivt sätt som möjliggör hög måluppfyllelse.

Skolans kompensatoriska uppdrag

Ett lärande för hållbar utveckling kännetecknas av ett förhållningssätt som syftar till att ge elever och vuxna handfasta redskap och metoder för att kunna göra medvetna val som är hållbara för framtiden. Lärandet karaktäriseras av delaktighet och

inflytande, ämnesövergripande samarbeten, pedagogiska metoder och arbetssätt som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Till detta kan kopplas skolans kompensatoriska uppdrag, d.v.s. att barn och elever, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska få god stimulans för lärande och

utveckling. All personal inom förskola och skola arbetar utifrån en gemensam värdegrund och pedagogisk grundsyn där alla elever har möjlighet att nå de uppsatta målen för utbildningen.

Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

fortsätter att försämras i den internationella kunskapsundersökningen PISA. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder och de svenska eleverna presterar numera under OECD-genomsnittet inom de tre kunskapsområdena i undersökningen.

Grunden för god måluppfyllelse läggs genom en kvalitativt bra förskola och skola där välutbildad och kompetent personal samarbetar kring lärande och omsorg med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som bas. Detta gäller även

fritidshemsverksamheten som ytterligare kan stödja elevernas lärande genom andra utmaningar och upplevelser än de som ges i skolan.

Förskola och skola i Gnesta lyckas i stor utsträckning ge barn och elever en god grund att stå på för sitt fortsatta lärande. Den stora utmaningen är dock de elever som lämnar grundskolan och gymnasiet utan fullständiga betyg då en slutförd gymnasieutbildning blir allt viktigare för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Det systematiska kvalitetsarbetet med tillhörande utvecklingsarbete måste ytterligare fokusera på en konstant hög måluppfyllelse så att alla elever lämnar grundskolan med fullständiga betyg och därmed har möjlighet att genomföra en

gymnasieutbildning.

Nationella undersökningar visar att lärare i allmänhet tycker att de har kompetens att undervisa i sina ämnen, men inte tillräcklig kompetens och kunskap för att själva stödja elever i behov av extra stöd. Den framtida utmaningen är dels

kompetensutveckling för personal inom exempelvis autism, dels att utmana lärarna att tänka nytt om undervisningens utformning utifrån de elever som ingår i gruppen.

Ytterligare en utmaning handlar om ett utvecklat samarbete med Individ- och

(9)

Framtidsplan 2015

familjeomsorgen kring elever med olika typer av diagnoser.

Fler med högre utbildning

Arbetslivet förändras snabbt och utbildning på gymnasienivå är numera ofta ett minimikrav för att få och kunna behålla ett jobb. Kompetenskraven på

arbetsmarknaden ökar generellt och arbeten som inte kräver särskild utbildning och arbetslivserfarenhet blir allt färre. En låg utbildningsnivån hos invånarna innebär därmed en svagare konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

Denna bild kompliceras ytterligare av att fler kvinnor än män studerar på högskola och universitet, och att dessutom allt fler kvinnor väljer andra utbildningar och yrkesvägar än de traditionellt kvinnliga. Inom kvinnligt dominerande utbildningar finns inga tydliga tendenser till att männen gör motsvarande inbrytningar.

När kvinnorna även utbildar sig inom traditionellt manliga yrken och männen väljer att inte studera vidare ökar risken för utslagning av män med låg utbildning.

Utmaningarna är många och komplexa. Grunden för ett gott vuxenliv läggs i förskola och skola med god undervisning men också med ett jämställdhetsarbete som stärker självkänslan. Inför gymnasievalet är en kunnig och jämställd

studievägledning avgörande för att bryta det invanda mönstret där färre pojkar än flickor väljer att studera på högskola eller universitet.

En annan utmaning är yrkesområden där det råder brist på utbildad personal, exempelvis i vård- och omsorgssektorn, och där få av Gnestas elever och invånare väljer att utbilda sig. Allt för många väljer yrkesutbildningar där det råder brist på jobb.

En tredje utmaning är att i ett tidigt skede fånga upp de elever som är i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Den 1 januari 2015 skärps kravet på kommunen att erbjuda aktiviteter för unga mellan 16 och 20 år som inte studerar, arbetar eller har en gymnasieexamen. Målsättningen är att antalet elever som riskerar att hoppa av gymnasiet ska vara så liten som möjligt, vilket bäst förebyggs i ett nära samarbete mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och den nya Arbetsmarknadsenheten inom Vuxen och omsorgsnämnden.

Kompetens och kompetensförsörjning

Medarbetarens kompetens är en mycket viktig garant för en hög kvalitet i den verksamhet som bedrivs. Lärarens kompetens är nära förknippad med hur undervisningen organiseras och genomförs. Både internationell och svensk

forskning pekar på betydelsen av en tydlig och aktiv lärare som förmår att engagera och uppmuntra alla elever. För att eleverna ska nå målen i alla ämnen krävs

välutbildade, engagerade och kunniga lärare som utövar ett gott ledarskap i klassrummet. Genom att hålla sig à jour med aktuell pedagogisk forskning får den enskilde medarbetaren stimulans för den egna utvecklingen men även underlag för att kunna bidra till verksamhetsutveckling.

(10)

Framtidsplan 2015

Alla förskollärare och lärare som anställs måste vara legitimerade och legitimerade lärare kan också komplettera sin examen i Förskollärar- eller Lärarlyftet. Förstelärare har införts för att säkra en god undervisning genom att stötta kollegialt samarbete och lärande samt, som en karriärväg, göra läraryrket mer attraktivt.

