Nedan följer en beskrivning av pastoratets mark, byggnader och anläggningar. År 2019 omfattade beståndet 13 049,4 m2 bruksarea ägda lokaler och 273 723 m2 markareal. En översiktlig sammanställning från Fastighetsregistret finns som särskild bilaga där fördelningen mellan församlingsverksamheten och begravningsverksamheten framgår (bilaga 1). I denna första lokalförsörjningsplan fokuseras främst på de större fastigheterna men behovet av de mindre behöver omprövas fortlöpande så att onödiga kostnader kan tas bort.
Pastoratets fastighetskostnader (bilaga 3) uppgick 2019 till 13 221 185 kr fördelat på församlingsverksamhet 9 175 448 kr (69 %) och begravningsverksamhet 4 045 737 kr (31 %). I fastighetskostnaderna ingår driftskostnader med 4 617 144 kr, planerat underhåll med 2 507 976 kr samt oförutsedda utgifter med 1 892 793 kr då underhållsbehovet av de tillkommande lokalerna var ännu större än väntat. En genomgång av elsystemen i kyrkorna i Skultorps församling genomförs under 2020 så att samtliga nytillkomna kyrkor också ses över. Nya ljudanläggningar har inskaffats till dessa så standarden över pastoratet blir likvärdig. Taket på Sjogerstads kyrka åtgärdas under 2020 p. g. a. äldre skador. Vård- och underhållsplaner finns sedan tidigare för de kyrkobyggnader som är i pastoratets ägo förutom för S:t Matteus kyrka i Södra Ryd och S:t Lukas kyrka på Billingen. Planerna för Skövde församling uppdateras under 2020 och kompletteras med vård- och underhållsplaner för såväl S:t Matteus som S:t Lukas liksom för Kyrkans hus och Kyrketorpsgården. Planerna för kyrkorna i Skultorps församling är gjorda 2014 och föreslås ses över vart tionde år. Den översynen bör alltså göras 2024.
Kulturvärden
Församlingsverksamheten
I Skövde församling är det främst huvudkyrkan S:ta Helena och Våmbs medeltida kyrka som är av stort kultur- historiskt intresse. S:ta Helena kyrka som tillägnades Skövdes skyddshelgon S:ta Helena eller S:ta Elin har ett centralt och framträdande läge i staden med medeltida murverk, exteriör med huvudsaklig karaktär av nygotik och inred-ning från medeltid, 1700-tal, 1900- och 2000-tal. Interiören genomgick en genomgripande renovering 1972 som sedan följts upp under 2013 vilket ger kyrkorummet en överraskande modern och klassisk känsla.
Våmbs absidkyrka vid västra infarten till Skövde uppfördes av kalksten under tidig medeltid. År 1897-98 då kyrkan var mycket förfallen genomfördes en omfattande renovering, som bl a innefattade grundförstärk-ning. Ett vapenhus i söder revs då och putsen avlägsnades från fasaden. Exteriören med ursprunglig form och volym är mycket välbevarad. Interiören innehåller bevarade träskulpturer och dopfunt från medeltiden samt predikstol från 1700-talet.
S:t Johannes kyrka i Hentorp från 1987, ritad av Hans-Erland Heineman, är sammanbyggd med vårdcentral och sjukhem. Den fick lagskydd som kyrkligt kulturminne i juni 2001. En vildfågelvinge i guld av Henrik Allert finns som utsmyckning i kyrkorummet. Kyrkan är ett i stort sett intakt exempel på de modernistiska stadsdelskyrkor som uppfördes under sent 1900-tal. Noterbart är också den sedan byggnadstiden bevarade, enhetliga exteriören och interiören.
S:t Lukas kyrka på Billingen byggdes 1970 i samband med att hotell Billingehus uppfördes. Kyrkan är liksom S:t Johannes kyrka ritad av den lokala arkitekten Hans-Erland Heineman. Kyrkan ägdes av en stiftelse fram till hösten 2015 då den överlämnades till Skövde församling. Den är unik i sitt slag med kyrkorummet format som en snäcka och Gerd Allerts bonad med Andens flygande duvor och naturen, sedd genom ett fönster, som altartavla.
