”Det behövs ett kontinuerligt uppvaknande” - En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares förutsättningar att arbeta med elevers valkompetens i grundskolan

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

”Det behövs ett kontinuerligt

uppvaknande”

- En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares

förutsättningar att arbeta med elevers valkompetens i

grundskolan

”A continuous awakening is required”

- A qualitative study on the conditions for study and career counselors to

work with pupils career management skills in elementary school

Emma Espersson

Sophie Nilsson

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2017-05-31

Examinator: Jan-Anders Andersson

Handledare: Jonas Olofsson Fakulteten för

Sammanfattning

Samhällsutvecklingen som skett i Sverige under de senaste årtiondena har bland annat inneburit en förändring på utbildnings- och arbetsmarknaden, vilket i sin tur medfört att valalternativen ökat för dagens skolelever. Samtidigt har ett flertal studier visat att elevers kunskaper och förmågor att fatta väl underbyggda val är bristfälliga. Studiens syfte är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan resonerar kring begreppet valkompetens, sin yrkesroll, sitt ansvar samt sina lokala förutsättningar att arbeta med elevernas valkompetens. För att möta studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:

- Hur förstår och tolkar studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola begreppet valkompetens?

- Vilka förutsättningar upplever studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola att eleverna ges för att kunna utveckla valkompetens?

I studien har en kvalitativ metod tillämpats och sju halvstrukturerade livsvärldsintervjuer genomförts. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån begreppen valkompetens, vägledning i vid och snäv bemärkelse samt utifrån systemteorin med fokus på skolan och studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar att informanterna främst har en teoretisk förståelse för begreppet valkompetens och anser att det är av vikt att eleverna utvecklar valkompetens. Vidare visar resultatet att organiseringen av studie- och yrkesvägledningen skiljer sig åt på informanternas arbetsplatser och likaså förutsättningarna att arbeta med elevernas valkompetens. Tidsbrist, rektorns engagemang samt samverkan med lärare är faktorer som informanterna menar påverkar deras möjligheter att ge eleverna förutsättningar för att kunna utveckla valkompetens.

Nyckelord: grundskola, snäv vägledning, studie- och yrkesvägledare, valkompetens, vid vägledning

Förord

Vi vill tacka samtliga informanter som gjort det möjligt för oss att genomföra studien.

Vi vill även tacka vår handledare, Jonas Olofsson, för hans konstruktiva och pedagogiska synpunkter och kommentarer under arbetets gång.

Arbetsfördelning

Utifrån gemensamma diskussioner och reflektioner har studiens innehåll arbetats fram. Båda författarna har varit delaktiga i skrivprocessen då en kontinuerlig dialog förts under framställandet av studien samt då kapitlen bearbetats av båda författarna i omgångar. Vi ser det därför som att författarna har varit lika delaktiga i utformningen och bearbetningen av studiens material och slutförande.