Utmaningarna vad det gäller kompetens och kompetensförsörjning är flera. En konsekvens av legitimationskravet är att det uppstått brist på lärare i en del ämnen, exempelvis matematik. I kombination med förstelärarsystemet och en ökad

lönekonkurrens med Södertälje och Stockholm har Gnesta idag svårighet att rekrytera behöriga lärare på alla tjänster.

En annan utmaning är den låga formella kompetensnivån på fritidshemmen och i viss mån i förskolan. Det utbildas inte tillräckligt många fritidspedagoger och vid tillsättning av tjänster finns inte alltid behöriga sökande. I medarbetarsamtalen diskuteras kompetensutvecklingsbehov och medarbetare uppmuntras att, utöver den kompetensutveckling som ges av arbetsgivaren, vidareutbilda sig. Gnesta har både förskollärare och lärare som deltar i Förskole- och Lärarlyftet.

En tredje utmaning är att behålla den kompetenta personal som finns i förskola och skola. Detta kan bland annat göras genom ett utvecklande samarbetsklimat i alla verksamheter och genom ett tydligare strategiskt kompetensutvecklingsprogram.

Det är också viktigt att lyfta fram allt det fina arbete som bedrivs så att både befintliga och blivande kompetenta förskollärare, fritidspedagoger och lärare gärna vill arbeta i Gnesta.

Arbetsmiljö och delaktighet

En lugn och trygg arbetsmiljö är avgörande för att barn, elever och personal ska känna arbetsglädje och ha ork till lärande, kreativitet och utveckling. Barn och elever känner trygghet i nämndens verksamheter i stor utsträckning, men flickor på

högstadiet uppger i större omfattning än pojkar att de känner stress i skolan.

De senaste årens stora förändringar av skolväsendet har lett till att många lärare känner sig stressade på grund av administrativt arbete, dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och för lite tid till att planera undervisningen. En stressad lärare har mindre ork till att göra undervisningen så kreativ och lustfylld som behövs för att eleverna ska utmanas till nytt lärande.

Samarbete och förtroende är en förutsättning för hållbar utveckling. Människor behöver känna tillit till varandra och till samhällets institutioner. Med tilliten och förtroendet växer ansvarskänslan för medmänniskorna och för

samhällsutvecklingen i stort. Tilliten och ansvarskänslan ökar om var och en känner att samhället är öppet och välkomnar bidrag till den gemensamma utvecklingen, inte minst inom utbildningsväsendets olika verksamheter.

Delaktiga vårdnadshavare är en resurs och ett stöd för sina barns lärande. Alla verksamheter behöver därför ständigt pröva hur vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet ska formas.

(11)

Framtidsplan 2015

Det är en utmaning att på alla nivåer skapa reell delaktighet; från politisk nivå ända in till den enskilda elevens och vårdnadshavarens upplevelse. Inte minst handlar det om att skapa förståelse för styrdokumenten och vad som går att påverka så att alla kan känna glädje och stolthet över att få vara delaktig på riktigt. Det handlar också om att ge eleverna ännu mer reellt inflytande över sin studiesituation och sin arbetsmiljö.

Många av nämndens verksamheter står inför utmaningen att de traditionella formerna för samverkan med vårdnadshavarna, exempelvis terminsvisa föräldramöten, inte längre fungerar tillfredsställande. Det gäller därför att pedagoger, arbetslag och chefer utmanar sig själva till att hitta nya sätt att möta vårdnadshavarna så att dessa finner det meningsfullt att samverka kring sina barn.

Arbetet med jämställdhet behöver utvecklas, både för att minska flickornas

upplevda stress över skolarbetet, men också för att ett normkritiskt synsätt helt ska genomsyra all verksamhet.

Forskning visar sambandet mellan pedagogers trivsel och mående och barn/elevers utveckling och lärande. Ett fortsatt arbete med att förbättra arbetsmiljön för

medarbetare inom barn- och utbildningsnämndens område är därför av stor betydelse för att skapa trivsel och en hälsofrämjande miljö för både vuxna och barn/elever.

Ledarskap

En väl fungerande organisation har en tydlig och uttalad struktur vad det gäller exempelvis ansvar och roller. En av chefens viktigaste uppgifter är att ge

förutsättningar för kunskapsutveckling för den enskilde och för arbetslaget utifrån nationella och kommunala mål för verksamheten. En förutsättning för detta är ett nära pedagogiskt ledarskap.

Ett välfungerande ledarskap är även avgörande för en god arbetsmiljö, både på ledningsnivå och i barngruppen eller i klassrummet. Ett framgångsrikt ledarskap kännetecknas av en god förmåga att identifiera utvecklingsområden och

systematiskt arbeta för att utveckla verksamheten, vare sig det handlar om hela verksamheter eller om enskilda barn/elever.

Väl fungerande arbetslag är ett stöd för den enskilde pedagogen och bidrar genom kollegialt lärande till en stabil utveckling av förskolor och skolor. Arbetslagsledarens roll är att, tillsammans med förskolechef eller rektor och den gemensamma

ledningsgruppen, driva den pedagogiska utvecklingen mot uppsatta mål.

Avgörande för en god arbetsmiljö och en hög måluppfyllelse är ett starkt ledarskap, både på ledningsnivå och i gruppen/klassrummet. Utmaningen är att skapa hållbara ledningsstrukturer och skapa arbetsro utan att för den skull stanna upp i pedagogisk utveckling av verksamheterna. Ledarskapsutveckling behövs på alla nivåer och i alla verksamheter; från ledningsgruppen till arbetslag och enskilda pedagoger.

(12)

Framtidsplan 2015

Nyanlända barn och unga

På grund av oroligheter runtom i omvärlden har invandringen till Sverige ökat den senaste tiden, och detta innefattar också en ökad tillströmning av gruppen barn och unga. Dessa kommer antingen hit tillsammans med anhöriga/familj eller som s.k.

ensamkommande flyktingbarn.

