Organisationernas hjälp och stöd

Respondenterna uttrycker att kvinnor och barn som varit inom trafficking kan ses som en extra sårbar grupp, på grund av vad de kan ha varit med om. Det gör att det är viktigt att vara väldigt inkännande i arbetet med målgruppen. Att skapa en relation och tillit till socialarbetaren kan vara en lång process för den utsatta men ofta nödvändigt för ett lyckat resultat. Alla kvinnor och barn som kommer i kontakt med organisationen är olika och har därmed olika behov. Det är av stor vikt att behandla dem därefter och att inte klumpa ihop dem. Vissa öppnar upp sig snabbt och pratar om sina upplevelser medan andra behöver lång tid för att komma dit. Det är viktigt att låta alla kvinnor och barn ta den tid de behöver, att inte pusha på utan att ha tålamod och vänta in.

“Have time is the most important. Have time to win their trust and let it take time for them to trust us! Also important to be friendly and do everything we can to make them feel safe and secure. Do not push, but meet the child where she or he is.. Only when this is fulfilled, we can start with the rehabilitation work”. (Next

Generation)

“It´s many times difficult to get the girls to listen to us. They have been taught otherwise by others for a long time and it often requires great patience before the girls begin to talk and open up. There is a big adjustment for the girls when they come to us... They do not know who to trust or what is expected of them. Requires a respectful treatment and takes a long time, sometimes many months or years”. (Asha Nepal)

“Hard to expect them to change in a short time when the living another life for a long time”. (Umbrella Foundation)

” We sometimes think – if we do this or do that, it will make a change. But it´s so important to have patient and start where the person are... Change occurs slowly, and sure, we can see change when they start school. But the real change, you know, is a long process”. (Maiti Nepal)

I likhet med vad vår empiri visar lyfter Payne (2008) upp vad som kan vara viktigt att tänka på i arbetet med personer i krissituationer. Payne beskriver att en

socialarbetare bör skapa förtroende och trygghet hos den som upplevt trafficking innan en behandling kan ske. Payne lyfter även upp vikten av att lyssna in den utsatta för att skapa en fungerande relation, med fokus på individens säkerhet och

37

trygghet. En respondent beskriver hur viktigt det är med att vara vänlig och försöka göra allt för att få barnen att känna sig säker och trygg. Hen lyfter även upp vikten av att inte pusha utan lyssna in och möta barnet där hen är. Samtliga respondenter lyfter upp vikten av att skapa en god relation som bygger på förtroende och respekt, vilket är en förutsättning innan behandlingsarbete kan påbörjas. Samtliga

respondenter uttrycker även att behandla varje kvinna och barn efter den unika individ hen är, att inte klumpa ihop alla utsatta till en homogen grupp utan se till allas olika behov. Empirin visar att respondenterna jobbar med målgruppen i enlighet med Payne.

När den som utsatts för trafficking känner sig trygg kan det rehabiliterande arbetet påbörjas och här erbjuds hjälp och stöd på flera olika sätt och nivåer. Att jobba med rehabilitering av individer som fallit offer för trafficking kan många gånger vara svårt och respondenterna är eniga om att det kräver ett omfattande och långvarigt engagemang samt mycket tålamod. En respondent uppger att hjälpprocessen ser olika ut beroende på individens situation och bakgrund inom trafficking. En tjej kan exempelvis ha varit inom sexhandel i flera år medan en annan varit utsatt för

liknande saker, fast under två veckors tid. Respondenten berättar om en tjej som kom till dem på organisationen och fortfarande var i chock. Hon hade svårt att förstå vad som hänt och det krävdes en annan ingång i arbetet med henne än med den andra tjejen som varit i handeln i flera år. Detta är även något som nämns hos de andra respondenterna, att arbetet ser olika ut beroende på vilket tillstånd dem befinner sig i vid ankomsten.

