K ONTROLL - KRAV - SOCIALT STÖDMODELLEN

Nu kommer jag tillbaka till krav-kontroll-socialt stöd modellen som jag beskrev tidigare i arbetet. Utifrån denna modell kommer jag nu att diskutera mitt resultat.

6.3.1 Kontroll

Kontroll innefattar både inflytande över egen situation och medbestämmande i organisationen (Bolin 2009, Agerwold 2008). Enligt Bolin (2009) ger postbyråkratiska organisationer större kontroll för de anställda. För att känna kontroll när kraven är höga behövs mycket kunskap (Agerwold 2008).

6.3.1.1 Medbestämmande & Inflytande över egen situation

På båda skolorna finns kanaler för lärares inflytande. På nya zeeländska skolan finns en vald representant från personalen med i board of trustees. Denna är också länk med information till personalen. På den svenska skolan har lärarna en mer indirekt väg att gå, genom

samverkansgruppen med fackliga representanter. Dessa sitter dock inte med i ledningen på motsvarande sätt som personalens representant på nya zeeländska skolan. En klar majoritet på båda skolorna ansåg de kunde bestämma över sitt schema och är med och bestämmer

upplägget på sitt arbete och att de kan ta initiativ i arbetet. Det kan dock rymmas en vid tolkning i ”vara med och bestämma upplägget”. Allt från att man själv bestämmer upplägget helt på egen hand till att man har ett ord med när upplägget ska göras. En stor del av lärarna anger att de uppmuntras att vara delaktiga när viktiga beslut ska fattas och säga ifrån när de har en annan åsikt. De svenska lärarna är dock lite mer positiva i dessa inflytningsfrågor. De ser sig också som mer välinformerade. Lärarna på min svenska skola var betydligt mer

positiva än lärarna i Jönssons (m.fl. 2003) undersökning till att de uppmuntras delta i viktiga beslut. Detta visar att skillnader mellan skolor kan vara stort.

Det är i sammanhanget också intressant att se vilka begränsningar som finns för lärares autonomi. Min enkät innehöll frågor både om skolans styrdokument och de nationella styrdokumenten. På båda skolorna svarade en klar majoritet att de i liten utsträckning eller inte alls begränsas av de lokala eller nationella styrdokumenten, på svenska skolan angav samtliga dessa svar. Dock finns det lärare på nya zeeländska skolan som upplever sig begränsade både av nationella styrdokumentet New Zealand curriculum och av lokala

styrdokumentet School curriculum. Samma mönster kan ses i begränsning från rektor samt på nya zeeländska skolan senior management team. Ingen av de svenska lärarna upplever att rektorn begränsar dem i ganska eller mycket hög utsträckning. Få på nya zeeländska skolan ser sig begränsade av rektor, men däremot fler av senior management team. Att fler känner sig begränsade av lokala styrdokumentet, school curriculum, än av lokala undervisningsmål och lokal arbetsplan tror jag kan bero på att den förra är mer detaljerad vad gäller arbetssätt medan de svenska är mer inriktade på värderingar och normer och mål.

Postbyråkratiska organisationer erbjuder enligt Cooper m.fl.(2001) mer inflytande för

anställda. Enligt mitt resultat upplever sig lärarna i Sverige ha större inflytande och upplevde sig i mindre grad begränsade. Med tolkningen att svenska skolan är mer åt postbyråkratiska hållet än nya zeeländska skolan skulle detta stämma med tidigare studier. (Cooper m.fl. 2001)