Migrationsverket beräknar att mellan 80 000-100 000 människor kommer att söka asyl i Sverige under 2015. I denna prognos innefattas att uppskattningsvis 8 000 ensamkommande barn kommer att söka asyl i Sverige under det kommande året.

Det innebär en fördubbling av antalet sökande jämfört med samma period föregående år.

Gnesta kommun har beslutat att ta emot fler ensamkommande flyktingbarn än tidigare. Fr o m 1 januari 2015 har kommunen 11 anvisningsbara platser. Utöver detta har Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ansvar för skolgången för de barn som placeras på boenden, s.k. HVB-hem, inom Gnesta kommun av andra kommuner.

Detta ställer nya krav på skolan. De nyanlända barnen behöver mötas av en

organisation som tillgodoser deras individuella behov och förutsättningar, och som har förmåga att möta upp detta i den befintliga organisationen. Skolverket skriver i rapporten ”Att bana väg för nyanländas lärande” från 2014 att det är avgörande för nyanländas elevers kunskapsutveckling att de får ett tidigt och adekvat stöd, samt att valet av undervisningsform görs med pedagogiskt hänsynstagande i varje enskilt fall.

Ett sådant organiserat mottagande innefattar en verksamhet som successivt integrerar det enskilda barnet eller eleven i den svenska förskolans och skolans värld. För skolans del ska tonvikten läggas på en kartläggning av elevens tidigare kunskaper samt språkinlärning i det svenska språket. En utvecklad samverkan måste till stånd mellan lärare i svenska som andraspråk, studiehandledare på modersmål samt ämneslärare, för att eleven ska utvecklas; både i det svenska språket och i sina ämneskunskaper.

Ett entreprenöriellt och innovativt förhållningssätt

I ett samhälle som blir allt mer svåröverskådligt och där förändringar och utveckling sker i allt snabbare takt är ett entreprenöriellt och innovativt förhållningssätt

grundläggande. Barn är av naturen nyfikna och kreativa, och förskola och skola har ett stort ansvar för att bibehålla och utveckla denna förmåga hos alla barn och elever. Allt lärande ska bygga på kreativitet, nyfikenhet och samarbete.

Utmaningen är att alla som arbetar i förskola och skola måste lyfta blicken från det vardagliga arbetet och omvärldsspana för att inspireras och dra lärdom av andra.

För att utveckla det entreprenöriella och innovativa lärandet måste samverkan med närsamhället, Sverige och världen, med all den kompetens som finns där, öka. Barn och elever som möts av kreativitet och ”ta sig för-samhet” stärker sin självkänsla

(13)

Framtidsplan 2015

och drivkraft att våga, vilket tillsammans med god undervisning är grunden för ett fortsatt utvecklande vuxenliv.

Digital kompetens

Förskolan och skolan ska skapa förutsättningar för ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv. I ett ständigt föränderligt samhälle där datorer, lärplattor, mobiltelefoner och internet är ett naturligt inslag i de flestas vardag är det viktigt att barn och elever får kunskaper att hantera dessa på ett lärande, kreativt, hållbart och etiskt sätt. Ur ett rättviseperspektiv är det också viktigt att alla barn och elever erbjuds moderna lärverktyg.

I enlighet med grundskolans läroplan Kap 2.2 ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. EU har också identifierat åtta nyckelkompetenser som ska bidra till ett framgångsrikt liv i ett

kunskapssamhälle. Digital kompetens, d.v.s. förmågan att kunna använda internet och digital teknik, är en av dessa nyckelkompetenser.

En utbildning av hög klass håller sig à jour med den tekniska utveckling som sker i samhället och låter barn, elever och vuxna utveckla den kunskap och lärdom de får även utanför skolan. Däri ligger också utmaningen. I en förskola och skola där moderna digitala verktyg används av kompetenta och kreativa pedagoger och chefer i den pedagogiska utvecklingen bibehåller barn och elever sin lust att lära, vilket är grunden för det nödvändiga livslånga lärandet.

2.1 Barn- och utbildningsnämndens mål

Barn- och utbildningsnämndens mål och indikatorer kommer att beslutas vid nämndens sammanträde i juni.

2.2 Prioriterade utvecklingsområden

Ledstjärna för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter är:

Gnesta förskolor och skolor lägger grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv

Med denna ledstjärna och omvärldsanalysen som utgångspunkt prioriteras under de kommande tre åren följande utvecklingsområden för samtliga av Barn- och

utbildningsnämndens verksamheter:

* Ännu högre måluppfyllelse

Barn och elever ska ges de bästa förutsättningarna för att utvecklas och uppnå kunskapskraven utifrån läroplanens intentioner. Inom barn- och

utbildningsnämndens område finns såväl förskola, skola och fritidsgård som kulturskola och kostenhet. Om dessa verksamheter samverkar ges ännu större

(14)

Framtidsplan 2015

möjligheter att öka måluppfyllelsen.

Barn och elever har olika förutsättningar och behov både vad gäller lärande och livsförutsättningar och behöver bemötas utifrån detta. Genom samverkan mellan de olika verksamheterna inom Barn- och utbildning kan dessa förutsättningar och behov fångas upp och barn/elever kan ges förutsättningar/stöd för att utvecklas på bästa sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet får här avgörande betydelse för att förskola, skola, kostenhet, fritidsgård och kulturskola ska vara en del i ett utvecklingsarbete. Detta ställer stora krav på alla medarbetare inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter.