"One of the girls who came, she was .. in shock. I do not know how to say but she found it hard to understand what had happened.” (Maiti Nepal)

"Many of the children come from such difficult backgrounds.. some of them develop social and emotional and sometimes also behavioral problems you know. There are so many different issues to work with and it may take time before the child even feel a difference. You must be patient, very patient …" (Umbrella Foundation)

Enligt Payne (2008) kan en kris uppstå i samband med att en individ utsätts för någon traumatisk händelse eller situation. Individen kommer försöka hantera detta genom att använda sig av tidigare kunskaper och strategier. En respondent berättar om hur tjejer kommer till dem efter att ha varit utsatta både under längre tid, men också under kortare tid som ett par veckor. Enligt en respondent var en av tjejerna fortfarande i en slags chock när hon kom till dem, vilket skulle kunna jämföras med Paynes krisbegrepp. Payne menar att det av stor vikt att individen får hjälp av hantera och bemöta det som sker efter krisen på ett konstruktivt sätt. En individ som inte klarar att hantera krisen på ett önskvärt sätt riskerar att hamna i en akut kris eller må dåligt längre fram. Vidare lyfter Payne fram betydelsen av att vänta in individen, att försöka skapa fungerande relationer samt att skapa säkerhet och trygghet för individen. Detta kan sägas gå hand i hand med hur våra respondenter ser på det rehabiliterande arbetet och vad som är viktigt att tänka på. Det är dock

38

förmodligen inte alla tjejer som kommer till organisationen och befinner sig i en krissituation (Payne, 2008).

När kvinnor och barn först kommer till organisationerna är första steget i

rehabiliteringen att de får tillgång till en medicinsk läkarundersökning. Detta för att se om de är i behov av medicin eller akut vård. En respondent uttrycker att det är vanligt att målgruppen har fått uppleva fysisk misshandel och olika former av fysiska övergrepp, vilket leder till att de kan ha kroppsliga skador. Barn som varit placerade på illegala barnhem har fått arbeta hårt och en stor del av dem som räddats har haft näringsbrist eller varit gravt undernärda. Då är det viktigt att de fysiska behoven tillgodoses på ett bra sätt innan man kan gå vidare till nästa steg i rehabiliteringen. Medicinering av olika slag kan även vara nödvändigt i vissa fall. Samtliga respondenter uppger att de erbjuder läkarbesök vid ankomsten till dem. “The first step is that the girls get to meet a doctor. It is important because many of the rescued girls have experienced physical abuse in some way..” (Asha Nepal) “When the children were rescued and taken to our home, they were in very bad condition .. they were malnourished and some of them suffered from skin infections. Some had even tapeworms, kidney problems. We have a health center where we provide children with the medical care they need.” (Umbrella Foundation) “What we do after rescue the children, is like.. is that we take them to a medical centre. Many of the children we.. that we rescue are in very bad conditions, both mentally and physical..” (Next Generation)

Två av organisationerna har speciella hem där barn och kvinnor placeras

inledningsvis när de räddats ur trafficking. Dessa hem kallas transit hem och syftar till att skapa en omedelbar trygghet åt dem. Det är viktigt att de har någonstans att vistas där de känner sig säkra tiden efter räddningen. Enligt en av respondenterna händer det att de känner sig jagade och ibland tar det tid innan de vågar slappna av på den nya platsen.

“The Rehabilitation Home is first and foremost a safe home to those who are in immediate need, and those who have been physically and/or psychologically scarred. This home has been able to support the physical and psychological and educational needs of its members and continues to provide safe temporary shelter during their stay.” (Asha Nepal)

“After the medical check, we have spcecial homes for the children.. We call them.. transit homes, and thoose homes are for the children to you know, put them in safety. So that they know that they are in good hands.” (Next Generation)