6.3.1.2 Kunskap

En klar majoritet i båda grupperna av lärare anser att deras arbete har ganska eller mycket hög svårighetsgrad. Då krävs mycket kunskap och kvalifikationer för att känna kontroll. Båda organisationerna har både gemensam fortbildning och att enskilda går kurser utanför skolans väggar. På svenska skolan söker lärarna godkännande av rektor för att få gå externa

fortbildningskurser. På nya zeeländska skolan är det främst ledare i curriculumgrupperna och nyutbildade lärare som går på externa fortbildningskurser. Med andra ord har olika lärare olika förutsättningar till utveckling. Dock menar rektor att det viktigaste sättet för fortbildning inom skolan är genom gemensamma diskussioner. Detta kan utläsas i min enkät då fler nya zeeländska lärare än svenska uppger att de har möjlighet till pedagogiska diskussioner med

kollegor. På båda skolorna anser en stor andel att de ibland får arbetsuppgifter utan att ha den kunskap som krävs för att utföra dem.

6.3.2 Stöd

6.3.2.1 Rolltydlighet

Att ha tydliga mål och få feedback om hur man når målen med sitt arbete ger guidning till anställda (Lipsky 1980). Lärarna på de båda skolorna anser att deras mål är väldefinierade eller åtminstone i viss mån är definierade. Intressant är att alla respondenter på Nya Zeeländska skolan upplevde sig ha motstridiga mål i någon grad. Lärarna på den svenska skolan är positivare även om en stor del även här upplever sina mål som i viss omfattning motstridiga. Färre av de svenska lärarna får motstridiga besked från sin rektor och fler vet också vad som krävs av dem i arbetet. Enligt Cooper m.fl. (2001) påverkar formalisering av arbetet och beslutsgång olika grupper på olika sätt. Olika studier har gett olika resultat om formalisering är positivt eller negativt för rolltydlighet och för att motverka rollkonflikt. En slutsats av mitt resultat är att de nya zeeländska lärarna visar större rollotydlighet. Detta resultat förvånade mig då jag trodde att tydlig ledning skulle bidra till att göra roller och förväntningar klara. Det är svårt att dra slutsatser om varför de nya zeeländska lärarna visar större rollotydlighet. Om det har med organisationens hierarkiska struktur eller kanske utformningen av styrdokumenten som Lipsky (1980) menar ofta är otydliga. Det som talar mot att styrdokumenten skapar rollkonflikt är att en klar majoritet av de nya zeeländska liksom de svenska respondenterna ser nationella och lokala styrdokument som ett stöd i deras arbete.

Att få positiv feedback är ungefär lika vanligt på de båda skolorna. Däremot får svenska lärarna mer sällan kommentarer för bristfälligt utfört arbete. Detta kan tolkas på flera sätt.

Dels att kommentarer för bristfälligt utfört arbete är kritik som ger press att man bör utföra arbetet bättre eller så kan kommentarerna tolkas som feedback vilket ger stöd och hjälp att kunna utvecklas. Denna fråga skulle behöva följas upp för att kunna tolka resultatet. Dock har tidigare studier visat att lärare på Nya Zeeland känner större press och mer kritik från

samhället (Dinham och Scott 1998). Detta kan dock inte utläsas ur min studie där kollegor och rektor var största källorna till negativ kritik.

6.3.2.2 Kollegor

Pang (2003) menar att autonomi leder till större känsla av gemenskap. Tecken på att gemenskapen är bättre kan jag se på den svenska skolan då dubbelt så många ser sitt arbetsklimat som samarbetsinriktat. En klar majoritet anser även klimatet tolerant och tillåtande medan en liten andel anser detsamma på nya zeeländska skolan. Större andel i svenska skolan är nöjd med förhållandet till sina kollegor och fler känner att de får stöd och hjälp från dem när de behöver det. På den svenska skolan samarbetar pedagogerna med undervisning i varandras klasser utifrån olika modeller beroende på vad pedagogerna själva önskar och kommer överens om. Det finns nya zeeländska lärare som anser klimatet vara konkurrensinriktat. En fundering som väcks är om det är möjligt att skolans hierarkier leder till inslag av konkurrens mellan anställda.