Innehållsförteckning

1 Inledning ...7

1.1 Syfte och frågeställningar...8

1.2 Disposition ...8

2 Styrdokument och kvalitetsgranskningar ...9

2.1 Skollagen och Läroplan för grundskolan 2011 ...9

2.2 Allmänna råd med kommentarer: arbete med studie- och yrkesvägledning ... 10

2.3 Kvalitetsgranskningar av studie- och yrkesvägledningen i Sverige ... 11

2.3.1 Regeringsuppdrag ... 11

2.3.2 Skolinspektionen ... 11

2.3.3 Skolverket ... 12

2.4 Sammanfattning styrdokument och kvalitetsgranskningar ... 13

3 Tidigare forskning ... 14

3.1 Career Management Skills, karriärkompetens och valkompetens ... 14

3.2 Ett processinriktat synsätt på studie- och yrkesvägledning och valkompetens ... 15

3.3 Studie- och yrkesvägledares syn på problemområdet ... 16

3.4 Sammanfattning tidigare forskning ... 17

4 Teoretiska utgångspunkter ... 18

4.1 Valkompetens ... 18

4.2 Vägledning i vid och snäv bemärkelse ... 18

4.3 Systemteori – i ett skolperspektiv ... 19

Figur 1 Innehållsinfluenser ... 20

4.4 Sammanfattning teoretiska utgångspunkter ... 21

5 Metod ... 22

5.1 Metodval ... 22

5.2 Urval av informanter ... 23

5.3 Datainsamling ... 23

5.4 Analys av insamlat material ... 24

5.5 Forskningsetiska ställningstaganden ... 24

6 Resultat ... 26

6.1 Presentation av informanter... 26

6.2 Valkompetens ... 27

6.2.1 Vad är valkompetens? ... 27

6.2.2 Faktorer som kan påverka elevers utveckling av valkompetens... 28

6.2.3 Utvärdering av elevers valkompetens ... 29

6.3 Organisering av studie- och yrkesvägledningen ... 30

6.3.1 Chefens engagemang... 30

6.3.2 Delaktighet i utformningen av arbetsuppgifter ... 31

6.3.3 Samverkan mellan studie- och yrkesvägledaren och lärarna... 32

6.4 Sammanfattning resultat... 33

7 Analys ... 35

7.1 Valkompetens ... 35

7.1.2 Att utvärdera valkompetens ... 36

7.2 Organisering av studie- och yrkesvägledningen ... 37

7.2.1 Lokala förutsättningar ... 38

7.2.2 Systemteorin och skolsystemet ... 38

7.2.3 Chefen/rektors engagemang och delaktighet ... 39

7.2.4 Samverkan mellan studie- och yrkesvägledaren och lärarna... 40

7.3 Sammanfattande analys ... 40

8 Diskussion ... 42

8.1 Teoridiskussion ... 42

8.2 Resultatdiskussion ... 43

8.3 Metoddiskussion ... 44

8.4 Förslag på fortsatt forskning... 45

Referenslista ... 46

7

1 Inledning

Samhällsutvecklingen som skett i Sverige under de senaste årtiondena har bland annat inneburit en förändring på utbildnings- och arbetsmarknaden, vilket i sin tur medfört att valalternativen ökat för dagens skolelever (Skolverket 2009; Fransson och Lindh 2004; Lovén 2000). För att eleverna ska kunna möta och hantera utvecklingen och förändringarna samt kunna fatta väl underbyggda val, krävs det enligt Skolverket (2017) att de får tillgång till kvalitativ studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2017:1-2).

Dagens elever fattar beslut som kommer att påverka deras framtida utbildnings- och yrkeskarriär (Arrington 2000:103). Samtidigt har ett flertal nationella studier visat att elevers kunskaper och förmågor att fatta väl underbyggda val är bristfälliga (Skolverket 2017; Skolverket 2013; Lovén 2000). Därför är det av vikt att elever erbjuds möjligheter att utveckla valkompetens i skolan och att studie- och yrkesvägledningen ses som en viktig tillgång i grundskolan (Skolverket 2017; Skolverket 2013; Lovén 2000).

I skollagen, läroplanen för grundskolan (Lgr11) och i Allmänna råd: Arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) redogörs för studie- och yrkesvägledningens mål och syfte. Hur studie- och yrkesvägledningsverksamheten organiseras är dock upp till de enskilda kommunerna och huvudmännen att bestämma. Granskningar gjorda av Skolverket (2017) och Skolinspektionen (2013) visar att tillgången till studie- och yrkesvägledning varierar kraftigt i Sverige och att studie- och yrkesvägledning ofta är en lågt prioriterad verksamhet i dagens grundskolor. Skolverkets granskning från 2017 visar även att det finns brister gällande hur organiseringen och uppföljningen av studie- och yrkesvägledningen går till och att anvisningarna om att studie- och yrkesvägledningen ska vara hela skolans ansvar inte efterföljs (Skolverket 2017:2).

Under den treåriga studie- och vägledarutbildningen på Malmö högskola har vi tagit del av tidigare forskning vilken betonat vikten av att se studie- och yrkesvägledning som en process, och inte en punktinsats, för att eleverna ska ges förutsättningar att göra väl underbyggda val. Då valkompetens är ett aktuellt begrepp som vi förmodligen kommer möta i vår kommande yrkesroll, vill vi undersöka detta närmre utifrån ett studie- och yrkesvägledarperspektiv.