39

Samtliga organisationer lyfter upp vikten av att försöka stärka kvinnor och barns identitet och deras självkänsla när de kommer till dem. Då många blir bortförda i ung ålder samt att handeln kan pågå under lång tid, påverkar det ofta personernas syn på sig själva och vad de själva tror att de klarar av. Genom olika praktiska färdighetsprogram som exempelvis arbetsträning försöker socialarbetarna förbättra självförtroendet och självkänslan hos dem. Att stärka flickorna och kvinnorna kan också bidra till större förutsättningar för dem att få ett jobb och så småningom kunna klara sig på egen hand. Organisationerna tillhandahåller hjälp i form av rådgivning, psykologsamtal samt olika former av terapi. Det kan vara dansterapi, yoga eller meditation i syfte att stärka personens kroppskontroll, identitet och kreativitet. Syftet är även att bli medveten om sig själv och sina förmågor samt att lära känna sin kropp igen, något som kan bidra till ökad självkännedom. Enligt två respondenter kan det vara så att främst flickor och kvinnor känner sig misslyckade och att de har mycket skuld och skam över det som hänt. De vet inte vad de kan och har svårt att se positivt på sig själva. En organisation erbjuder även datorlektioner och ett program där dem får träna sig i engelska samt få kunskap kring hur man planerar sin ekonomi. En annan anordnar speciella klasser för de drabbade

flickorna och kvinnorna, där man föreläser om trafficking i samhället, detta för att öka kunskapen om fenomenet.

“We can offer counseling, dance therapy and also practical training. It focuses on strengthening the girl.. so that she can help and take care of herself. Meditation and yoga we have also.. for stress and trauma.” (Asha Nepal)

“The young girls are in the end responsible for their own future, but we try to provide them with guidelines.. in social skills as needed for an independent life. ” (Umbrella Foundation)

“...then we have psychological counselling for our children…” (Next Generation) “We have a computer lab and dance therapy.. english training.. and what we, the purpose of these activities is that the girls should occupy themselves with something in order to become stronger, both mentally and physically. But also to increase creativity and be able to think outside the box.” (Maiti Nepal)

Respondenterna uppger samstämmigt att ett arbete där man försöker stärka kvinnor och barn både kroppsligt och psykiskt är en viktig del av rehabiliteringen.

Respondenterna berättar att ett flertal flickor och kvinnor har en negativ kroppsbild då deras erfarenhet av tiden i handeln är förknippat med skuld och skam. Detta är något Buet (2012) studie även påvisar då flera medverkande upplever avsky mot sin kropp. Enligt Tsutsumi m.fl. (2008) bör individer som utsatts för trafficking bli erbjudna psykosocialt stöd. Författarna menar att organisationer som jobbar med

40

målgruppen bör fokusera mycket just på det psykosociala stödet och den psykiska hälsan hos individen eftersom det kan förbättra rehabiliteringsprocessen (Tsutsumi m.fl., 2008). I en studie som gjorts av Dahal m.fl. (2015) framkommer det att personer som utsatts för trafficking kan behöva hitta ett nytt sätt att överleva och klara sig på. Detta kan ske genom olika former av färdighetsträning och praktisk hjälp, för att på så sätt ge kvinnorna förutsättningar att stå på egna ben (ibid). Richardson m.fl. (2009) beskriver i sin studie att flera organisationer i likhet med våra respondenters organisationer tillhandahåller färdighetsträning. Dock menar Richardson m.fl. (2009) att de flesta organisationer har fokus på traditionella färdigheter som sällan leder till en hållbar inkomst. Vidare menar författarna att det är av stor vikt att införa kompetenshöjande utbildningar för att på så sätt förbättra rehabiliteringsprocessen. En kvinna i studien lyfter upp vikten av att

organisationerna arbetar med att hjälpa kvinnor att bli ekonomiskt självständiga för att på så sätt stå på egna ben och bli mer accepterade i samhället (ibid). Flera kvinnor i Dahals m.fl. (2015) studie berättar att de trots organisationens hjälp inte upplevde sig vara utrustade med nödvändiga färdigheter och förberedelser för att återintegreras på egen hand efter att de skrivits ut. En väsentlig del i

