Oplanerad verksamhet

Används en medveten didaktik av engagerade pedagoger (Jank & Meyer 1997) går det att skapa lärprocesser med ett tydligt lärandeobjekt för barnen i utomhusmiljön

(Szczepanski 1997), med en didaktisk planering och utvärdering av lärandet (Delacour 2013). Genom att benämna artefakter skapas det kunskaper för barnen och läroplansmål uppnås (Bjurulf 2013). Utemiljön kan också användas som en plats för barnen till mer rörelsefrihet och möjlighet till att leka i det fria med spontana lärandesituationer.

Förskollärarna på förskola 1 definierar utomhuspedagogik som lärandesituationer vilket stimulerar barnens utveckling utomhus. Det går att göra samma saker inomhus som utomhus anser förskollärarna. Det blir mer spontana lärandesituationer och det känns lättare att ha lärandesituationer med de äldre barnen än med de yngre barnen utomhus. Herrlin et al (2019) skriver att det krävs en didaktisk kunskap för att det ska kunna ske en kunskapsöverföring samt för att det ska kunna räknas som undervisning. För en god kvalitet krävs en undervisning med ett tydligt lärandeobjekt utifrån barnets intresse som bidrar till ett fortsatt lärande med en koppling till läroplanen.

32

En del förskollärare gör didaktisk planering för utevistelse, ibland kan det också föras en didaktiska planeringen till själva utevistelsen. En förskollärare på förskola 1 berättar

Ska avdelningen ha en aktivitet i skogen så planeras den. Vad det är vi ska ha med oss ut i skogen till att använda. Utflykter med teman planeras. Det är också en form av didaktisk planering när vi tar ett beslut om vilken av gårdarna som barnen ska vara på, vilka saker som ska tas fram och vilken annan avdelning som ska vistas ute på gården samtidigt. Om vi tar fram saker till sandlådan så fängslas barnen automatiskt där till exempel. När vi odlar på gården i pallkragar görs en planering av odlingen och skörden.

Bjurulf (2013) förklarar att flera läroplansmål går att uppnå genom odlingar, vid exempelvis odling av grönsaker eller blommor, då olika verktyg och material används som pedagogen benämner (ibid.). Genom att föra en didaktisk planering som

förskollärarna gör vid odlingarna är läroplansmålen lättare att uppnå.

En förskollärare på förskola 2 definierar utomhuspedagogik på följande sätt

Det finns en tanke innan man går ut med barngruppen men formar undervisningen efter barnets intresse när man väl är på plats. Det finns mycket att upptäcka i naturen och det gäller att pedagogen kan se vad som finns att använda. Att se möjligheterna till att få kunna undervisa utomhus med material som naturen erbjuder, material som inte är färdigställt.

Undervisningstillfällen sker med barnens initiativ. Du kan ha en tanke när du ger dig iväg ut med barngruppen men det kan visa sig att barnen hittar något annat intressant objekt på vägen som vi lägger fokus på i stället.

Förskollärarna berättar att de utgår mycket efter barnens intresse under en utevistelse, så lärandeobjektet kan förändras. Det framgår inte att förskollärarna utifrån sitt nya

lärandeobjekt tänker om i sin didaktiska planering, att skapa lärprocesser där lärandet behöver utvärderas för fortsatt planering och utveckling av undervisning kopplat till läroplansmål som Herrlin et al (2019) skriver att en didaktisk planering anses handla om.

33

Förskollärarna på förskolorna har samma uppfattning när det gäller drivandet av uteverksamhet. Utemiljön ger barnen mer möjlighet till att leka i det fria, få frisk luft och lära sig mer om hållbarutveckling, kretsloppstänkande och alla sinnena får nyttjas. Läroplanen förespråkar hållbar utveckling skriver Bjurulf (2013) samt att barnen behöver lära sig om hållbar utveckling redan i förskolan för att lära sig hur saker och ting hänger samman i tidig ålder.

På förskola 2 var det väldigt varierade svar från förskollärarna om i fall de brukar göra en didaktisk planering till deras utevistelse. En förskollärare sa att ”det görs didaktisk planering en gång i veckan vid den planerade utevistelsen som sker utanför

förskolegården och ibland kan det bli en uppföljning när vi är tillbaka på förskolan”. En annan förskollärare sa att ”en av tre gånger görs en didaktisk planering till en utevistelse utanför förskolegården”. Förskolläraren menade att annars styrs barnen av pedagogerna och då blir det inte en aktivitet utifrån barnens intresse. Förskolläraren berättade vidare att ”det blir oftast ingen återkoppling utan aktiviteten läggs ut på Unikum som är en skolportal eller sätts bilder upp på avdelningens vägg, som en dokumentation för barnen och sedan kan föräldrarna se bilderna när de hämtar barnen”. Förskolläraren anser att det blir vuxenstyrt med återkoppling och då blir det inte efter barnens intresse.

Förskolläraren menar att återkopplingen görs för pedagogernas skull till dokumentation, det är inte barnen som vill ha en samling för att gå igenom vad som inträffat under utevistelsen. Förskolläraren säger att en didaktisk planering görs inte så ofta då det tar lång tid och kräver mycket förberedelser. En tredje förskollärare menade att ”på grund av tidsbrist och tillfällen till en didaktisk planering, så blir det inte av”.

Sammanfattningsvis visar denna delanalys att förskollärarna har mycket spontana lärandesituationer i utemiljön och inte ett tydligt lärandeobjekt. En didaktisk planering kan ske i samband med en vistelse utanför förskolegården men det görs ingen

uppföljning för att kunna synliggöra barnens lärande, om det skett någon kunskapsöverföring. En didaktisk planering betraktas av förskollärarna som att aktiviteten blir vuxenstyrd och de menar då att aktiviteten inte utgår från barnens intresse.

34