Cheferna har en central roll för att leda utvecklingsarbetet och sätta in rätt åtgärder för att lösa de problem som identifierats. Utvecklingsarbetet ska också leda till att både arbetslag, enheter och förvaltningen i stort är en lärande organisation.

Skolinspektionen konstaterar att för att skolsystem som redan är bra ska utvecklas till utmärkta skolsystem, krävs satsningar på skolledarskap och kollegialt lärande.

Kollegialt lärande handlar om att granska sin egen verksamhet och utveckla den tillsammans med andra kollegor. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sitt arbete leder det till ett bättre resultat hos eleverna.

* Struktur för organisations- och ledarutveckling

En organisation där ansvar och roller tydliggjorts och där ledarskap på alla nivåer utövas effektivt, är ett stöd för hög måluppfyllelse. Det handlar bland annat om att utveckla ledningsgrupp och arbetslag så att de blir ett stöd i den pedagogiska

utvecklingen. Det handlar också om att effektivisera det administrativa stödet för att på så sätt få ett större fokus på de pedagogiska frågorna.

I arbetet med organisationsutveckling ingår även att säkerställa kompetensen inom alla verksamheter utifrån en analys av nuläge och kommande behov. Som ett led i det arbetet behöver kompetensutvecklingen utformas så att de specifika

verksamheternas behov tillgodoses.

* Innovativt lärande och social och ekologisk hållbarhet

En hållbar utveckling för Barn- och utbildningsnämndens verksamheter baseras på en grundsyn som innefattar både vilja, nyfikenhet och kunskap att möta barn och elever med olika förutsättningar. Det handlar också om att anpassa miljöer och verksamhet efter barn- eller elevgruppen.

Avgörande för barns och elevers arbetsmiljö är ett aktivt likabehandlingsarbete där det råder nolltolerans mot kränkningar och där alla verksamheter skapar likvärdiga möjligheter för lärande och utveckling. En hållbar arbetsmiljö för personalen skapas bland annat genom att tydliggöra uppdrag och ansvar, och genom ett stödjande och utmanande ledarskap.

Arbetet med ekologisk hållbarhet utgår från läroplanernas mål, men också från målen i kommunens Miljö- och hållbarhetsplan. Att kostenheten nu tillhör Barn- och utbildningsnämnden skapar förutsättningar för ett ökat fokus på

hälsofrämjande arbete och en helhetssyn kring barns och ungdomars utveckling, hälsa och välbefinnande.

(15)

Framtidsplan 2015

Hur förvaltningen kommer att arbeta för att uppnå de politiska målen kopplat till de prioriterade utvecklingsområdena beskrivs i barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsplan.

3. Ekonomi

Ekonomiavsnittet redovisas med budget 2015 uppdelad utifrån verksamhetsområden.

Vissa förändringar har gjorts i förhållande till 2014. Fritidsgården Chill har fått ett eget verksamhetsområde. Budget för modersmålsundervisning och svenska som

andraspråk har flyttats från Elevhälsan till grundskolan 6-9 tillsammans med resurser för Studiehuset som också legat inom Elevhälsans verksamhetsområde.

3.1 Nettoram/verksamhetsområde

Utfall 2014 Budget 2014 Budget 2015

BoU administration - 6 551 -5 816

Förskola och pedagogisk

omsorg - 60 230 -64 198

Grundskola inkl

fritidsgårdsverksamhet - 111 690 0

Grundskola - 0 - 0 -117 428

Fritidsgårdsverksamhet - 0 - 0 -1 777

Särskola - 12 150 -11 159

Elevhälsa - 14 349 -10 573

Kulturskola - 2 067 -2 230

Gymnasieskola - 39 582 -37 706

Kostenheten - 14 949 -13 162

Totalt - 251 291 -264 050

3.2 Särskilda satsningar under 2015 Fritidshemmen

Fritidshemmets uppdrag är att, som ett komplement till förskoleklass och skola, stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda barnen en

meningsfull fritid samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap. För att driva en utvecklande verksamhet krävs ett pedagogiskt samarbete, men på alla fritidshemsavdelningar finns inte tillräcklig kompetens för detta.

(16)

Framtidsplan 2015

Det inledda utvecklingsarbetet i syfte att utveckla fritidshemmens roll, stärka personalen samt öka samarbetet med grundskolan behöver fortsätta. I kombination med detta behöver insatser göras för att rekrytera pedagoger utbildade för att undervisa i fritidshem.

Utvecklingsledare förskolan

För att stärka det pedagogiska arbetet inom förskolan kommer satsningar göras för att ha en utvecklingsledare som stödjer förskolecheferna i deras uppdrag som pedagogiska ledare. Utvecklingsledaren ska arbeta i den direkta verksamheten, handleda och stödja arbete mot förskolans mål.

Satsningar på kompetensutveckling för kostenheten

I och med att kostenheten har tillförts barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde kommer gemensamma utbildningssatsningar göras för både kostenhetens medarbetare och de medarbetare som finns inom förskolans kök. En utredning kommer också göras för att se hur förskolans tillagningskök kan föras över till Kostenheten för att skapa både

samarbetsvinster och kompetensvinster.

Interkulturella insatser

För att höja kompetensen inom det interkulturella området och för att ge nyanlända och ensamkommande barn och elever en förskola och skola med god kvalitet kommer satsningar att göras för att utveckla detta område.

En kartläggning har genomförts om dagsläget och en åtgärdsplan kommer att utarbetas.

3.3 Större förändringar ADMINISTRATION

Den centrala administrationen på förvaltningskontoret har effektiviserats, bl a genom att ansökan till förskola och fritidshem sker via webben. From hösten-14 ligger

skolskjutsadministrationen åter centralt och motsvarar ca 0,2 årsarbetare, dessutom bistår förvaltningen from januari 2015 med administration till en förskolechef och en rektor med 0,2 årsarbetare. Den centrala administrationen har således minskats till förmån för kärnverksamheten.