Däldernas kapell uppfördes 1928 som ett enkelt kapell och en klockstapel tillkom några år senare. I början av 1980-talet gjordes en om- och tillbyggnad som gav ändamålsenliga församlingslokaler i det växande bostads-området. Inför ombyggnaden överlät kapellstiftelsen kapellet till Skövde kyrkliga samfällighet.
S:t Matteus kyrka i Södra Ryd med tillhörande församlingslokaler, allt i trä, uppfördes 1972 i samband med att bostadsområdet började byggas. Kyrkobyggnaden har därefter genomgått om- och tillbyggnad vid flera tillfällen och hyser nu personal och verksamhet även från S:t Markus kyrka i Lunden som togs ur bruk 2017 och sedan såldes p. g. a. alltför omfattande renoveringsbehov.
Norrmalms enkla träkyrka med tillhörande församlingslokaler ägs av stadens EFS-förening medan Svenska kyrkan i Skövde står för drift, underhåll och verksamhet.
Skultorps församling har två kulturhistoriskt intressanta medeltida kyrkor samt tre sentida. Norra Kyrketorps gamla kyrka är en typisk representant för en medeltida kyrka vad gäller storlek, volym och plan, samt bevarande av medeltida fönsteröppningar. Invändigt har kyrkan kvar den medeltida öppningen till koret, det medeltida altaret samt en liljesten, den järnbeslagna porten samt triumfkrucifixet. Övriga delar av den fasta inredningen ger ett ålderdomligt helhetsintryck, med predikstol från 1700-talet samt läktare och bänkinredning från 1839. Samman-taget har såväl exteriör som interiör ett mycket stort kulturhistoriskt värde.
Hagelbergs kyrka från tidig medeltid fick sitt nuvarande utseende på 1730-talet men trots det finns den medeltida karaktären kvar. Kyrkan i sin helhet har ett högt kulturhistoriskt värde avseende storlek, volym och proportioner.
Putsen har dock en modern struktur och spåntaket har bytts mot tegel. Invändigt har de medeltida liljestenarna ett mycket högt kulturhistoriskt värde, liksom triptyken från 1500-talet och måleriet av Johan Risberg på altarring och bänkskärmar. Även predikstol, ljuskronor och klockstapel har ett högt kulturhistoriskt värde.
Norra Kyrketorps kyrka i Skultorp, från 1925, har ett högt kulturhistoriskt värde som en av få nationalromantiska kyrkor i Skara stift. Endast mindre förändringar har gjorts exteriört, varför kyrkan är känslig för utvändiga för-ändringar.
Sjogerstads kyrka, uppförd 1866, är såväl exteriört som interiört en representant för sin tids stora, nygotiska sockenkyrkor. Sammantaget har kyrkans volym och proportioner samt byggnadsdetaljer i original ett kultur-historiskt värde liksom dess inredning. Vissa äldre inventarier har ett högt kulturkultur-historiskt värde.
Häggums kyrka uppfördes 1864 och ersatte då en tidigare medeltida kyrka. Kyrkan, före detta sockenmagasin, drängstuga och tidigare prästgård ligger i en samlad kyrkomiljö i utkanten av byn. Exteriör och interiör har ett kulturhistoriskt värde genom att mycket lite är förändrat sedan byggnadstiden. Medeltida föremål och övriga föremål från den gamla kyrkan har ett högt kulturhistoriskt värde.
Begravningsverksamheten
S:ta Birgittas gravkapell ritades redan 1939 men uppfördes först 1962 p. g. a. krigsutbrottet och att inga bidrag eller lån då beviljades. Medelplana kyrka på Kinnekulle har fungerat som förebild. I stort sett alla delar av kyrkorummet är värdefulla för kapellets helhetsgestaltning.
Det tidigare gravkapellet på S:t Sigfrids kyrkogård uppfördes 1877 och fungerade senare som personal- och förråds-byggnad men nyttjas inte alls numera.
Ändamålsenlighet och teknisk status
De kyrkor och tillhörande församlingslokaler som används i församlingsverksamheten underhålls regelbundet för att kunna fungera så ändamålsenligt som möjligt:
-S:ta Helena helrenoverades och uppdaterades invändigt under 2013 med genomgång av värme och ventilation, ljud och ljus. Koret sänktes och fick ramp för ökad tillgänglighet, bänkarna fick ny beklädnad och nya bord och stolar införskaffades. Några år därefter har även den yttre miljön fått en grundlig renovering med ny uppvärmd plattläggning framför entrén, översyn av gångar mm. Sommaren 2020 har också tornet setts över.
