Orörd natur främjar relationsskapande

Att turisters rörelsemönster och val av destination är tungt påverkad av platsens klimat och miljö är vitt känt, även om många andra faktorer spelar roll (Wall & Mathieson, 2006). Vidare kan vi se att skidturismen har ett stort beroende av de förhållanden som finns på platsen, löftet om

minusgrader, hög fallhöjd och mycket snö är något som eftersöks av besökare. Det går att urskilja hur informanterna ger landskapet betydelse genom deras agerande i landskapet i linje med

Ingolds (2011) ’taskscape’ där landskapet förknippas med människors liv och arbete samt de som vistats inom det. Inom skidturismen blir det skidor, pjäxor och stavar som är de centrerade rekvisitan som turister använder för att interagera med landskapet och på så sätt som Prince (2018) beskriver det skapar en större betydelse och involverar personen i landskapet istället för ett separerat tittande. Som Hoppstadius (2019) beskriver så vill svenska individer förstå landskap som en del av deras uppleva identitet och deras historiska bakgrund, detta är också något som återspeglas i temat.

Orörd natur stärker familje-och sociala band redovisar att drivkraften till att resa till destination

Vemdalen går i linje med flera tidigare studier gjorda i de svenska fjällmiljöerna. Som Pröbstl och Mostegl (2019) studie där aspekter som ’att vara ute och aktiv i frisk luft’, ’njuta av naturen’ och ’uppleva vintermiljö’, sammanfattar temat liknande drivkrafter. Det går även i linje med Fredman och Heberlein (2001) där ’storslagna naturupplevelser’ och ’för att utöva en speciell aktivitet’ var stora drivkrafter för deras respondenter. Det finns en vilja att uppleva det avskalade, att gå tillbaka till det ’primära’ (back to basics) för att få den relationsskapande aspekten som saknas i vardagen.

Temat låter oss fortsätta bygga på dessa grundläggande drivkrafter till att besöka destinationen genom att se vilket värde informanterna ser i att ha upplevelser på platsen. Och det blir just möjligheten att röra sig fritt i ett fjällandskap och umgänget med flera generationer i en miljö som främjar för betydelsefullt umgänge. Informanterna redovisar hur de vill ge vidare till yngre

generationer både för att undervisa om vikten av eftertänksamhet i naturen och främja för kära minnen från barndomen som de själva har.

40

Drivkrafterna i temat återspeglar både en flyende och en sökande vilja så som Alexandris et. al. (2009) presenterar. Att komma bort från vardagen som ofta upplevs som stressig och

ansträngande för att slappna av och umgås på en fritidsdestination är det som går att urskilja. Det sker samtidigt som sökandet efter en speciell aktivitet, i denna studies fall skidåkningen, men också ett sökande efter en djupare relation till familjemedlemmar. Det Vemdalen erbjuder sin besökare ger upphov till båda drivkrafterna, då det både blir en fristad bortom vardagen men också ett äventyrslandskap för lärande, njutning och relationsskapande. Heberlein och Fredman (2002) redovisar att turister med en hög motivation att delta i en rekreations-eller fritidsaktivitet är mer troliga att offra andra delar av sitt liv för att få delta i den önskade aktiviteten. Detta är något vi kan se i Orörd natur stärker familje-och sociala band då flera uttrycker de hinder som de fått ta sig över för att åka och delta i aktiviteterna i Vemdalen. Det handlar om distans till destinationen, ledighet från arbete och skola, och kostnaden för vistelsen. Att aktiviteterna som utförs på platsen kan ses som en del av individens identitet och liv (Heberlein & Fredman, 2002) är en viktig aspekt i drivkrafterna för besök till destinationen. Det vi kan se är att upplevelserna som erbjuds på destinationen är värda att överkomma hinder för. En chans att skapa starkare relationer genom umgänge i naturen är grunden för temat och drivkrafter.

Tanken att besökarna i Vemdalen behöver överkomma olika hinder för att ta sig dit ger oss ett nytt perspektiv till andra studier gjorda i fjällvärlden. Studier har fokuserat på vad det är som drivit besökare till fjällvärlden (se; Fredman &Heberlein, 2001) men inte på de saker som besökarna lämnar hemma. Informanterna besöker destinationen under ledigheter både för de själva och för barnen, det nämns hur Hannas familj passar på att åka mycket nu innan hennes barn börjar skolan för att det upplevs som svårare att organisera familjetid i fjällen när skolgången har startats.