Under 2014 gjordes även en översyn av kostnader för administrativ och digital utrustning, vilket minskar kostnaderna för 2015. Ett nytt avtal för 2015 har tecknats för förskolans och skolans licenser för Microsoft Office som kommer minska kostnaderna med ca 40 % i förhållande till tidigare licensavtal.

FÖRSKOLA och PEDAGOGISK OMSORG

Barnpengen är oförändrad från 2014. Antalet barn i förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg ökar under 2015, jämfört med budget 2014 med ca 3 000 tkr. Genomsnittligt antalet placerade barn för 2014 var dock betydligt högre än prognosen.

(17)

Framtidsplan 2015

Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2014

Förändringar i verksamheten

Budgetmässigt så ökar kostnaderna för 2015 i förhållande till 2014 års budget på grund av antalet barn förväntas öka.

Den genomförda prognosen över behov av förskola och grundskola visar att tillgången på platser i förskola och pedagogisk omsorg kommer att vara tillräckligt de närmaste åren.

Centralorten har 21 tillgängliga förskoleavdelningar, vilket är tillräckligt men from 2022 kan behovet av platser slå i taket beroende av eventuella inflyttningar som inte finns med i befolkningsprognosen.

Förskolorna i Laxne och Björnlunda kommer även fortsättningsvis ha ett överskott på platser, i Laxne ca 19 platser (med 49 % efterfrågan) och i Björnlunda ca 25 platser (med 63 %

efterfrågan och inkluderad en stängd avdelning).

I Stjärnhov bryts trend från tidigare år när prognosen visar att förskolan kommer att vara i stort sett fullbelagd 2018, beräknat på med 85 % beläggning. En översyn av Korallens lokaler

behövs. De flyttades för två år sedan in i skolans lokaler men förvaltningens bedömning är att lokalerna är små och inte fullt ändamålsenliga, därför bör de ses över när barnantalet ökar.

Även om antalet platser inom förskolan är tillräckliga, behöver ändå en översyn göras av kommunens förskolelokaler. Det finns lokaler som är i behov av renovering och de förskolor som är tvåavdelningsförskolor är inte tillräckligt driftseffektiva. Barn- och

utbildningsförvaltningen har i uppdrag att ta fram en lokalförsörjningsplan för kommande år.

Inom verksamhetsområde Förskola och pedagogisk omsorg finns tilläggsbelopp avsatta motsvarande 1,5 mkr för att stödja barn i behov av särskilt stöd i enlighet med skollagen.

Denna summa är avsedd för både kommunala och fristående förskolor. Medel för start av familjecentral är avsatta, 250 tkr.

Särskilda insatser för att fånga upp barn inom autismspektrat återfinns också inom detta verksamhetsområde för införande av intensiv beteendeterapi (IBT).

FÖRSKOLA Utfall

2013 Prognos

2014 Utfall

2014 Prognos

2015 Prognos

2016 Prognos 2017 Antal placerade

barn i Gnesta kommuns förskolor

436 435 452 462 460 468

– varav sålda

platser 12 8 17,5 15 15 15

Antal barn med förskoleplats i andra kommuners regi

9 9 8 9 8 9

Antal barn i fristående förskole- verksamhet

102 95 87 96 95 98

(18)

Framtidsplan 2015

PEDAGOGISK

OMSORG Utfall

2013 Prognos

2014 Utfall

2014 Prognos

2015 Prognos

2016 Prognos 2017

Antal placerade barn i pedagogisk omsorg i Gnesta kommuns regi (inkl. sålda platser)

20 25 21 23 22 23

- varav sålda platser i pedagogisk

verksamhet 0 0 0 0 0 0

Antal köpta platser i pedagogisk omsorg i andra kommuners regi

0 1 0 0 0 0

Antal barn i fristående pedagogisk

verksamhet 12 12 12 13 12 13

Prognosen för pedagogisk omsorg är för 2014, 25 barn. Vid mätning 2014-10-15 var antalet barn 19 barn fördelat på 6 stycken dagbarnvårdare, tre i centralorten och tre i Björnlunda.

Genomsnittligt antal barn var 3,16 per dagbarnvårdare. Det låga barnantalet kan delvis förklaras av små grupper med anledning av barns behov av extra stöd. Dessutom så tar medarbetarna inom den pedagogiska omsorgen hand om varandras barn vissa dagar i ett uppbyggt

vikariesystem, för att deras respektive veckoarbetstider inte ska överskridas.

GRUNDSKOLA

Elevpengen ligger för 2015 på samma nivå som för 2014.

För att kunna ge stöd till elever med olika funktionsnedsättning finns ca 3,5 mkr avsatt för s.k.

tilläggsbelopp som tilldelas respektive skola under året. Beloppet är avsett både för kommunens skolor och fristående skolor.

Kostnaderna för kompletteringstrafiken beräknas att öka med ca 1 500 tkr.

Inom verksamhetsområde Grundskola har kostnader för studiehandledning och undervisning i modersmål och undervisning i svenska som andra språk flyttats från Elevhälsans

verksamhetsområde, med ca 2 000 tkr

Budget för fristående verksamheter förändras i positiv riktning genom utökade intäkter med ca 1 000 tkr.