Som huvudkyrka med central placering, nu väl renoverad och med många besökare till gudstjänster av olika slag, fyller S:ta Helena sin uppgift väl in i framtiden.
-Fönstren i Prostgården är genomgångna, ny ytterdörr är insatt och ny puts har lagts på.
På övervåningen finns sex arbetsrum och ett nyligen iordninggjort samtalsrum. På entréplan finns ett nyrenoverat kök som främst används för bak till caféverksamheten, ett ofta använt samtalsrum samt två halvstora rum där det ena är iordninggjort till skolsal för Hjo folkhögskola som sedan några år lånar våra lokaler för gymnasieförbere-dande undervisning. Lokalerna har också de senaste åren upplåtits för stödgruppsarbete.
Så länge arbetsrummen behövs fyller Prostgården en viktig funktion. Samtalsrummen brukas allt mer och en ny ungdoms-grupp planeras. Med sin centrala placering kan Prostgården ha en viktig funktion även framöver för samtal enskilt och i grupp. När behovet av arbetsrum sjunker i takt med att pastoratet får färre anställda behöver dock möjligheten till uthyrning undersökas liksom vilka ersättningsrum för samtalen som kan fungera.
LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN
-Ventilationen i Kyrkans hus har under 2020 setts över i sin helhet.
Kanslipersonal, präster, diakoner, pedagog har arbetsrum på övervåningen och i receptionen på entréplanet.
Gästande medarbetare kan också använda datorer mm vid behov. På entréplan finns en större sal som nu används för den egna caféverksamheten. Kyrkans hus innehåller även några lokaler för 20-30 personer som används för sammanträden och andra interna möten och även kan hyras ut.
Dessa centralt belägna arbetsplatser bedöms aktuella även tills vidare. En genomlysning behöver dock göras angående balansen mellan egen central verksamhet och möjligheten till intäkter genom förnyad uthyrning.
-Fogarna på Våmbs kyrka byts ut, 2 600 000 kr finns avsatta i budget 2020.
Med de åtgärder som nu slutförs under 2020 står Våmbs kyrka väl rustad för att kunna bevaras för framtiden. Den behövs dock inte längre för församlingsverksamheten varför en överlåtelse till Trossamfundet Svenska kyrkan föreslagits redan 2017 då Skövde församlings fastighetsutredning i sin helhet antogs av kyrkoråd och kyrkofullmäktige.
-Fasaden på förrådet vid S:t Matteus kyrka samt i gamla delen ses över, budgeterad kostnad för detta 2020 är 500 000:-. En tidigare vattenläcka har också åtgärdats under året.
Då S:t Markus kyrka stängdes för att tas ur bruk och försäljas 2017/18 fick personalen nya arbetsplatser i S:t Matteus kyrka och den finskspråkiga verksamheten, sinnesromässor mm flyttades dit. Detta innebär att lokalerna i S:t Matteus i princip är fullt utnyttjade. Med sin strategiska placering i ett förortsområde med stora behov bedöms fortsatt lokal kyrklig närvaro som angelägen även framåt i tiden.
-Däldernas kapell har fortlöpande underhållits och är i gott skick. Ett byte av tak behöver göras de närmaste åren.
Ingen personal har arbetsrum här.
Här bedrivs ett väl genomtänkt arbete riktat gentemot barn och familj. Med färre medarbetare framöver och förändrade levnadsvanor bedöms liknande verksamhet kunna ske i S:t Johannes kyrka, Kyrketorpsgården eller Kyrkans hus. Fastigheten bedöms som möjlig att försälja varför detta bör övervägas inom de närmaste mandatperioderna.
-S:t Johannes kyrka är unik som kyrkobyggnad, hopbyggd med äldreboende och vårdcentral. Lokalerna har fort-löpande setts över och underhållsåtgärder har genomförts. Här möts både barn, vuxna och äldre i såväl vecko-verksamhet som temagudstjänster av olika slag. Medarbetarna arbetar också tillsammans med medarbetarna i Skultorp för att hitta gemensamma vägar framåt.