Studiens empiri rapporterar liknande resultat som Fredman och Heberlein (2001) där 80% av deras respondenter åkt till fjällen för att åka skidor. Skidåkning som rekreationsaktivitet är anledningen till att majoriteten till informanterna har besökt destinationen, detta gör att

destinationens säsongsbetoning blir väldigt tydlig. Även om destinationen har aktivt arbetat för att utveckla sin sommarturism med fler cykelleder så är vintersäsongen den största inkomstkällan för platsens företag. Förutsättningarna som definierar Vemdalen, som orörd natur, berg och fjäll är det som har bidragit till den tunga säsongsbetoningen som finns, studiens fokus har legat på att undersöka vintersäsongens besökare och det kommer att påverka de perspektiv som presenteras i den tematiska analysen. Få av informanterna besöker destinationen året om, de som gör det äger stugor eller är andelsägare i stugor, detta kan vara ett bevis på hur destinationens sommargäster

41

inte är helgbesökare eller veckoturister utan de som har en djupare anknytning till platsen. Det är dock inget som denna studie kan bekräfta.

Den subjektiva synen för rekreationsbeteende handlar om de attityder, motiv och värderingar som deltagaren ger aktiviteten (Slavson, 1946, refererad i Raadik et. al., 2010). I detta tema är motiven att skapa djupare relationer ute i en orörd natur och samtidigt ge vidare upplevelser, känslor och värderingar till nästa generation. Vidare kan vi återspegla de fyra hierarkiska nivåer som också presenteras i Raadik et. al. (2010), informanterna nuddar alla fyra nivåer av efterfrågan för rekreationsmöjligheter. Nivåerna visar sig som viktiga av informanterna i berättelser om hur de finner glädje i aktiviteten, vilken betydelse miljön på platsen har för dem, känslan av att personen lever och att de känner en stressminskning och familjenärhet. Det går också att urskilja en vilja att ge sig själv en image som medveten.

5.2 Den medvetna besökaren

Informanterna uppmärksammar det slitage som turismen skapar på destinationen genom konversationer kring bilens påverkan, slitage kring utvecklandet av större skidsystem och den mängd människor som kommer till Vemdalen. Vi kan dra slutsatsen att informanterna är övergripande medvetna om hur hen själv bidrar till problemen som ses på destinationen. Att transportmedlen som används för att ta sig till och ifrån skiddestinationer skapar stor

problematik skrev Standeven & De Knopp (1999) redan om för 21 år sedan. Utsläppen från transporter påverkar vegetationens förmåga att växa och skydda känsliga områden från laviner, tillsammans med skövling av skog så blir risken för laviner stor (Standeven & De Knopp, 1999). Ett annat attribut som tillhör temat Den medvetna besökaren är att besökaren engagerar sig i

klimatfrågor och reflekterar kring deras konsumtionsmönster, användande av bil och hantering kring sopsortering.

Destinationens säsongsbetoning sätter krav på platsens förmåga att klara av den stora belastningen som två-topps karaktären kräver. Att vilja utveckla den mindre toppen,

sommarturismen, på platsen är inte skuldfritt. Besökarna utrycker också detta, ju fler cyklister och leder desto större störningar av den naturliga miljön, vilket kan leda till större begräsningar för att röra sig fritt i landskapet. Att vinterturism har stor påverkan på platsen har redovisats bland annat i en studie från Österrike. Att komprimera förutsättningarna för orörd natur på sommaren

genom att utveckla och bygga ut skidområdet kan också komma att skada intrycket av

destinationen. Informanternas medvetenhet till problematiken till nybyggnationer och utveckling av inte bara cykelleder utan också skoteråkning på fjället gör det svårt för DMOn att komma undan med illatänkta nybyggnationer. Att arbeta för att jämna ut skillnaden i gästnätter och antal

42

besökare mellan destinationens toppar kan både gynna och hindra destinationens förmåga att locka den medvetna besökaren. Visst är idén om att sprida ut antalet besökare under hela året en positiv tanke, men om idén istället är att öka antalet besökare på sommarhalvåret så att det matchar vintern kommer påfrestningarna på destinationen bara öka.