(19)

Framtidsplan 2015

GRUNDSKOLA Utfall 2013

Prognos 2014

Utfall

2014 Prognos 2015

Prognos

2016 Prognos 2017

Antal elever i förskoleklass i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser

121 121 118 114 120 120

- varav sålda platser 5 1 4 4 6 6

Antal elever i förskoleklass i annan kommun

3 1 2 2 2 2

Elever i fristående

skolors förskoleklass 12 10 11 10 12 12

Antal elever åk 1-9 i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser

950 990 967 970 980 990

- varav sålda platser

i åk 1-9 32 25 23 25 25 25

- varav antal elever med svenska som andra språk

61 45 61* 66** 71** 76**

- varav antal elever med modersmåls-

undervisning 40 40 38* 43** 48** 53**

Antal elever i åk 1-9 i andra kommuners

regi 32 37 26 30 30 30

Antal elever i

fristående skolor 126 125 134 135 135 135

Antal elever i fritidshem i Gnesta kommuns regi, inkl.

sålda platser

467 478 478 488 488 498

- varav elever från annan kommun

(sålda platser) 9 6 11 11 11 11

Antal elever i fritidshem i andra

kommuners regi 10 10 8 9 9 9

Antal elever i fristående skolors

fritidshem 63 60 61 60 60 60

(20)

Framtidsplan 2015

* Statistik uttagen i november 2014.

** Inflytten av elever födda i utlandet ökar, vilket medför att antalet elever som läser svenska som andraspråk och har modersmålsundervisning kommer att öka.

Antalet elever från förskoleklass till och med årskurs 5 minskar något i förhållande till 2014 för att sedan öka igen. Det är främst i centralorten som elevantalet ökar. I ytterområdena ligger nivån i stort sett oförändrad. I årskurs 6-9 ökar antalet elever något men antal klasser bedöms kunna ligga på samma nivå under de närmaste tre åren.

Elever med behov av modersmål och svenska som andraspråk har ökat och kommer att öka ytterligare under 2015, utifrån kommunens åtagande att ta emot fler ensamkommande barn och nyanlända från andra länder. Språkstödet är mycket viktigt för att ge de nya invånarna i Gnesta kommun bra förutsättningar och start i sitt nya hemland.

Den genomförda prognosen över behov av platser i grundskolan visar att tillgången kommer att vara tillräckligt de närmaste åren.

Med anledning av de ökade kostnaderna för kompletteringstrafiken kommer en genomlysning göras i förhållande till de gällande riktlinjerna för skolskjutsar.

SÄRSKOLA

Särskolan är anslagsfinansierad och budgeten tas fram utifrån den prognos som finns gällande antal elever inskrivna i särskola och gymnasiesärskola samt kostnader för skolskjutsar.

Kostnadsläget i grundsärskolan och gymnasiesärskola beror helt på elevernas behov. Budgeten för grundsärskolan minskar i förhållande till 2014 beroende av vissa förändringar mellan verksamhetsområde Särskolan och verksamhetsområde Elevhälsan. I grundsärskolans budget inkluderas kostnader för särskild skolbarnsomsorg för elever som inte kan delta i grundskolans fritidshemsverksamhet. Platser köps från Vuxen- och omsorgsnämndens korttidsboende, Regnbågen, för dessa elever.

Kostnaderna för gymnasiesärskolan ökar på grund av att fler elever är i behov av skolskjuts.

GRUNDSÄRSKOLA Utfall

2013 Prognos

2014 Utfall

2014 Prognos

2015 Prognos

2016 Prognos 2017

Antal elever i särskola i Gnesta kommuns regi, inkl. sålda platser

7 13 7 9 9 9

- varav sålda platser 0 0 0 0 0 0

Antal elever i särskola i

andra kommuners regi 1 3 2 2 2 2

Antal elever i fristående

särskola 3 3 2 2 2 2

(21)

Framtidsplan 2015

GYMNASIESÄRSKOLA Utfall

2013 Prognos

2014 Utfall

2014 Prognos

2015 Prognos

2016 Prognos 2017

Antal elever i

gymnasiesärskola i andra kommuners regi samt i fristående

gymnasiesärskola

10 11 11 11 11 11

Extens medelsiffra 15 februari och 15 oktober 2014 Förändringar i verksamheten

För grundsärskolan kommer kostnader för platser för fritidshemsplacering på Regnbågen att öka. Dessutom ökar antalet elever något. Skulle behovet av utökat stöd bli aktuellt, en inflyttning ske eller fler elever blir antagna i särskola, förändras kostnadsbilden.

Antalet elever i gymnasiesärskolan är i stort sett är oförändrad.

ELEVHÄLSA

Budgeten har minskat i förhållande till föregående år. Orsaken är att budget för modersmål och svenska som andra språk har flyttats från verksamhetsområde Elevhälsan till

verksamhetsområde Grundskola. Från Särskolans verksamhetsområde har budget för

Studiehuset årskurs 1-5 flyttas till verksamhetsområdet. Studiehuset erbjuder stödinsatser i olika omfattning för elever med behov av särskilt stöd

Arbetet inom elevhälsan är av stor betydelse för att kunna stötta förskola och skola i arbetet med barn med olika svårigheter. Under året kommer arbetet med att tydliggöra elevhälsans respektive förskolans och skolans ansvar gällande elevhälsoarbetet. Samarbetet med andra aktörer, som exv. socialförvaltningen och landstinget, är också av betydelse för att insatser sker på rätt ställe vid rätt tillfälle.

KULTURSKOLA

Kulturskolan har i dag kapacitet för ca 165 elever. Efterfrågan är större än möjligheterna att erbjuda platser. En verksamhetschef anställs i januari 2015.

Jämfört med 2014 ökar kostnaderna för verksamheten men huvuddelen av förändringen beror på kostnad för löneutveckling under 2015.