8

1.1 Syfte och frågeställningar

Utifrån ovan belysta problemområde har studiens syfte formulerats, vilket är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan resonerar kring begreppet valkompetens, sin yrkesroll, sitt ansvar samt sina lokala förutsättningar att arbeta med elevernas valkompetens. För att kunna möta studiens syfte har följande frågeställningar formulerats:

– Hur förstår och tolkar studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola begreppet valkompetens?

– Vilka förutsättningar upplever studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola att eleverna ges för att kunna utveckla valkompetens?

Avgränsningar: Studien innefattar enbart kommunala grundskolor och ska inte ses som en fullständig redogörelse för de lokala förutsättningarna för studie- och yrkesvägledningen på skolorna i studien.

1.2 Disposition

Arbetet består fortsättningsvis av kapitel 2 – 8. I kapitel två redogörs för de nationella styrdokument och riktlinjer som avser att reglera studie- och yrkesvägledningen i Sverige. Vidare redovisas nationella kvalitetsgranskningar och rapporter om studie- och yrkesvägledningen i Sverige. I kapitel tre presenteras tidigare gjord forskning om valkompetens samt det internationella begreppet Career Management Skills. I detta kapitel lyfts även två svenska rapporter om studie- och yrkesvägledningens behov av styrning och samverkan fram. I det fjärde kapitlet redogörs för studiens teoretiska utgångspunkter och i det femte kapitlet redovisas studiens metodval och tillvägagångssätt för insamlandet och bearbetningen av empirin. I kapitel sex framställs studiens resultat vilket sedan analyseras vidare i kapitel sju. Arbetet avslutas i det åttonde kapitlet med diskussion kring teori, resultat och metod samt med författarnas förslag på fortsatt forskning.

9

2 Styrdokument och kvalitetsgranskningar

I detta avsnitt redogörs för de nationella styrdokument och riktlinjer som avser att reglera studie- och yrkesvägledningen i Sverige. Utdrag från skollagen, läroplanen för grundskolan 2011 (Lgr11) samt Skolverkets Allmänna råd med kommentarer: arbete med studie- och yrkesvägledning (2013), kommer övergripande och i korthet att gås igenom. Detta för att sätta studie- och yrkesvägledningen i en kontext och för att visa inom vilka ramar den förväntas att verka. Avslutningsvis redogörs för ett antal kvalitetsgranskningar av och rapporter om studie- och yrkesvägledningen i Sverige.

2.1 Skollagen och läroplan för grundskolan 2011

I skollagen (2010:800) slås följande fast gällande studie- och yrkesvägledning i Sverige:

“Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning” (SFS, 2010:800, 2kap, 29§ skollagen).

Avsikten med vägledning definieras vidare i läroplanen för grundskolan 2011 (Lgr11) där det finns följande målformulering gällande vad studie- och yrkesvägledning i skolan ska resultera i:

“Skolans mål är att varje elev

• kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,

• har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och

• har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder” (Lgr11:17).

10

hela skolans ansvar i arbetet med att ge eleverna rätt förutsättningar för att nå de nationella målen. I skollagen (SFS 2010:800) anges att rektor har det övergripande ansvaret för att verksamheten i dess helhet uppnår de nationella målen samt att skolans resultat följs upp och blir utvärderade i förhållande till dessa, så att kvaliteten kan säkerställas (SFS 2010:800). Lärarnas ansvar för studie- och yrkesvägledningen beskrivs i läroplanen (Lgr11) där det anges att de ska stötta eleverna i deras val av fortsatt utbildning genom att bidra med underlag (Lgr11:16). Studie- och yrkesvägledaren ska också stötta eleverna i deras val av fortsatt utbildning genom att informera och vägleda samt fungera som ett stöd för de studie- och yrkesorienterande insatser som övrig personal utför (Lgr11:17). Det står alltså huvudmannen fritt att organisera verksamheten utifrån de lokala förutsättningar som råder, så länge de nationella målen efterföljs (SFS 2010:800; Lgr11).

2.2 Allmänna råd med kommentarer: arbete med studie- och

yrkesvägledning

Skolverket publicerade 2013 Allmänna råd med kommentarer: arbete med studie- och yrkesvägledning. Hänvisningar till publikationen i studien kommer fortsättningsvis benämnas som de allmänna råden.