Svenska kyrkan i Skövde har här rent bokstavligt en unik ingång till samarbete och samverkan. S:t Johannes bör därför finnas kvar i bruk tills vidare.
-S:t Lukas kyrka ägdes av en stiftelse fram till 2015 och är placerad vid hotellet Billingehus. Kyrkan brukas sedan ett antal år inte längre för söndagliga gudstjänster men den uppskattas som dopkyrka och används även för begravningar.
Utifrån att den ligger i friluftsområdet på Billingen där kommunen satsar inför framtiden bör Svenska kyrkan i Skövde arbeta vidare med möjligheten till fortsatt lokal närvaro i området.
-Kyrketorpsgården har setts över såväl exteriört som interiört i samband med att församlingarna bildade ny enhet.
Ett golvbyte i stora salen budgeterades till 500 000 kr för 2020, en omslipning har dock visat sig tillräcklig.
Dessa lokaler med många kvadratmeter hyser en handfull medarbetare som främst arbetar i Skultorp med verksamhet för såväl barn som äldre. Ortens föreningar känner sig också hemma här och lokalerna uppskattas för bl a dopkalas. Med sin placering i södra delen av pastoratet finns i nuläget goda skäl till fortsatt eget bruk av väl fungerande lokaler. Det är dock möjligt att separera våningsplanen så att den undre delen skulle kunna nyttjas för framtida tillsvidareuthyrning.
Norra Kyrketorps kyrka är i gott skick och ligger centralt i tätorten Skultorp.
Kyrkan bör därför även fortsättningsvis användas i församlingens gudstjänstliv.
-Taket på Sjogerstads kyrka åtgärdas efter äldre skada, fasaden ses över och ramp byggs för ökad tillgänglighet, 2 500 000 kr finns avsatta i budget 2020 för detta. Allt arbete hinner inte genomföras under 2020 då ytterligare behov av åtgärder framkom sedan arbetet påbörjats. De önskemål om invändig ombyggnad som fanns från för-samlingens sida inför bildandet av ny enhet bedöms inte genomförbara då underhållskostnaderna i församlingen ökat kraftigt samtidigt som pastoratets ekonomi kommer att försämras redan om något år.
Sjogerstads kyrka behövs inte längre för församlingens gudstjänstliv sett till antal sittplatser. Arbetet med församlingens gudstjänstutveckling behöver fortsätta för att på ett gott sätt, i linje med biskopens uppmaning, samordna gudstjänstfirandet till en kyrka och så småningom göra det möjligt att upphöra med gudstjänster här.
-Häggums kyrka är i behov av utvändiga underhållsåtgärder av mer omfattande karaktär, inga medel finns avsatta för detta ännu. I samband med budgetarbetet för 2021 behöver åtgärder övervägas.
För att Häggums kyrka ska kunna bevaras för framtiden behöver renovering ske. Den samlade kyrkomiljön har ett kultur-historiskt värde och föremålen från den tidigare kyrkan är särskilt värdefulla. Det finns också ett starkt lokalt engagemang.
Detta sammantaget gör att Häggums kyrka bör åtgärdas för att tillsammans med Norra Kyrketorps kyrka fortsatt kunna brukas för församlingens gudstjänstliv.
Norra Kyrketorps gamla kyrka är i gott skick men används inte längre.
En anhållan om överlåtelse till Trossamfundet Svenska kyrkan kan och bör därför göras när detta blir möjligt.
Hagelbergs kyrka hart ett högt kulturhistoriskt värde och är i gott skick men används endast vid några enstaka tillfällen per år.
Den bör därför vara möjlig att överlåta till Trossamfundet Svenska kyrkan inom de närmaste åren.
Begravningsverksamheten
S:ta Birgittas kapell är ett väl vårdat begravningskapell som hittills använts även för begravningar i annan än kyrklig ordning.
Med ny begravningsmark på gång nära Södra Ryd öppnas också möjligheten att där bygga nytt större krematorium och även en mer neutral ceremonilokal med tanke på de förändringar av begravningssederna som sker.
Energi och miljö
Församlingsverksamheten
Svenska kyrkan i Skövde har arbetat för miljödiplomering och ligger i fas 1. Sedan flera år tillbaka är pastoratet delägare i Kyrkvinden ekonomisk förening och använder miljömärkt el i de fastigheter som har direktverkande el; Våmbs kyrka, Hagelbergs kyrka och Häggums kyrka samt några mindre förråd. Sjogerstads kyrka har liksom Däldernas kapell bergvärme och övriga fastigheter fjärrvärme.