KULTURSKOLA Utfall

2013 Prognos

2014 Utfall

2014 Prognos

2015 Prognos

2016 Prognos 2017

Antal elever 162 170 163* 170 170 170

*Verksamhetens egen statistik november 2014

(22)

Framtidsplan 2015

Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag se över Kulturskolan

organisation och möjligheten att ge fler barn och ungdomar tillgång till Kulturskolans utbud.

Utredningen kommer att ske under 2015.

GYMNASIESKOLA

Andelen elever som väljer att studera på gymnasieskola har ökat stadigt under flera år och höstterminen 2014 gick i stort sett samtliga elever till gymnasieskolan. Dessutom går flera elever ett fjärde år, antingen beroende på att de söker om till nytt program eller för att de behöver ha fyra år för att genomföra sina gymnasiestudier.

Målet är att 100 % ska fullfölja gymnasieskolan. Med tanke på de elever som läser ett 4:e år läggs 2015 års budget på 105 %.

GYMNASIESKOLA Utfall

2013 Prognos

2014 Utfall

2014 Prognos

2015 Prognos

2016 Prognos 2017 Antal elever i

gymnasieskolan 394 356 315 330 340 335

Egen statistik 31 december

Det ligger en svårighet att budgetera verksamheten eftersom de olika gymnasieprogrammen varierar i kostnad och det går inte att förutse vilka program eleverna kommer att välja de kommande åren. Dessutom har kostnaderna för platser på enskilda program ökat.

Även om antalet elever som studerar på gymnasiet ökar något i förhållande till utfallet 2014 så minskas budgeten i förhållande till 2014. Orsaken ligger i att färre elever började på gymnasiet hösten 2014, än beräknat. Det kommer att påverka under ytterligare två år framöver.

KOSTENHETEN

From 2015 tillhör kostenheten barn- och utbildningsnämndens område. Verksamheten består av åtta enheter: skolrestaurangerna på Frejaskolan, Dansutskolan, Welandersborgsskolan Kvarnbackaskolan och Laxne skola samt köket på äldreboendet Ekhagen i Björnlunda. I Åsbackas kök tillagas maten till Liljedahlshemmet. Till kostenheten hör även mottagningsköket på Träffpunkten.

De förskolor som ligger i anslutning till en skolrestaurang får sin mat därigenom. Vissa förskolor äter i skolrestaurangen medan vissa är så kallade mottagningskök. I dessa fall faktureras förskolorna av kostenheten. Fem av kommunens förskolor har egna tillagningskök där förskolecheferna är ansvariga för köken. I och med att kostenheten nu ingår i Barn- och utbildningsnämndens ansvar kommer förvaltningen att påbörja arbetet med att överföra tillagningsköken på förskolorna till kostenheten, för att säkra kvalitet och kompetens.

Under 2015 startar arbetet med grundmatsedlar/menyer och näringsberäkning av all mat som tillagas inom kostenheten. Parallellt kommer transparanta portionspriser tas fram.

(23)

Framtidsplan 2015

Ett nytt livsmedelsavtal kommer träda i kraft under året och samtidigt ska inköpsrutiner ses över.

Utbildningsinsatser planeras för att höja kökspersonalens kompetens. Samtlig personal i kostenheten ska delta i insatserna och särskilda medel har avsatts i budget.

3.4 Barn- och elevpeng

Gnesta kommun tillämpar bidrag till förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem och grundskola i form av sk. barn-/elevpeng. Det innebär att verksamheterna får ersättning per barn/elev som är inskrivet i respektive verksamhet. Barn- och elevpeng utbetalas till

kommunens egna verksamheter samt till andra kommuner (sk. interkommunal ersättning) och till fristående verksamheter inom och utanför den egna kommunen, där folkbokförda

barn/elever i Gnesta kommun är inskrivna. Dessutom utgår ersättning för lokalkostnader.

Barn-/elevpengen innehåll utgår ifrån de delar som återfinns i skollagens 8 Kap. § 17-18, § 22- 25 § för förskolan, 9 Kap. § 16, 19-21 för förskoleklass samt 10 Kap. § 34,37-39 för

grundskolan. Ersättningens storlek beräknas utifrån den egna kommunens kostnader och ska vara transparant. För fristående verksamheter tillkommer även kompensation för administration och momsersättning.

Barn- och elevpeng till kommunens egna verksamheter samt interkommunal ersättning till andra kommuner

Till Gnesta kommuns förskolor och skolor och till andra kommuners verksamheter (sk.

interkommunal ersättning), där barn folkbokförda i Gnesta kommun är placerade, utbetalas barn- och elevpeng enligt tabell nedan. Utöver barn- och elevpeng tillkommer ersättning för lokalkostnader.

Barnpeng till förskolan

2014 2015

1-2 år 114 394 per år/barn 114 394 per år/barn

20-timmars barn 1-2 år 70 390 per år/barn 70 390 per år/barn

15-/20-timmars barn 3-5 år 57 038 per år/barn 57 038 per år/barn Pedagogisk omsorg

20-timmarsbarn 61 686 per år/barn 61 686 per år/barn

Grundskola

Förskoleklass 28 485 per år/elev 28 485 per år/elev

Åk 1-5 43 215 per år/elev 43 215 per år/elev

Åk 6 45 600 per år/elev 45 600 per år/elev

(24)

Framtidsplan 2015

Ersättning till skolor med ett elevantal under 50 elever 1:

Fritidshem

6-9 år 24 747 per år/elev 24 747 per år/elev

10-12 år 17 375 per år/elev 17 375 per år/elev

Barnpeng till samtliga förskoleverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning, lek/läromedel, kost, lokalvård och administration

Elevpeng till samtliga skolverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning/läromedel, skolbibliotek, elevvård (kurator, psykolog, SYV) samt administration.