En avsikt med de allmänna råden är att uppmuntra huvudmännen att ta fram en handlingsplan för arbetet med studie- och yrkesvägledning, där berörda skolpersonalens arbetsuppgifter och ansvarsområden tydliggörs i relation till den studie- och yrkesvägledning som bedrivs (Skolverket 2013:8). Materialet som Skolverket (2013) arbetat fram i de allmänna råden kan vidare fungera som ett stöd för huvudmännen och deras anställda i planeringen och framtagandet av en handlingsplan för studie- och yrkesvägledningen (Skolverket 2013:4). Det har dock visat sig att arbetet med att ta fram handlingsplaner för studie- och yrkesvägledningsverksamheten skett i en mycket begränsad utsträckning, vilket redogörs för i avsnitt 2.3.1, 2.3.2 och 2.3.3.

11

2.3 Kvalitetsgranskningar av studie- och yrkesvägledningen i

Sverige

Nedan följer en redogörelse för effekter av utvecklingsarbete inom studie- och yrkesvägledningen samt kvalitetsgranskningar utförda av Skolverket och Skolinspektionen och de kvalitetsbrister som återfanns i granskningarna.

2.3.1 Regeringsuppdrag

Regeringen gav hösten 2006 Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att stödja ett urval av pilotkommuner i deras arbete med att “utveckla kvaliteten och att styrka det systematiska kvalitetsarbetet i studie- och yrkesvägledningen” (Skolverket 2009:7-8). Syftet med projektet var att belysa den dubbelriktade lärprocess som sker i en organisation vid utvecklingsarbete samt visa på vad gemensamt systematiskt kvalitetsarbete kunde ge för effekter på den enskilda kommunens/verksamhetens arbete med studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2009:8–11). Utfallet av det tvååriga projektet presenterades i korthet i Skolverkets rapport Kvalitetsutveckling inom studie- och yrkesvägledningen: 36 lärande exempel berättar (2009).

Sammanfattningsvis visade resultatet av projektet att inventering, revidering, planering och utvärdering av kommunens/verksamhetens handlingsplan för studie- och yrkesvägledning lett till en positiv förändring för deltagarnas vägledandeverksamhet. Förändringen uppstod genom att de definierade och synliggjorde vägledande insatser, tydliggjorde ansvarsområde samt skapade delaktighet och inflytande för alla parter i kommunen/verksamheten (Skolverket 2009:62–67).

2.3.2 Skolinspektionen

Skolinspektionen genomförde 2013 en granskning av 34 grundskolors arbete med studie- och yrkesvägledning. Syftet med kvalitetsgranskningen var att undersöka om eleverna på de utvalda skolorna erbjöds vägledning av god kvalitet samt om de hade tillgång till den studie- och yrkesvägledning som alla elever, enligt skollagen och läroplanen för grundskolan 2011 (Lgr11), är berättigade till (Skolinspektionen 2013:39–40).

12

Resultatet visade bland annat att studie- och yrkesvägledningen var lågt prioriterad, inte sågs som hela skolans ansvar, att eleverna inte fick kontinuerlig vägledning samt att majoriteten (33 av 34) av de granskade skolornas rektorer uppvisade brister i kvalitetsarbetet (Skolinspektionen 2013:29–32). Vidare visade resultatet att ingen av de granskade skolorna hade en medveten arbetsmetod för att utveckla elevernas valkompetens och att vägledningsaktiviter ofta skedde utan större reflektion över dess syfte och mål (ibid 2013:18). De studie- och yrkesvägledningsaktiviteter och det stöd som eleverna i granskningen erbjöds var ofta satt i relation till gymnasievalet och hade inte föregåtts av någon tidigare kontinuerlig vägledning eller undervisning i syfte att förbereda eleverna för sitt kommande studie- och yrkesval (Skolinspektionen 2013:16).

De brister som granskningen avslöjade kunde enligt Skolinspektionen (2013) till stor del bero på avsaknad av tydlig ansvarsfördelning gällande arbetet med studie- och yrkesvägledningen, brist på styrning och ledning samt avsaknad av ett system för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten (Skolinspektionen 2013:29–30). Vidare menade Skolinspektionen (2013) att de ovan nämnda bristerna kunde komma att påverka elevernas möjlighet att utveckla de förmågor som ligger till grund för att kunna fatta individuella och välgrundade val i framtiden (Skolinspektionen 2013:35–37).

