För att kunna undersöka och fastställa hur varje teoris förekomst ser ut i de båda länderna behöver de alla operationaliseringar, vilka dessa är och hur de är mätta presenteras nedan.
Först kommer undersökningens beroende och oberoende variablers operationaliseringar presenteras vilket följs av de variabler som används för att operationalisera de
kontrollvariabler som undersöks för att säkerställa resultatet.
De flesta operationaliseringar mäts innan respektive lands demokratisering påbörjades, i Portugal kommer datan från innan 1974 och i Spanien från innan 1975, detta då det är just orsaker till demokratiseringarna inte kan ha någon påverkan efter det att demokratiseringen skett. En av operationaliseringarna kommer dock ha med demokratiseringsåret som
undersökningsår vilket kommer diskuteras och förklaras mer utförligt nedan.
De variabler där möjligheten till detta finns har datan samlats in i form av procentuell andel, förändring eller som per capita. Detta har gjorts för att undvika att faktumet att länderna är olika stora ska ha någon påverkan på resultatet.
8 3.2.1 Beroende och oberoende variabler
Det som utgör denna undersöknings beroende variabel är vilken ställning militären hade till den regimen som den var underordnad under demokratiseringen i respektive land, detta eftersom det var när det kommer till militärens agerande som länderna divergerade, det var faktumet att militären i Portugal genomförde den kupp som de gjorde som orsakade
Nejlikerevolutionen som skedde i landet. Den socialisering av militären som medlemskap i NATO kan bidra med ska enligt teorin vända militären mot regimen genom att göra den öppen för demokrati. Denna beroende variabel operationaliseras därför genom att fastställa ifall militären i respektive land arbetade med eller mot den sittande regimen, alltså om de försökte få den auktoritära regimen att försvinna till förmån för demokrati eller inte.
Information om detta hämtas från boken Lisbon Rising: Urban Social Movements in the Portuguese Revolution, 1974-75 av Pinto när det kommer till Portugal och från Solimans kapitel om militären i Spanien under transitionen i antologin Guardians or Oppressors: Civil-Military Relations in the Mediterranean Region.
Den variabel som ska fungera som förklaring till utfallet, den tänkta oberoende variabeln, operationaliseras genom att undersöka medlemskap i internationella organisationer då teorin går ut på att medlemskap i sådana ska skapa den socialiseringseffekt som orsakar splittringen i eliten genom att demokratisera militären. Då det förväntade resultatet av studien är att det är specifikt medlemskap i NATO som är en avgörande faktor för ifall demokratiseringen sker genom att militären vänder sig från regimen.
Deltagande i internationella samarbeten mäts genom att se huruvida länderna var medlem i NATO eller inte. Utöver denna organisation genomförs även samma analys för ett antal andra stora internationella samarbeten för att kunna säkerställa att är just NATO som är den avgörande organisationen. Dessa ytterligare organisationer som undersöks är FN, OECD, IMF och det europeiska samarbetet.
Informationen om medlemskap i NATO har hämtats från Teixeras arbetspapper och från det spanska ministeriet för utrikesfrågor, EU och samarbetes hemsida. Den förstnämnda av dessa har även bidragit med information om deltagandet i det europeiska samarbetet.
Informationen om FN, OECD och IMF har hämtats från respektive organisations hemsida.
Övriga variabler som presenteras nedan fungerar som kontrollvariabler vilka är tänkta att säkerställa att det råder ett samband mellan dessa huvudsakliga variabler.
3.2.2 Inhemska revolutionsteorier
De revolutionsteorier som fokuserar på inhemska faktorer har flera olika beståndsdelar som alla behöver operationaliseras. Till dessa teorier presenterar både Goldstone och Gurr flera faktorer som påverkar förekomsten av revolutioner och som diskuteras ovan i uppsatsens teoriavsnitt. De operationaliseringar som kommer användas för dessa teorier är alltså att undersöka ifall något av länderna för åren innan demokratiseringen hade en förändring i BNP per capita som var lägre än tidigare år, ifall länderna var i krig, ifall staten hade förmåga att genomföra sin politik, undersöka vilken typ av diktatur de var för att se ifall någon av dem var personalistiska diktaturer, ifall det inom den politiska eliten fanns skilda åsikter om hur
samhället borde se ut och ifall det fanns mobilisering i form av föreningar eller andra liknande formella band mellan folk. Den sistnämnda av dessa är densamma som används för att
operationalisera medborgaranda vilket utgör teorin om politisk kultur som diskuteras nedan.