Begravningsverksamheten
Värmesystemet i kyrkogårdsförvaltningens expeditionsbyggnad byttes under 2017, justerades och har sedan fungerat bra sedan våren 2018. Åtgången av fjärrvärme har minskat kraftigt, även i jämförelse med andra fast-igheter. Det nya gemensamma förråd som byggdes för något år sedan har solceller på taket för att ytterligare minska inköp av energi. För det kommande krematoriet finns solceller med i planeringsarbetet.
Tabellen nedan från verksamhetsuppföljningen för 2019 visar åtgången av fjärrvärme i pastoratet per anläggning de senaste 5 åren:
Anläggningar, KWh 2019 2018 2017 2016 2015
Kyrkans hus 90,715 82,134 147,296 278,84 276,645
Helena 117,375 241,191 232,883 228,11 249,656
Matteus 76,785 79,658 90,695 147,004 82,705
S:ta Birgitta adm+verkstad 17,479 120,785 170,355 185,931 121,209
Kyrketorpsgården 35,6 68,863 68,134 72,866 67,406
N Kyrketorp kyrka 59,255 131,649 141,05 123,655 135,202
Totalt pastoratet 397,209 724,28 850,413 1036,406 932,823
LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN
Sammanfattning med kommentarer
Svenska kyrkan i Skövde har ett stort antal byggnader och fastigheter varav många underhållits fortlöpande och är i gott skick. Värmesystemen har setts över så den energi som används är i huvudsak förnybar och energiåtgången har minskat kraftigt. Fjärrvärme är installerad där det varit möjligt, solceller finns på nybyggt förråd och planeras för kommande nytt krematorium. I Vägval 2021 fortsätter pastoratets miljösatsning genom miljödiplomering steg 2. Avsikten är även att utreda förutsättningar för ytterligare solcellsanläggningar i Skövde pastorat. Tak och fasader ses över på kyrkorna i Skultorps församling, fogarna i medeltida Våmbs kyrka har bytts ut, ventilationssystemet i Kyrkans hus är utbytt. För en fortsatt församlingsverksamhet på dagens nivå behövs dock inte alla kvadratmeter yta. Det är personalen som med sina 61 % av innevarande års budget, 2020 som utgör den stora kostnaden jämfört med fastighetskostnaderna på 15 %. Med ett beräknat underskott på 4,6 mkr redan 2022, utifrån fortsatt verk-samhet på nuvarande nivå, blir det nödvändigt att se över såväl personalsituationen som fastighetsbeståndet och genomföra kraftfulla åtgärder. För färre personal behövs färre arbetsplatser. Det förändrade arbetssättet med pastoratsövergripande funktioner, samarbeten av olika slag och en ökad digitalisering bidrar också till detta.
Utifrån de gudstjänster som firas och den veckoverksamhet som bedrivs har Skövde pastorat idag en överkapacitet på lokaler och de sammantagna utvecklingstendenserna visar inte på någon utökning av den totala verksamheten framöver. Utifrån gudstjänststatistiken skulle det redan nu vara tillräckligt med sittplatser om endast S:ta Helena kyrka, S:t Matteus kyrka och Norra Kyrketorps kyrka används för gudstjänster. Veckoverksamheten för barn kan utvecklas ytterligare i samarbetet Hentorp-Skultorp vilket inom några år kan innebära att Däldernas kapell inte längre behövs för den. Lokalerna är dock efterfrågade för såväl minnesstunder som dopkaffen. När avtalen med EFS-föreningen angående Norrmalms kyrka sägs upp träder förändringen i kraft först två år senare. Den öppna veckoverksamhet som finns kan flyttas till Kyrkans hus. Gudstjänsterna når många äldre som uppskattar den mer traditionella formen och den mindre gemenskapen; Ryd och centrum blir de nya alternativen.