En av Skolinspektionens (2013) slutsatser av granskningen blev att huvudmän och skolor behöver börja se långsiktigt på studie- och yrkesvägledningen och att ett systematiskt kvalitetsarbete är nödvändigt för att kunna öka måluppfyllelsen i relation till de formulerade nationella målen. Detta för att en verksamhets kvalité inte kan utvecklas om det inte på förhand är definierat vad som anses vara ett gott resultat samt att det inte går att utvärdera resultatet av studie- och yrkesvägledningen om ingen tydlig målformulering finns (Skolinspektionen 2013:32–37).

2.3.3 Skolverket

I Skolverkets rapport Redovisning av regeringsuppdrag (2017) visade resultatet att de brister som framkom i Skolinspektionens Kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan (2013) även kvarstår 2017 (Skolverket 2017:2). Likaså är studie- och yrkesvägledningen ofta avgränsad och ses som synonym med det arbete och den yrkesroll och som den enskilda studie- och yrkesvägledaren innehar (Skolverket 2017:24).

13

(2017) slutsatsen att styrning och ledning på politisk-, förvaltnings- och skolledarnivå har en avgörande betydelse för hur organiseringen av vägledningsverksamheten ser ut på skolorna (ibid 2017:23–24). Vidare visar Skolverkets tidigare erfarenheter att förutsättningarna för att elever ska kunna fatta väl underbyggda val ökar när huvudmän och skolledare prioriterar och organiserar studie- och yrkesvägledningsverksamheten efter devisen hela skolans ansvar (Skolverket 2017:23–24). Fortbildningssatsningar kommer att genomföras av Skolverket för att studie- och yrkesvägledningens kvalitet ska förbättras med särskilt fokus på att eleverna ska få ökade kunskaper om arbetsmarknaden (Skolverket 2017:1).

2.4 Sammanfattning styrdokument och kvalitetsgranskningar

Verksam personal inom grundskolan förväntas följa och arbeta med studie- och yrkesvägledning utifrån de riktlinjer som finns angivna i skollagen, läroplanen för grundskolan och i de allmänna råden för studie- och yrkesvägledning. Tillsammans utgör styrdokumenten ett institutionellt ramverk för studie- och yrkesvägledningen i grundskolan och ger därmed en övergripande och gemensam utgångspunkt för studie- och yrkesvägledningen i Sveriges grundskolor. Det är dock upp till de enskilda huvudmännen att organisera och planera studie- och yrkesvägledningen så att den uppnår de nationella målen och att skolans resultat följs upp och blir utvärderade i förhållande till dessa så att kvaliteten kan säkerställas (Lgr11:17). Kvalitetsgranskningar gjorda av Skolinspektionen (2013) och Skolverket (2017) visar att studie- och yrkesvägledningen i Sverige har brister i styrning och samverkan och att den vida vägledningen inte fungerar (Skolinspektionen 2013; Skolverket 2017).

14

3 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer valkompetens sättas in i en större kontext utifrån begreppet Career Management Skills (CMS), karriärkompetens, vilket har tydliga kopplingar med valkompetens. Samtidigt konstateras att CMS-begreppet behöver en tydligare förankring i den svenska kontexten. Två svenska rapporter om studie- och yrkesvägledningens behov av styrning och samverkan kommer att ge en fördjupad beskrivning av vilka förutsättningar som finns att arbeta med elevers utveckling av valkompetens inom grundskolan. Slutligen kommer förslag med vetenskaplig grund att gås igenom för att ge exempel på åtgärder som skulle kunna stärka studie- och yrkesvägledningen utifrån ett valkompetensperspektiv. Den tidigare forskningen ger tillsammans en övergripande bild av de ämnesområdena som studiens syfte och frågeställningar formulerats utefter och ämnar besvara.

3.1 Career Management Skills, karriärkompetens och

valkompetens

I Sverige används som tidigare nämnt begreppet valkompetens för att beskriva elevers samlade färdigheter för att kunna fatta beslut. Internationellt används ofta begreppet Career Management Skills (CMS), karriärkompetens, vilket har tydliga kopplingar till valkompetens-begreppet (Olofsson, Lovén & Deliér 2017:7, 14-15).