6.3.2.3 Överordnade

De nya zeeländska respondenterna anser i mycket högre utsträckning att deras rektor fungerar som pedagogisk ledare. Fler anser också att rektor är ett stöd i deras arbete. De nya

zeeländska respondenterna verkar också finna stort stöd i senior management team då alla svarar att det i mycket eller ganska hög utsträckning är ett stöd i arbetet. I enkäten fanns en ännu en fråga om rektorns stöd, här var frågan om de får stöd från rektorn när de behöver det.

På denna fråga var de svenska lärarna något mer positiva till rektorns stöd. Svenska rektorn finns inte med på samma sätt i verksamheten som den nya zeeländska rektorn. Detta skulle kunna vara en förklaring till att rektorn inte ses som stöd för ens arbete på samma sätt som på nya zeeländska skolan. Dock känner en klar majoritet på svenska skolan att de får stöd när det behövs. Detta kanske kan tolkas som att rektorn finns där när det händer något utöver det vanliga som gör att anställda behöver mer stöd. Ännu närmare lärarna på nya zeeländska skolan finns dessutom senior management team, med lärarnas teamledare. Av dessa känner lärarna ännu större stöd, vilket kanske inte heller är förvånande då teamen med teamledarna träffas en gång i veckan för att stämma av hur det går för lärarna inom olika områden.

6.3.2.4 Sammanfattning av stöd

De nya zeeländska lärarna upplever större stöd från överordnade, vilket jag ser som naturligt då rektor i större utsträckning finns närvarande i verksamheten samt att ett tydligt system finns för stöd, särskilt från senior management team. Värt att nämnas är också att det finns ett system med mentorskap för nya lärare på nya zeeländska skolan. Hur detta upplevs har jag

dock inte frågat. Svenska respondenterna upplever ett större stöd från kollegor. Nya zeeländska lärarna visade också en större rollkonflikt än de svenska lärarna.

6.3.3 Krav

6.3.3.1 Arbetsbelastning

Positivt är att lärarna upplever att de får använda sin yrkesskicklighet samt att de får positiva utmaningar. En övervägande majoritet på de båda skolorna anser att de har hög svårighetsgrad på sina arbetsuppgifter. Detta kan tolkas som att kraven är höga när man se på den kvalitativa arbetsbelastningen. Detta stämmer överens med tidigare resultat i Sverige (Jönsson m.fl.

2003). Att få uppgifter som man inte har kunskap att utföra verkar dock ovanligt på de båda skolorna.

Arbetstiden på den nya zeeländska skolan är inte reglerad. Man förväntas arbeta tills man är färdig. På den svenska skolan däremot är arbetstiden fastställd. Nya Zeeländska lärare

undervisar drygt fem timmar mer i veckan men har 45 minuter mindre sidouppgifter i veckan.

Trots att de har rätt till en timme klassrumsfri timme i veckan är deras elevtid 3,5 timme mer i veckan. En klar majoritet på skolorna ansåg att de ofta har för mycket att göra, samt att arbetet hopar sig. En knapp tredjedel på varje skola upplever ofta, alltid eller ganska ofta att de får uppgifter utan att få resurser att utföra dem. Mitt resultat är i linje med tidigare svenska resultat och nya zeeländska resultat (Jönsson 2003, Wylie 2007). De svenska lärarna är lite mer positiva till sin arbetsbelastning. Detta anser jag inte vara så förvånande mot bakgrund att nya zeeländska lärarna har större klasser och mer undervisningstid. Det finns heller inte reglerat i avtal hur många timmar en lärare på nya zeeländska skolan ska jobba. Dessutom har lärarna på svenska skolan fler års erfarenhet. Mer rutin skulle kunna göra att svenska lärarna har lättare att hantera sin situation och upplever den mer positivt. Eleverna på den nya zeeländska skolan har en annan social bakgrund som skulle kunna ställa större kunskapskrav på lärarna. Eleverna har i mycket högre utsträckning utländsk bakgrund och samma system som i Sverige att de flesta elever går i förskola finns inte.