I detta avsnitt kommer organisatoriska förutsättningar för studie- och yrkesvägledningen att redovisas; chefens engagemang, delaktighet i utformningen av arbetsuppgifter samt studie- och yrkesvägledarnas samverkan med lärarna.
6.3.1 Chefens engagemang
Sex av sju informanter har skolans rektorer som sina närmsta chefer och det är alltså rektorerna på skolan som de sex informanterna vänder sig till gällande arbetsrelaterade frågor. Majoriteten av informanterna ger uttryck för att engagemanget från deras rektorer i relation till studie- och yrkesvägledarverksamheten i mångt och mycket är svagt och att rektorerna saknar insyn i hur verksamheten bedrivs. En av informanterna ger också uttryck för att
31
relationen till rektorerna är bra men att det är i de högre leden som problemen med hur studie- och yrkesvägledningen ska bedrivas uppstår.
Oh ja, mina rektorer är dom bästa rektorerna som finns. Där är absolut inga problem. Dom kan tyvärr inte göra någonting när kommunen säger nåt. (2. Robin)
En av informanterna har en fristående chef som inte är knuten till någon av de skolor som informanten arbetar på. Informanten menar att chefen är väl insatt i studie- och yrkesvägledningens mål och syfte eftersom chefen själv är utbildad studie- och yrkesvägledare och att hen på så sätt också har förståelse för hur verksamheten ska bedrivas.
Informanterna menar att avsaknad av förståelse för vad studie- och yrkesvägledningens verkliga mål och syfte är, kan leda till att informanterna åläggs arbetsuppgifter som egentligen inte har någon koppling till studie- och yrkesvägledning. Vidare menar ett flertal av informanterna att bristen på insyn på vad som egentligen görs kan få effekter den dagen någon annan ska ta över studie- och yrkesvägledartjänsten på skolan men att de hoppas att den kommande handlingsplanen ska skapa ett större engagemang från rektorernas håll. Den informant som har en fristående chef och en färdig handlingsplan upplever att engagemanget och samarbetet med chefen fungerar bra.
6.3.2 Delaktighet i utformningen av arbetsuppgifter
På frågan om hur delaktiga informanterna anser sig vara i utformningen av sina arbetsuppgifter svarar samtliga sju informanter att de är fria att planera sin tid och sina aktiviteter så länge de förhåller sig till rådande lagar och förordningar samt studie- och yrkesvägledarens arbetsuppdrag. När det gäller vilka arbetsuppgifter som informanterna har på sina respektive arbetsplatser går det inte att utläsa ett något enhetligt svar. En del av informanterna har arbetsuppgifter och aktiviteter som vänder sig till elever i de yngre årskurserna medan en del av informanterna till största del arbetar med elever i högstadiet
På frågan vad informanterna anser påverkar dem i deras arbetsplanering av aktiviteter för eleverna återkommer även där ett tydligt svar, att tiden inte räcker till.
Det är hela tiden alltså, det är ju det här med tiden. Du har en dag ute på [skola] och en dag på [skola]. Alltså, hur mycket hinner man på en dag? Alltså, man kan inte spräcka sig själv, ju. (1. Kim)
32
förtroendet att kunna ha vägledningssamtal med dem. En av förutsättningarna för detta är att det finns tid att skapa goda relationer, menar informanterna. För en av informanterna är detta svårt att uppnå, då hen är placerad på fem olika grundskolor fördelat på en dag i veckan. Informanten menar att detta medför att det blir svårt att bygga relationer med eleverna på grund av den begränsade tiden på varje skola. Även de andra informanterna talar om tid i förhållande till hur de väljer att planera och strukturera sina arbetsuppgifter och vägledningsaktiviteter med eleverna. En stor del av tiden vigs åt att hålla i informationspass och enskilda vägledningssamtal inför gymnasievalet.
6.3.3 Samverkan mellan studie- och yrkesvägledaren och lärarna
Samtliga informanter uttrycker att de har huvudansvaret för att eleverna ska ges förutsättningar och möjligheter att utveckla valkompetens. Vidare önskar alla informanter att det fanns fler möjligheter till att ha studie- och yrkesvägsrelaterade aktiviteter i de lägre årskurserna, exempelvis studiebesök, gruppvägledning och temadagar.
På frågan hur samarbetet med lärarna ser ut i dagsläget svarar majoriteten av informanterna att där inte finns något tydligt uttalat eller kontinuerligt samarbete, utan att det oftast sker i samband med att eleverna ska ut på PRAO (Praktisk arbetslivsorientering) eller i samband med gymnasievalet. Flertalet av informanterna ger också uttryck för att de vägledningsaktiviteter som de gör med eleverna inskränker på lärarnas undervisningstid.
Dom är ju intresserade av att, ja men om jag ska komma in och informera om gymnasiet, till exempel, då, då upplever jag att dom är jä, alltså dom öppnar dörren och är jätteglada att jag ska komma. Men sen så tallar man ju lite på deras tid också… och... Aa, jag kan nog inte säga direkt så att vi har någon direkt gemensam… nåt gemensamt arbete kring det, det har vi inte. (4. Lo)
Alla informanter lyfter vad som står i Lgr11, att det är hela skolans ansvar att arbeta för att eleverna ska ges förutsättningar för att utveckla valkompetens. Ett flertal av informanterna menar dock att det inte ses som hela skolans ansvar på deras arbetsplats och att lärarna inte är delaktiga i den utsträckning som de borde vara.
Vår skola har fokus på studie- och yrkesvägledning i år, så därför jobbar vi lite extra med det, så det är som det är med det. Men lärarna glömmer lätt bort det. Dom struntar i det, dom tycker inte att det är en tillräckligt viktig fråga /…/ det behövs ett kontinuerligt uppvaknande där. Det blir mer och mer. Jag har jobbat i tio år på detta. Det ska bli mer och mer. (2. Robin)
33
Även i denna fråga sätter de informanter som just nu håller på att färdigställa en handlingsplan för studie- och yrkesvägledningsverksamheten, sitt hopp till att den ska säkerställa att all personal blir engagerad och ser studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar.
Den informant vars chef är insatt i vad studie- och yrkesvägledningens mål och syfte är, är också den som ger uttryck för att engagemanget från lärarna är stort och att de integrerar studie- och yrkesvägledningen i undervisningen på ett naturligt sätt.
/…/ man blir fascinerad varje gång man hör det hur dom berättar och allt det hur dom skapar det tänket, det faller så naturligt för dom ute i själva undervisningen och sen är där vissa lärare som är, som är extra engagerade och när de läser böcker och berättelser så går dom oftast in på ”ja men hur såg samhället ut där? Vilka yrken behövdes? Vilka yrken kan de här huvudpersonerna ha i berättelsen?” och liknande. (5. Ronnie)
I de kommuner som håller på att färdigställa en handlingsplan för studie- och yrkesvägledningsverksamheten, finns förhoppningar om att handlingsplanerna ska säkerställa att all personal blir engagerad och ser studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar. Informanterna menar att om handlingsplanerna reglerar och fastställer tydligare mål för både den snäva och vida vägledningen, så kan arbetet med valkompetens förhoppningsvis förankras på skolorna och att studie- och yrkesvägledningen som helhet kan prioriteras högre i verksamheterna.