rehabiliteringen är också enligt Dahal m.fl. (2015) att kvinnor och barn får hjälp med att stärka eller skapa sig en ny identitet. Countryman-Roswurm & DiLollo (2016) talar om kognitivt självschema och beskriver detta som ett sätt för individen att se på sig själv och på omgivningen. Det innebär att individen har vissa

förväntningar på vad hen själv klarar av och vad personer runt omkring förväntar sig av hen. Detta kan liknas med vad våra respondenter uppger om kvinnors låga självförtroende och förväntningar på sig själva. Enligt Countryman-Roswurm & DiLollo har man sett att flickor och kvinnor som varit utsatta för trafficking tenderar att fastna i vissa negativa föreställningar, exempelvis att bara duga till sexuella handlingar. Författarna menar att det är viktigt att jobba med dessa inre tankar och föreställningar hos målgruppen för att de ska kunna skapa en ny mer positiv självbild. Detta är också av betydelse för att kvinnor och barn inte ska återfalla inom trafficking på grund av att de inte tror sig klara av något annat (ibid). Det våra respondenter berättar går hand i hand med vad vår tidigare forskning och teori visar.

En respondent berättar att samarbete med barnens familjer har visat sig ha en stor betydelse i arbetet. Om det är möjligt och familjen vill samarbeta är det positivt att involvera dem under rehabiliteringsprocessen. En annan respondent lyfter upp betydelsen av att inte utgå ifrån att alla som utsatts för trafficking vill tillbaka till sina familjer och då jobba med den utsattes egna mål. Vissa unga kvinnor rymmer hemifrån på grund av svåra hemförhållanden som våld, hot eller diskriminering och vill inte tillbaka dit igen. Samtliga respondenter var överens om att uppföljning av barn och kvinnor, efter att de lämnat organisationerna, var en viktig del i arbetet. Mest tät var kontakten med målgruppen i början och därefter avtog den successivt, beroende på hur den enskildes situation såg ut. I vissa fall fortsatte kontakten mellan socialarbetare och barn i flera år.

41

” It is important to remember that not all girls want to return to the life they once had. Some think that life at home was much worse”. (Maiti Nepal)

“We always follow up of children reunited with their families. But how often depends on the family situation of each girl. “ (Next Generation)

”Det kan vara väldigt problematiskt att alltid utgå från att involvera familjer, för att… det kan i vissa fall vara familjen eller anhöriga själva som gjort att de hamnat i trafficking” (Jenny).

I enlighet med Crawford & Kaufman (2008) är organisationernas förhoppningar att så småningom kunna återförena barnen med sin familj. En respondent uttrycker att man bör vara medveten om att alla kvinnor och barn inte vill återvända hem. Vissa har flytt från hemska hemförhållanden som våld, fattigdom och förtryck och vill därför inte tillbaka. I andra fall kan det vara familjen/anhöriga som gjort att kvinnan/barnet hamnat i trafficking. Därmed är det som respondenten nämner, viktigt att arbeta med personens egna mål och inte försöka vara styrd av

organisationens mål. Choi (2014) beskriver i sin studie att kvinnor ibland hellre väljer att stanna kvar i sexhandel eller annan handel än att återvända till sitt

ursprungliga hem. Hon lyfter ett exempel med en kvinna som blivit såld in till olika äktenskap tre gånger och där hon blivit utsatt för misshandel och sexuellt våld nästan varje natt men ändå valt att stanna kvar. Choi menar att det är viktigt att arbeta med individens egna mål och inte utgå från att hon vill till sin familj (ibid). Samtliga respondenter använder sig av uppföljningar, vilket är positivt då tidigare forskning visar att problemen inte är lösta bara för att kvinnor och barn kommer hem. På så sätt kan kvinnor och barn få fortsatt stöd trots att de skrivits ut från organisationerna. Uppföljning är även positivt för att det ger organisationerna möjlighet att försäkra sig om att barnet/kvinnan fortfarande är kvar i hemmet.