Begreppet Career Management Skills (CMS) lanserades av European Lifelong Guidance Policy (ELPGN 2010), vilket är ett nätverk med EU:s medlemsstater (Olofsson, Lovén & Deliér 2017:36–37). Ronald G. Sultana (2012) framställer i rapporten Learning career management skills in Europe: A critical review (2012) svårigheterna med att nå en entydig definition av begreppet CMS, då länder inom EU tolkar och definierar begreppet på olika sätt utifrån det enskilda landets skol- och arbetsmarknadskultur (Sultana 2012:228). Utifrån europeiska länders tolkningar menar Sultana att CMS kan sammanfattas och definieras internationellt på följande sätt:

Career management skills refer to a whole range of competences which provide structured ways for individuals and groups to gather, analyse, synthesise and organise

15

self, educational and occupational information, as well as the skills to make and implement decisions and transitions (Sultana 2012:6).

Skolverket planerar under 2017 att klarlägga hur CMS kan utvecklas och förankras i svensk skolkontext, med intentionen att stärka eleverna i deras valprocesser (Skolverket 2017:26). Olofsson, Lovén och Deliér (2017) har i rapporten Styrning och organisation av den breda studie- och yrkesvägledningen – en bakgrund och tre fallstudier granskat tre kommuners arbete med studie- och yrkesvägledning. I rapporten lyfter författarna fram att kritik riktats mot CMS och dess fokus på individens ansvar för sin egen utveckling, då detta kan medföra att det blir individens egen kraft och förmåga som avgör huruvida en utveckling sker eller ej och att ingen hänsyn tas till exempelvis socioekonomiska faktorer eller andra strukturellt betingade förutsättningar (Olofsson, Lovén och Deliér 2017:23). Författarna konstaterar också att området som berör ungdomars karriärutveckling och valkompetens är både komplext och svårt att överblicka (Olofsson, Lovén och Deliér 2017:12)

3.2 Ett processinriktat synsätt på studie- och yrkesvägledning

och valkompetens

Såväl nationella som internationella studier betonar vikten av att påbörja processen mot ökad valkompetens så tidigt som möjligt. Forskaren Kelly Arrington (2000) menar att om elever ska ha möjlighet att reflektera på djupet kring sina framtida karriärplaner så måste de utveckla en karriärmedvetenhet och tillgodogöra sig karriärutforskande erfarenheter. Arrington (2000) menar att det tidigt behöver göras upp långsiktiga planer samt att eleverna ska ges inblick i arbetslivet, exempelvis genom att ”skugga” ett arbete. Vidare menar Arrington (2000) att de personliga erfarenheterna kan bidra till och hjälpa eleverna att förstå vad som krävs av dem inom ett visst yrke eller yrkesgrupp och på så sätt bidra till att hjälpa dem att forma realistiska karriärplaner (Arrington 2000:103–104).

Arrington (2000) menar att den systematiska processen med elevernas karriärutveckling förvisso ska styras av studie- och yrkesvägledare på skolorna men att lärare, administratörer, föräldrar och samhället också måste inkluderas för att bistå eleverna i deras utforskande av karriärmöjligheter och preliminära studieplaner. Lärarna kan bidra med att förklara och visa hur kunskaperna eleverna får inom varje ämne i undervisningen, kan relateras till vad de eventuellt gör i framtiden. Eleverna behöver också lära sig hur deras förmågor och intressen

16

förhåller sig till yrkeslivet och hur detta kan hjälpa dem i deras planering inför framtiden (Arrington 2000:105).

Lärarnas Riksförbund (2012) beskriver i sin rapport att forskningen på studie- och yrkesvägledningens effekter i svensk skola är begränsad och den som bedrivits är kvalitativa studier med fokus på elevernas självskattade behov av och förväntningar på vägledning och i vilken utsträckning de använt vägledningen. Forskningen har även fokuserats på vägledningssamtalets olika aspekter samt studie- och yrkesvägledningens institutionella ramar (Lärarnas riksförbund 2012:14).