Lokalkostnader

Samtliga kommunala enheter i Gnesta kommun ersätts för faktiska lokalkostnader utöver barn- /elevpengen.

Till andra kommuner betalas lokalersättning motsvarar Gnesta kommuns snittkostnad per barn/elev

Lokalersättning till andra kommuner

För barn i förskola 21 281 per år/barn

För elev i förskoleklass och grundskola 22 229 per år/elev För elev i fritidshem som inte tillhör någon grundskola 2 896 per år/elev

Bidrag till fristående förskoleverksamhet och fristående skolor

2014 2015

Förskola

20-timmars barn 1-2 år 76 852 per år/barn 76 852 per år/barn

15-/-20 timmars barn 3-5 år 62 274 per år/barn 62 274 per år/barn Pedagogisk omsorg

20-timmarsbarn 67 349 per år/barn 67 349 per år/barn

(25)

Framtidsplan 2015

Grundskola

Förskoleklass 47 095 per år/barn 47 095 per år/barn

År 1-5 63 178 per år/barn 63 178 per år/barn

År 6 65 702 per år/barn 65 702 per år/barn

Fritidshem

Ersättning till skolor med ett elevantal under 50 elever 2:

Barnpeng till fristående förskoleverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning, lek/läromedel, kost, lokalvård och telefon. Därutöver tillkommer för de enskilda

verksamheterna ersättning för investeringsmedel och administration (3 %) samt momsersättning (6 %). För pedagogisk omsorg är administrationspåslaget 1 procent.

Elevpeng till samtliga skolverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning/läromedel, skolbibliotek samt telefon. Därutöver tillkommer för de fristående verksamheterna ersättning för investeringsmedel, kost, elevvård (kurator, psykolog, SYV), administration (3 %) samt momsersättning (6 %).

Lokalkostnader

Till fristående verksamheter utbetalas lokalersättning som motsvarar Gnesta kommuns snittkostnad per barn/elev inklusive momsersättning:

Lokalersättning till fristående förskolor, förskoleklass, fritidshem och grundskola

För barn i förskola 22 668 kr per år/barn

För barn i förskoleklass och grundskola 23 562 kr per år/elev

För barn i fritidshem 3 085 kr per år/elev (gäller endast fritidshem som inte tillhör någon skola).

(26)

Framtidsplan 2015

3.5 Investeringar 2015-2017

Investeringarna för 2015 och framåt är beslutade av kommunfullmäktige. Hur dessa ska användas framgår i särskilt beslut i barn- och utbildningsnämnden.

2015 2016 2017

Nyinvesteringar

Grundskola

Pedagogisk utemiljö 0 -100 -100

Digital klassrumsutrustning F-5 (ej

datorer/läsplattor) -175 -175 -175

Digital klassrumsutrustning 6-9 (ej

datorer/läsplattor) -100 -100 -100

Transportmedel (1 bil till Elevhälsan) -75 0 0

Förskolan

Digital utrustning förskolor (ej datorer) -50 -50 -50

Totalt nya investeringar -400 -425 -425

Reinvesteringar

Förskola

Verksamhetsmöbler -300 -300 -500

Pedagogisk utemiljö -200 -200 -200

Grundskola

Möbler arbetsrum -200 -200 -200

Möbler skolmatsal -175 -75 -75

Klassrumsmöbler -500 -500 -500

Maskiner/möbler slöjdsal -100 -100 -100

Pedagogiska datorer/läsplattor (byte var 3:e år) -700 -700 -700

Pedagogisk utemiljö F-9 -100 -100 -100

Kostenheten

Köksutrusning -269 -50 -50

Kulturskola

Inredning -30 -100

Ersättning uthyrningsinstrument -50 -50 -50

Totalt reinvesteringar -2 624 -2 375 -2 475

(27)

Framtidsplan 2015

3.6 Antal årsarbetare

Antalet anställda har ökat med 27 årsarbetare från 2013-11-30 t o m 2014-12-31. Fördelningen mellan antalet anställda män respektive kvinnor är fortsatt ojämn. Vid mätningen var 85,4 procent kvinnor och 14,6 procent män.

Antal anställda och antal årsarbetare

Antal anställda 2014-11-28

Årsarbetare Antal anställda

2013-11-30 Årsarbetare

Barn- och

utbildningsnämnden 299 284,6 316 287,0

Antal månadsavlönade samt årsarbetare fördelat på kvinnor och män 2014-11-28

Antal anställda kvinnor

Årsarbetare kvinnor

Antal anställda män

Årsarbetare män

Barn- och

utbildningsnämnden

260 249,6 39 34,9

4. Kommande upphandlingar

Med start under våren 2015 genomförs upphandling av skolskjuts med stöd av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Upphandlingen beräknas vara klar före sommaren 2016.

I investeringsbudgen finns 700 tkr avsatta för reinvesteringar av datorer. Gnesta kommun är anslutna till upphandlingsavtal via Sveriges kommuner och Landsting.

5. Internkontroll

Den 13 maj 2013 genomförde kommunstyrelsen en väsentlighets- och riskanalys.

Utifrån resultatet av analysen uppdrogs kommunstyrelsens presidium att besluta om fyra särskilda fokusområden som samtliga nämnder(inklusive

kommunstyrelsen) arbetat utifrån under 2013 och 2014. Fokusområdena fortsätter att gälla även under 2015 för samtliga förvaltningar.

Övergripande fokusområden:

1. Förhindra och förebygga givande och tagande av mutor samt jäv 2. Tydlig och förankrad krishantering

3. Säkerhetsställa en god kompetensförsörjning

4. Säkerhetsställa att beslut kvalitetssäkras och verkställs