Den medvetna besökaren redovisar den ekonomiska problematik som skapas av turismen och hur det

påverkar besökarens beteende på platsen. Att belysa det ekonomiska läckage kontra multiplikator som turismen bidrar till är centralt i temat. Fenomenet är något som är svårt för destinationer att kontrollera. Besökarens medvetenhet kring problemet kommer bidra till att destinationens DMO kan arbeta för att lyfta fram de företagare som gynnar det lokala och regionala. En rädsla som temat visar är att företaget Skistar ska ta över på destinationen och en följd av detta skulle vara att destinationen förlorar den ekonomiska vinsten som turismen medför. Detta skulle kunna bidra till att en fientlighet från lokalbefolkningen utvecklas, vilket temat visar är en negativ effekt. Den

medvetna besökaren visar att det är viktigt hur besökaren uppfattas på platsen och en viktig aspekt i

sökandet efter identiteten som medveten. Det motstånd och missnöje som kan skapas hos lokalbefolkningen när turistmängden blir för stor (Butler, 1980) är viktig att beakta för att destinationen ska fortsätta leva och utvecklas.

Temat balanserar mellan medvetenhet och agerande. Som Ipenburg och Richins (2019, s 160) lyfter fram har ofta individer födda mellan 1981-96 svårt att koppla problematiken kring

klimatförändringar till sitt eget agerande. Det blir därför lätt att kasta sten i glashus när det pratas om andra besökare på destinationen. Kunskapen kring kollektivtrafik och alternativen till bilen som finns tillgängliga finns, men ursäkterna till varför de inte används är många. Att försöka rättfärdiga sitt beslut och hålla uppe sin image som medveten och klimatsmart är centralt i temat. Den medvetenhet som temat redovisar belyser också en kluven besökare, hur mycket platsen än betyder för informanten så är de tydliga med att betydelsen inte är tillräckligt stor för att fortsätta komma om destinationens kärnvärden försvinner. Informanterna är snabba med att uttrycka vikten av att destinationen inte blir för stor och får känslan av en ”ren” turistdestination. Det kan läsas mellan raderna att många informanter vill associera sig med Vemdalen då destinationen inte har samma stämpel som till exempel Åre, där status, märkeskläder och ”cool” utrustning är fokus. Det blir därför viktigt att platsen informanterna spenderar sin vintersemester på återspeglar den medvetenhet som de själva ser i sig. Att kunna belysa sin livsstil som

miljömedveten och naturnära är något som informanterna söker. Destinationens arbete för att minska de negativa avtryck som en stark säsongsbetoning och skidaktiviteter skapar blir viktigt för informanterna, för det kommer återspegla på deras upplevda image till omvärlden.

43

Då temat redovisar hur destinationen börjar nå en ’stagnation stage’, är destinationens fortsatta arbete starkt påverkat av hur de uppfattas av dess besökare och där kan den medvetna besökaren vara till hjälp. Att förstå sig på Butlers (1980) destinations livscykel skulle kunna hjälpa destinationen att ta sig framåt i sin utveckling. Vikten av att företagen och utvecklare lyssnar på besökarnas tankar och känslor kring destinationens grundvärden kommer hjälpa dem att fortsätta locka besökare och vara konkurrenskraftiga. Detta är dock en utmaning och besökarna vet inte alltid var det är de önskar från destinationen, detta redovisas nedan i temat Äta kakan. Och ha den kvar!

5.3 Äta kakan. Och ha den kvar!

För destinationsbolaget i Vemdalen är framtiden svår att planera utifrån berättelserna i det tredje temat, Äta kakan. Och ha den kvar! Det som efterfrågas är båda sidorna av myntet. Detta skapar en problematik ur ett planeringssyfte för destinationen. Att vilja ha högklassiga anläggningar

samtidigt som naturen ska vara orörd, högklassig service men behålla småskaligheten, bygga ut för bygdens överlevnad men inte rubba möjligheten till fri rörelse på fjället.

Då Vemdalens DMO är ansvarig för att sammanföra turistföretagare mot samma mål och marknadsföra destinationen (Robinson, 2013) är det viktigt för dem att lyssna på deras besökares viljor men också ta hänsyn till den lokala befolkningens uppfattning kring destinationens framtid. Utvecklingen är menad att gynna alla på platsen och i Vemdalens fall är besökarens främsta rädsla att stora centraliserade företag ska ta över och att destinationen då förlorar sin personlighet. Att vara lyhörd till spänningarna på destinationen är ett sätt beslutsfattare och planerare kan minska risken att en nedgång i besöksantal som Butlers (1980) livscykel redovisar som en destinations fara.