Enligt en dansk forskningsöversikt, Kunskap om vägledning (2011), vilken undersökt effekter av vägledning, kan även ett sätt att utforska framtida karriärplaner vara genom praktik, vilket författarna menar har en stor betydelse för elevers beslutskompetens (valkompetens i Sverige). Särskilt de “svagare” eleverna kan ha stor nytta av att få en inblick i arbetslivet. Utifrån de 39 studier som forskningsöversikten grundar sig på, är det en kombination av flera vägledningsåtgärder (insatser) som visat sig vara mest framgångsrika i arbetet med elevers beslutskompetens; både individuellt i form av vägledningssamtal och insatser i grupp så som gruppvägledning (Christensen och Larsen 2011:15). Forskningsöversikten betonar, liksom exempelvis Olofsson, Lovén och Deliér (2017) och Skolverket (2009), också vikten av att studie- och yrkesvägledningen inkluderas i läroplanen.

3.3 Studie- och yrkesvägledares syn på problemområdet

I doktorsavhandlingen Kvalet inför valet – om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan (2000) undersöker Anders Lovén vägledningens betydelse utifrån elevens, vägledarens och samhällets perspektiv (Lovén 2000:18). Resultatet utifrån vägledarperspektivet visade att synen på vägledningens mål och syfte var att öka elevens medvetenhet om sig själv och koppla samman det med diskussion om framtiden och möjliga yrkesval (Lovén 2000:131). Det framkom även att vägledarna inte upplevde att de uppnådde de mål som de själva satt gällande vad de ansåg vara god vägledning och att huvudorsaken till detta var tidsbristen i relation till mötet med varje enskild elev. En effekt av detta ansågs då vara att eleven inte fick tillgodogöra sig välbehövlig information om olika alternativ samt information om sig själv och sina förmågor och möjligheter vilket i sin tur påverkade elevens självkännedom (Lovén 2000:139–140). Vidare lyftes elevernas omognad, tidigare

17

skolerfarenheter, betyg och brist på arbetslivserfarenhet som påverkansfaktorer i elevens valsituation (Lovén 2000:237). Vägledarna önskade mer tid och möjligheter till att starta valprocessen tidigare med mer delaktighet och engagemang från lärarna i processen. De efterfrågade även fler metoder och verktyg för att bättre kunna möta och hantera de elever som uppvisade passivt beteende och avsaknad av självinsikt (Lovén 2000:237).

3.4 Sammanfattning tidigare forskning

I Sverige används begreppet valkompetens för att beskriva elevers samlade färdigheter för att kunna fatta beslut. Internationellt används ofta begreppet Career Management Skills (CMS), karriärkompetens (Sultana 2012). Forskning visar att de brister som finns inom studie- och yrkesvägledningen, vilket även studie- och yrkesvägledarna upplever. Det finns ett behov av en tydligare styrning och samverkan kring hela skolans ansvar för studie- och yrkesvägledningen (Skolverket 2017; Lovén 2000). Hela skolans personal behöver vara engagerad i elevernas utveckling av valkompetens, genom att det får genomsyra undervisningen och att även föräldrar och arbetslivet samverkar i processen, från tidig ålder (Skolverket 2017; Olofsson, Lovén och Deliér 2017; Skolinspektionen 2013).

18

4 Teoretiska utgångspunkter

Följande kapitel redogör för de teoretiska utgångspunkter och begrepp som kommer att användas i analysen av den insamlade empirin. De begrepp som lyfts fram är valkompetens samt vägledning i vid och snäv bemärkelse, i avseende att kunna möta och besvara studiens syfte och frågeställningar. Den teori vi anknyter till är systemteorin med fokus på studie- och yrkesvägledning i skolan och vad som influerar denna. Teorin möjliggör en överskådlig kartläggning av de lokala förutsättningarna för studie- och yrkesvägledningsverksamheten i grundskolor.

4.1 Valkompetens

Som nämndes i kapitel 3, Tidigare Forskning, är det svårt att nå en entydig definition gällande begreppet valkompetens. Vi har i studien valt att utgå från den svenska diskursens definition i de allmänna råden för studie- och yrkesvägledning, där valkompetens definieras som en uppsättning verktyg för att kunna hantera valsituationer. Definitionen lyder:

För att hantera valsituationer behöver eleven utveckla ett antal kompetenser som visar på strukturerade sätt att samla, analysera, sätta samman och organisera sig själv och utbildnings- och yrkesinformation samt ha färdigheter att kunna fatta och genomföra beslut och hantera övergångar och växlingar i livet (Skolverket 2013:13).