6. Åtgärdsplan och konsekvensanalys
Det är angeläget att noga följa den ekonomiska utvecklingen och att kyrkoråd och kyrkofullmäktige fattar erforderliga beslut i tid. Utifrån den ekonomiska prognos som finns tillgänglig, de samtal som förts och de bedömningar som gjorts utifrån övrigt material ser prioritetsordningen för hanteringen av kyrkor och övriga fastigheter ut som följer. Efter att beslut fattats angående prioriteringsordningen nedan för avveckling av över-taliga lokaler fattas därefter separata beslut för varje kyrka enligt den beslutsordning som gäller. Förutom de konkreta förslagen nedan gällande några av kyrkobyggnaderna behöver förbättringar ske fortlöpande när det gäller energiåtgång och nyttjande av pastoratets olika lokaler. Möjligheter och villkor för uthyrning och därmed intäkter behöver också beaktas framöver. Som tidigare konstaterats ändras förutsättningarna för begravnings-verksamhetens nuvarande administrationslokaler i och med att ett nytt krematorium med angränsande lokaler blir färdigställt. Åtgärder gällande de lokaler som lämnas ska tas fram under pågående planeringsprocess för de nya lokalerna.
1. Avtalen gällande Norrmalms kyrka sägs upp snarast.
Detta innebär att Svenska kyrkan i Skövde när avtalen går ut två år efter uppsägning inte längre står för kostnaden för personal och drift. Föreningen är fri att fortsätta med verksamhet om man så önskar och kan.
Som närmaste alternativ för gudstjänster finns S:t Matteus kyrka i Ryd och S:ta Helena kyrka i centrum. Veckoverk-samhet som bibelstudium och träffpunkt med våfflor kan erbjudas i Kyrkans hus.
2. Beslut fattas angående Våmbs kyrka och Norra Kyrketorps gamla kyrka så att en anhållan om att överlåta dem till Trossamfundet Svenska kyrkan kan göras så snart som möjligt.
Ingen av kyrkorna används mer än vid något enstaka tillfälle per år och behövs inte i församlingsverksamheten.
De har ett stort kulturvärde och är inte möjliga att försälja varför en överlåtelse till Trossamfundet Svenska kyrkan är önskvärd.
3. Beslut fattas angående Hagelbergs kyrka så att en anhållan om att överlåta den till Trossamfundet Svenska kyrkan kan ske i nästa skede.
Denna kyrka har ett gott kulturvärde men behövs inte för församlingsverksamheten varför det även för Hagel-bergs kyrka är önskvärt med en överlåtelse till Trossamfundet Svenska kyrkan för ett fortsatt bevarande.
4. Beslut fattas angående Sjogerstads kyrka så att en anhållan om att överlämna den till Trossamfundet Svenska kyrkan kan göras därefter.
I förhållande till de medeltida kyrkorna Våmbs kyrka, Norra Kyrketorps gamla kyrka och Hagelbergs kyrka har Sjogerstads kyrka inte lika högt kulturvärde förutom i enstaka äldre inventarier. Med ett fortsatt mer och mer individualiserat samhälle och en ökad digitalisering finns framöver inte samma behov av lokalt placerade kyrko- byggnader. En traditionell kyrkobyggnad i landsbygdsmiljö bedöms inte möjlig att avyttra varför en anhållan om överlåtelse till Trossamfundet Svenska kyrkan föreslås även här. En vinterstängning kan bli aktuell i närtid för att minska kostnader och som ett led i en kommande avveckling. Det finns också mycket begravningsmark i anslutning till kyrkan. I Vägval 2021 kommer en del att handla om en översyn av begravningsverksamhetens
I förhållande till de medeltida kyrkorna Våmbs kyrka, Norra Kyrketorps gamla kyrka och Hagelbergs kyrka har Sjogerstads kyrka inte lika högt kulturvärde förutom i enstaka äldre inventarier. Med ett fortsatt mer och mer individualiserat samhälle och en ökad digitalisering finns framöver inte samma behov av lokalt placerade kyrko- byggnader. En traditionell kyrkobyggnad i landsbygdsmiljö bedöms inte möjlig att avyttra varför en anhållan om överlåtelse till Trossamfundet Svenska kyrkan föreslås även här. En vinterstängning kan bli aktuell i närtid för att minska kostnader och som ett led i en kommande avveckling. Det finns också mycket begravningsmark i anslutning till kyrkan. I Vägval 2021 kommer en del att handla om en översyn av begravningsverksamhetens