Skidturismens påverkan på platsen och dess utmaningar

Skidturismens kan ha stor påverkan på platser med känslig miljö och kan därmed tillföra stora effekter. Redan 1999 besökte ca 50 miljoner människor alperna varje år. Det användes 7 miljoner personfordon för detta ändamål då (Standeven & De Knop, 1999). De utsläpp som alla olika transportmedel släpper ut runt skiddestinationer påverkar naturens förmåga att återhämta sig. Utbyggnationer av skidområden gör också att skog huggs ner och djurens naturliga miljöer tas över av skidåkande turister. Genom att förändra landskapet för att bredda ut skidområdet så ökar utvecklare risken för laviner. Här spelar de tidigare nämna avgaserna roll också. Då föroreningar i

28

luften hindrar vegetation på berget att växa och därmed hindrar växter att verka som ett naturligt hinder för laviner (Standeven & De Knop, 1999).

Problem kring den naturliga vegetationen på skiddestinationer har studerats av Pröbstl-Haider och Hödl (2019), genom en studie i två olika bergsområden i Österrike, Banko och

Schmittenhöhe. Båda destinationerna lockar besökare både vinter-och sommartid, den populäraste säsongen under vintern. Båda destinationerna har arbetat för att minska sitt

ekologiska fotavtryck och i Schmittenhöhe har anpassningar under de senaste åren varit positiva. Det övergripande välmående av områdets vegetation är positivt med hjälp av högteknologiska lösningar och eftertänksamhet vid nybyggande. Destinationen innehåller alla typiska seminaturella arter samt har en hög till väldigt hög nivå av naturlighet (Pröbstl-Haider & Hödl, 2019).

I Banko, som är en nyare skiddestination är kunskapen om områdets vegetation mindre och vatten-och jordkvalitén är bristande. Här har det första fokuset legat på att utveckla skidområdet och säkerheten för skidåkare och personal. I andra hand kommer återuppbyggandet av den naturliga vegetationen och sist läggs fokus på behövda förbättringar kring vattenstyrning. Genom att börja använda fröblandningar och strategier för att åtgärda erosionen som har orsakats har återuppbyggande av områdets vegetation blivit möjlig. Men även med detta nya fokus på platsen kommer det ta i alla fall 20 år innan området har seminaturella förhållanden, förutsatt att

beslutsfattare fortsätter att följa de riktlinjer som har satts (Pröbstl-Haider & Hödl, 2019).

Denna studie stärker Standeven & De Knop (1999) resonemang från så många år tidigare. Det är viktigt för destinationsbolagen och skidoperatörerna att beakta de effekter deras närvaro har på den naturliga miljön på platsen. Bausch (2019) skriver i en studie kring tyska alperna hur flora och fauna, och skyddade orörda naturområden kan agera som en säljkraft för platserna samtidigt som det sätter strikta begränsningar för anpassningsstrategier för klimatförändringar. Dessa strategier kräver i alla fall mindre agerande i den naturliga strukturen (Bausch, 2019).

3.6.1 Klimatförändringar

Även om hållbarhet har fått ett ökat intresse inom turistindustrin så fortsätter de negativa påverkningarna att växa. För att destinationer ska fortsätta vara attraktiva och kontrollera marknaden tvingas de fortsätta att använda innovation och i vissa fall öka deras kapacitet (Ipenburg & Richins, 2019). Det har uppkommit en minskning i pålitligheteten för skidbackar med naturlig snö, ökning i snöproduktionskrav, kortare och mer varierade skidsäsonger, en volymminskning i antal skidområden i drift, förändrad konkurrens mellan och inom regionala skidmarknader och ledsagande implikationer för skidturismanställningar och värden för semesterfastigheter (Fredman & Cheklina, 2019).

29

Anpassningsstrategier inom turism har beskrivits och diskuterat i flera ämnesrelaterade

publikationer och Pröbstl-Haider (2019) sammanfattar strategierna som följande: (i) destinationer bör arbeta för att minska sitt CO2, i frågan om vinterturism är det viktigt att minska de märkbara utsläppen från resandet till och från destinationen. (ii) Tekniska lösningar för att upprätthålla rekreationsaktiviteter i deras nuvarande form bör arbetas fram. Det handlar till exempel om lösningar kring snöproduktion. (iii) Att expandera de tjänster som involverar att upprätthålla den främsta turistprodukten och samtidigt kompensera för de negativa effekterna av

klimatförändringar med ytterligare produkterbjudanden eller förbättringar av tjänster. Exempel på denna anpassningsstrategi är de produkter som sker runt huvudprodukten, främst i lågt-liggande vinterdestinationer, som häst-och-släde turer, gratis barnpassning eller gratis användning av spaanläggningar. (iiii) Som en sista utväg för överlevnad arbetar destinationer fram nya produkter när den existerande turistprodukten inte längre är genomförbar på grund av klimatförändringar och att det genomförs en stor produktomstrukturering. Exempel på detta är uppdagandet av sommarturism i traditionella vinterdestinationer, att fokusera på den unika naturen och

vilddjursupplevelser är något som destinationer i Skandinavien använt sig av för att kompensera för förluster under vintersäsongen (Pröbstl-Haider, 2019).