Ifall förändringen i BNP per capita avvek från tidigare år undersöks genom att ställa upp den procentuella förändringen för de två åren som kom innan respektive lands
demokratisering och då undersöka ifall någon av dessa låg kraftigt under den genomsnittliga förändringen för den period på tio år som undersöks genom operationaliseringen av
9
moderniseringsteorin. Detta kan framstå som en operationalisering som är lik den som används för just moderniseringsteorin, som presenteras nedan, men de skiljer sig när det kommer till ifall det är långsiktig eller kortsiktig förändring som är relevant.
Moderniseringsteorin fokuserar på utveckling över en längre tid medan denna teori i stället fokuserar på ifall verkligheten är sämre än de förväntningar som finns, alltså om något oväntat händer. Om ekonomin går nedåt under en längre tid blir detta inte längre oväntat och det fungerar inte längre som en orsak till revolution (Gurr, 1970). Det är också därför som enbart de två åren som kom innan demokratiseringen undersöks, om den ekonomiska nedgången skedde långt innan demokratiseringen borde den antingen ha blivit väntad om den var fortsatt eller inte längre ha någon påverkan om den i stället följdes av en ekonomisk uppgång.
Datan som används för att undersöka detta är hämtad från Quality of Government standard dataset under variabeln ”GDP per Capita (Current Prices)”.
Ifall regimen hade förmåga att genomföra sin politik undersöks genom att undersöka hur respektive stats statsutgifter såg ut under den period på tio år som kom innan
demokratiseringen. Ifall det där går att se en ökning i utgifter fungerar det som indikator på att staten hade möjlighet att öka hur mycket de spenderade efter vad de behövde, de hade inte nått en maxgräns. Denna data hämtas från Cross National Time Series data archive under variabelnamnet ”RevExp6”.
Att den undersökta perioden är på just tio år beror på att det anses vara den mest relevanta perioden för demokratiseringen samt tillräckligt för att skapa en tillräcklig bild för att kunna jämföra länderna. Detta diskuteras mer utförligt nedan.
Ifall diktaturen var personalistisk, ifall regimen använde sig av repression och ifall eliten var splittrad kommer liksom de teorier om det internationella systemet vars
operationaliseringar presenterats ovan mätas som binära variabler Denna information hämtas från Townson (2007) och Huntington (1991b).
3.2.3 Aktörscentrerade revolutionsteorier
De aktörscentrerade revolutionsteorierna kommer operationaliseras genom att undersöka hur repressionen i de båda staterna såg ut då detta ska vara avgörande för hur höga kostnaderna av deltagande är enligt de teorier som diskuterats ovan. Denna analys utgår från beskrivningar av Pollack & Taylor (1983), Preston (1976) samt Gallagher (1979).
3.2.4 Moderniseringsteorin
Moderniseringsteorin kommer operationaliseras genom att undersöka ekonomisk tillväxt i form av procentuell förändring i BNP per capita, andel av befolkningen som hade avklarad grundskoleutbildning. Med denna operationalisering undersöks både teorins bakomliggande variabel och dess mellanliggande variabler.
Eftersom tillväxt i BNP per capita operationaliseras i form av en förändring över tid kommer denna variabel mätas genom att ta denna totala förändring över de tio åren som kom innan demokratiseringen. Att insamlingen av data utgår från antal år innan demokratiseringen, de år som data är insamlat för de båda länderna överlappar alltså inte varandra helt, har gjorts för att detta ska ge ett lika stort antal år som undersöks utan att inkludera år efter
demokratiseringen i något av länderna.
Att en undersökningstid på tio år har valts beror på att detta anses vara tillräckligt för att göra en jämförelse av hur den ekonomiska tillväxten såg ut i de båda länderna, är länderna lika under denna period finns det ingen anledning att tro att deras ekonomiska tillväxt skiljde sig märkvärt under tidigare perioder. Denna period anses också vara den som är mest relevant för respektive lands demokratisering eftersom det är den period som är närmast detta skeende och därför borde ha mest påverkan på det.
10
I datamaterialet har det funnits information om ekonomi i form av BNP per capita. För att omvandla detta till den ekonomiska tillväxten har värdet på detta för det året vars tillväxt man vill få fram dividerats med det föregående året vilket då gett en förändringsfaktor som enkelt går att omvandla till procentuell förändring.
Utbildning mäts genom att se hur stor procentuell andel av befolkningen över 25 år som har en grundskoleutbildning i vardera land 1970, detta år har valts då det är det år närmast inpå de undersökte ländernas demokratiseringar. Att denna undersökning nöjer sig med att ta information från ett år beror på att denna variabel anses fluktuera mindre än de som
undersökts över tio år. Då finns inte samma behov av att kontrollera att exempelvis ett år med hög ekonomisk tillväxt inte bara var en engångshändelse, hur många som har en utbildning borde förbli ungefär densamma.