Idag kan destinationen ses som i ett slutskede av ’consolidation stage’ och har börjat gå över mot ’stagnation stage’. Platsens ekonomi är starkt knuten till turismen, marknadsföringen är

långtgående och destinationen söker efter att förlänga sin säsong och marknad. Det finns stora företag och varumärken på destinationen utan att många nya tillägg görs (Butler, 1980). Det som Butler (1980) nämner i detta steg, att det kan förväntas ett motstånd från lokalbefolkningen är inget som kan urskiljas i denna studie. Snarare tvärtom så verkar den övergripande miljön på platsen vara välkomnande för besökarna. Så det blir viktigt för DMOns arbete att bibehålla lokalbefolkningens positiva attityd till turistindustrin. För att bibehålla detta och inte låta en ’stagnation stage’ övergå till att destinationens besöksantal minskar behöver utvecklare vara lyhörda till både lokalbefolkning och besökare för att föra destinationen i en riktning som såväl lokalbefolkningen, företag som besökaren ser som positiv.

44

Det finns dock utmaningar kring planering av utbyggnad av själva skidområdet i Vemdalen. Som visat i studien av Pröbstl-Haider och Hödl (2019) krävs mycket smart planering och nya strategier under en lång period för att återuppbygga vinterdestinationernas naturliga vegetation. Genom att undersöka andra skiddestinationers framgång och misstag kring utbyggnad och utveckling kan Vemdalen lära sig mycket. Att arbeta för att besökare ska kunna ta miljövänligare transportmedel kommer också hjälpa destinationens naturliga miljö, som är så uppskattad av informanterna, att återhämta sig. Som Standeven och De Knop (1999) skriver så påverkas vegetationen på berg mycket av föroreningar i luften och deras oförmåga att växa och stoppa laviner skapar risker för alla destinationens besökare och invånare.

Genom smart planering och nya strategier kan Vemdalen bevara de attribut i den naturliga miljön som är så högt uppskattad av informanterna. Som visat i studien i Österrike av Pröbstl-Haider och Hödl (2019) kan destinationer återuppbygga platsens vegetation genom smarta val och planering. På så sätt kan de locka fler besökare under destinationernas lågsäsong, sommaren, då det kommer finnas mer än övergivna skidbackar att njuta av. Detta skulle hjälpa

vinterdestinationer att utveckla sin två-topp destination ytterligare och minska glappet mellan de två topparna. Då säsongsbetoningen i Vemdalen är stark och informanter uttrycker hur

destinationen stänger ner under sommaren behöver de använda sig av smart planering för att minska glappet mellan vinter och sommar. Genom detta kan de minska de risker som företag upplever som Baum (1999) tar upp. Om företagen kan vara aktiva under en större del av året kommer de kunna säkerställa tryggare anställningar för lokalbefolkningen och en högre standard på produkter och tjänster (Baum, 1999)

Som Ipenburg och Richins (2019) skriver så är en lösning på klimatförändringar att arbeta med innovation och öka sin kapacitet för att fortsätta vara attraktiva och kontrollera marknaden. Risken med detta är att Äta kakan. Och ha den kvar! återspeglar en rädsla för att destinationen ska växa för mycket. Det skulle då, som redovisats, vara en fara att de trogna besökarna flyr till andra destinationer som fortsätter att ge löftet om orörd natur, ensamhet och enkelhet, vilket främjar för relationsbyggande. Detta går i linje med Bausch et. al. (2019) studie i alperna vars resultat visar att strategier för att förlänga vintersäsongen kan ses som negativt då det gör att destinationen behöver höja priserna och att den orörda naturen störs. Detta gör att turisterna väljer att åka till andra destinationer. Många av respondenterna i studien berättade att de kände sig obekväma med liftar överallt och en hög densitet av snöproduktionsfaciliteter längs backarna. Dessa faciliteter förstör bilden av den orörda naturen som är så högt uppskattad (Bausch et, al., 2019). Denna studie ger ett nytt perspektiv på vad dagens fjällbesökare efterfrågar från destinationer, även om det finns stora skillnader i kapacitet, storlek och antal gästnätter mellan Vemdalen och

45

destinationerna i alperna som Bausch et. al. (2019) studerat. Denna studie kan addera ett nytt lager och perspektiv på fjällbesökarens motivation och efterfrågan. Även om destinationerna skiljer sig åt finns kopplingen att orörd natur och naturlig snö är något som uppskattas av besökaren medan utbredningen av konstgjordsnöproduktion kan uppfattas som problematisk.