Den växande medvetenheten kring klimatförändringar är tyvärr ofta begränsad till att uppfattas som ett globalt fenomen, medan medvetenhet om regionala och bransch-specifika konsekvenser som kommer leda till agerande inte är identifierade (Fredman & Ceklina, 2019). I linje med detta lyfter Ipenburg och Richins (2019) fram problematiken med att även om kunskapen och

medvetenheten för problemen som existerar kring hållbarhet, så saknar generationen millennials (individer födda 1981-1996) förmågan att översätta denna medvetenhet till ett mer hållbart beteende. Därmed kan det argumenteras att millennials är uppmärksammade på ”varför” klimatförändringar sker men inte ”hur” de ska tampas med dem. Denna generations känslighet till innovationer och trender gör att tjänster och produkter kan förlora sitt värde oerhört snabbt vilket gör det svårt för destinationer att planera sin framtid (Ipenburg & Richins, 2019).

Det finns också individer som väljer att förneka människors påverkan på klimatförändringar. I en artikel av Hall et. al. (2015) svarar författarna på påståenden kring att antropogena

klimatförändringar [ACC] antingen är obevisade teorier eller ett försumbart bidrag till naturlig klimatvariabilitet. Artikeln betonar därmed omfattningen av vetenskaplig konsensus som tyder på att mänsklig inducerad uppvärmning av klimatsystem är entydig (Hall, et. al., 2015). Hall et. al. (2015) redovisar i artikeln hur en tidigare undersökning av 11,944 utdrag relaterade till

klimatförändringar hur bara 0,7% av utdragen avfärdade klimatförändringar och av de som utryckte sin position i frågan var 97,1% överens om att människor är den primära anledningen till

30

modern global uppvärmning. Så även om det finns kritiker till klimatförändringar och människors påverkan så tillkänna ger denna studie den mänskliga faktorn i klimatförändringar och framförallt turismens och turisters påverkan på miljön.

En studie gjord 2019 undersökte besökares lojalitet och om klimatförändringar förändrar lojaliteten mot alpina vinterdestinationer (Bausch, et. al., 2019). Resultaten i studien visar att klimatförändringar påverkar valet av destination. Strategier för att förlänga vintersäsongen som konstgjord snöproduktion kan ses som en negativ aspekt för besökarna då det kan höja priserna och förstöra bilden av den naturliga miljön. Studien ger rekommendationen att

vinterdestinationer ska prioritera konservering av de naturliga miljöerna och integrera mer klimatbeskydd i deras management strategier (Bausch, et. al., 2019).

Snöfallet har sedan 1966 minskat med 10% i den norra hemisfären, och Sverige blir följaktligen blötare och varmare än tidigare. Dessa förändringar påverkar många aspekter av mänskliga aktiviteter som är beroende av den fysiska miljön. Tidigare studier har framfört tre olika sätt som klimatförändringar påverkar rekreationsaktiviteter utomhus: (i) tillgängligheten till

rekreationsmöjligheter genom längre somrar och kortare vintrar, (ii) den övergripande komforten och njutningen av rekreationsaktiviteter och (iii) kvalitén av rekreationsupplevelserna. Dessa förändringar producerar både vinnare och förlorare då olika typer av rekreationsaktiviteter behöver olika klimatförhållanden (Moen & Fredman, 2007). Till exempel kan golf, fiskande och båtaktiviteter få positiva effekter medan skidåkning, långfärdsskridskoåkande och jakt kommer påverkas negativt av längre somrar och varmare vintrar.

3.6.2 Ekonomiska utmaningar

Framtida destinationer står inför utmaningen att säkerställa ekonomisk livskraft trots en förändring i efterfrågan och ökade kostnader på grund av klimatförändringsanpassningar (Pröbstl-Haider, 2019).

En utmaning destinationer står inför är att minska det ekonomiska läckaget och öka den

ekonomiska multiplikatorn. Ekonomiskt läckage sker när besökares pengar inte genereras i den lokala marknaden utan försvinner till andra platser, till exempel på importvaror eller

centraliserade företag (Goeldner & Ritchie, 2006). Ju större läckage, desto mindre gynnar de ekonomiska fördelarna från turismen det lokala samhället. Att etablera centraliserade företag på destinationer som anställer till exempel säsongsarbetare är något som ökar det ekonomiska läckaget. Detta är för att säsongsarbetare inte är permanent bosatta på destinationen och därför troligt spenderar sina pengar på en annan plats. Ett växande intresse i lokala produkter länkade till

31

deras regionala eller lokala arv är värdefullt inom turistindustrin då det kan stoppa eller minska detta fenomen (Robinson et. al., 2013).

En ekonomisk multiplikator startar när besökarens spenderande cirkulerar och multipliceras på destinationen. Ett exempel på detta är när en skidåkare betalar för ett liftkort. Pengarna som skidanläggningen får från köpet används till att betala ut lön till liftoperatören; som använder pengarna till att betala sin hyra; hyresvärden använder pengarna till sin kemtvätt; kemtvättaren betalar sin middag på en restaurang i staden osv (Goeldner & Ritchie, 2006). Pengarna som tjänas in från besökaren används alltså i det lokala samhället och multipliceras genom spenderande. Det kan också vara besökarens spenderande på destinationen som inte är relaterat till turistaktiviteter, som till exempel restaurangbesök eller köp på lokala marknader. Den ekonomiska multiplikatorn stannar upp när pengarna lämnar platsen (Robinson et. al., 2013)

32