Datan som används för att analysera dessa variabler är hämtad från Quality of
Government standard dataset där värdena på variablerna ”GDP per Capita (Current Prices)”
och ”Percentage with Primary Schooling, Female and Male” använts.
3.2.5 Politisk kultur
Den politiska kulturen undersöks genom att studera medborgaranda då det är centralt inom både Almond & Verbas och Denk et als teorier. Detta kommer i sin tur operationaliseras genom att undersöka deltagande i föreningar, föreningsliv är enligt Putnam där man kan finna det som kännetecknar ett samhälle med hög medborgaranda (Putnam, 1993:89f). De
föreningar som mer specifikt kommer undersökas är fackföreningar då dessa har formen av föreningar och dessutom i grunden är politiska. Denna mobilisering kommer mätas i form av hur många storstrejker som genomfördes under det år som demokratiseringen inleddes, strejker är något som förknippas med just fackförbund. Detta ska fungera som indikator på i vilken utsträckning fackförbunden hade deltagare med medborgaranda. Eftersom det var obligatoriskt att vara medlem i fackförbund i Portugal under diktaturens tid är medlemsantal en dålig indikator på föreningsliv med medborgaranda, det alternativ som används här gör detta på ett bättre sätt (Fernandes, 2015:1079; Putnam, 1993:124).
Utöver föreningsliv fångar denna operationalisering även upp det som tas upp av både Putnam och Almond & Verba, nämligen politiskt deltagande (Putnam, 1993:105f; Almond &
Verba, 1963:161). Då storstrejker i datamaterialet har definierats som att de riktar sig mot den politik som förs eller de som för den anses detta vara en form av politiskt deltagande (Banks
& Wilson, 2015).
Denna form av mobilisering utgör även en del av teorierna om hur inhemska faktorer kan leda till revolutioner och utgör därför också del av den operationaliseringen.
Att denna operationalisering till skillnad från de flesta övriga sådana som används i denna undersökning innefattar de åren då respektive lands demokratisering skedde beror på att det är viktigt att mobilisering, för att detta ska kunna vara en förutsättning för både revolution och demokratisering, måste finnas när demokratiseringen inleds. Därför används denna
operationalisering som indikator på att det både fanns medborgaranda och mobilisering i respektive land när deras demokratiseringar påbörjades.
Datan som använts för att undersöka detta är hämtad från Cross National Time Series data archive där variabeln ”Domestic2” använts.
3.2.6 Kultur
Teorin om kultur har operationaliserats genom att undersöka vilken kulturgrupp som länderna tillhör samt vilken religion som varit dominant i Spanien respektive Portugal. Denna analys utgår från Pollack & Taylors (1983) artikel om de båda ländernas demokratiseringar.
11 3.2.7 Det internationella systemet
I denna undersökning tas ett antal teorier om hur det internationella systemet utöver internationella organisationer påverkar upp. Den förstnämnda av dessa, om hur
demonstrationseffekter gör så att en lyckad demokratisering får andra länder att följa i samma spår, kommer mätas genom att se ifall det fanns några samtida lyckade demokratiseringar.
Av de som fokuserade på varför revolutioner uppkommer kommer den som tar upp ideologisk spridning operationaliseras genom att mäta antalet revolutioner som skulle kunna sprida en sådan revolutionär ideologi i ländernas samtid. Då det är just ideologi som sprids kommer bara demokratiserande revolutioner räknas.
När det kommer till samtida revolutioner mäts detta genom att undersöka ifall det fanns någon revolution som försökte införa demokrati i det landet där den skedde strax innan det att Portugal respektive Spanien demokratiserades. Strax innan definieras här som inom tio år innan Portugal respektive Spanien demokratiseras. Undersökningen nöjer sig med att finna en sådan revolution för att fastställa att det fanns revolutioner vars ideologi kunde sprida sig.
För samtida lyckade demokratiseringar kommer undersökningen ske på ett liknande sätt som det som beskrivs ovan, ifall det skett någon lyckad demokratisering innan Spanien respektive Portugal demokratiserades räknas det.
Båda dessa operationaliseringar kan framstå som lika varandra, de överlappar delvis varandra. Trots detta finns det ett värde i att undersöka dem var för sig eftersom de inte fullständigt överlappar varandra, ett misslyckat försök till att demokratisera genom revolution skulle räknas till den första av dem eftersom det är en demokratiserande revolution men inte till den andra eftersom det är en misslyckad demokratisering.
Både ifall det fanns samtida revolutioner och ifall det fanns samtida lyckade
demokratiseringar kommer mätas i form av binära variabler där de får värdet 1 ifall det fanns några sådana och 0 ifall det inte fanns det.
Den information som används för detta är hämtad från Encyclopedia Britannica.