Valet av definition grundar sig på och motiveras av att studien utförts i Sverige med studie- och yrkesvägledare verksamma inom den svenska grundskolan.

4.2 Vägledning i vid och snäv bemärkelse

Begreppen vägledning i vid respektive snäv bemärkelse definieras i Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (2013).

19

medverkar till att ge eleverna kunskaper, utvecklar färdigheter och får ökad självkännedom som grundar ett underlag för framtida studie- och yrkesval. Exempel på sådan verksamhet kan vara studiebesök, praktiska arbetslivserfarenheter (PRAO) och arbetslivsundervisning (Skolverket 2013:11).

Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse omfattar den personliga vägledningen som tillhandahålls av studie- och yrkesvägledaren i form av vägledningssamtal, vilka kan ske såväl enskilt som i grupp. Den personliga vägledningen ska ge eleven möjlighet att reflektera över möjliga framtidsvägar i relation till sig själv samtidigt som studie- och yrkesvägledaren genomgående ska utgå från den enskilda elevens förutsättningar och behov och anpassa aktiviteten för att ”på bästa sätt stödja eleven att gå vidare i sin valprocess och att genomföra sina beslut” (Skolverket 2013:11).

4.3 Systemteori – i ett skolperspektiv

Wendy Patton och Mary McMahon (2014) har utifrån olika karriärteorier skapat The Systems Theory Framework Of Career (systemteorin) vilken visar hur olika influenser påverkar en individs karriärbeslut. En vidareutveckling av teorin är en modell för hur systemteorin kan fungera inom skolverksamheten och ett sätt att förena teori med praktik då förslag på hur studie- och yrkesvägledningen kan utformas på skolor ges. Detta för att tydliggöra vilka faktorer och förutsättningar som måste finnas och samverka för att karriärutvecklingen ska integreras i skolan (Patton och McMahon 2014:329). Teorin försöker att sätta in studie- och yrkesvägledningen i skolan i en kontext och beskriva dess lokala och organisatoriska förutsättningar, utifrån varje skola. Detta kommer att tillämpas i kapitel 7, analys, och utifrån det insamlade empiriska materialet och de enskilda skolorna för att undersöka vilka influenser som informanterna menar påverkar dem i sitt arbete i allmänhet och i arbetet med att öka elevernas valkompetens i synnerhet. Den teoretiska modellen nämnd ovan presenteras som bild på sidan 20 (se figur 1) vilken åskådliggör att det finns olika influenser som påverkar skolor och även deras utformning av studie- och yrkesvägledningen.

De olika influenserna utgör olika system och både systemen och de olika influenserna interagerar och påverkar varandra, vilket kan förändras över tid och av slumpen. Skolan utgör ett eget individuellt system, bestående av influenserna elever (students), vägledare (career development facilitator), lärare (teachers), skolledning (administration), pedagogisk

20

planering: valkompetenser (career education program), läroplan (curriculum) och skolpolitik (school policy) (Patton och McMahon 2014:330).

Skolan befinner sig även i ett kontextsystem, bestående av ett socialt och ett miljö- och samhälleligt system. I det sociala systemet finns influenserna lokalsamhälle (local community), utbildningsnämnd respektive utbildningsförvaltning (education authority), föräldrar/vårdnadshavare (parents), media, arbetsplatsers arbetsgivare (workplace employer groups samt intressegrupper (community groups) (Patton och McMahon 2014:330).

I det andra kontextuella systemet, det miljö- och samhälleliga systemet finns influenserna geografiskt läge (geographical location), arbetsmarknad (employment market), politiska beslut (political decisions), socioekonomisk status (socioeconomic status), historiska trender (historical trends) samt globalisering (globalization) (Patton och McMahon 2014:330).

Figur 1 Innehållsinfluenser (Patton och McMahon 2014)

Idag förväntas individer att konstruera sina egna karriärer, vilket förutsätter ett livslångt lärande, där skolan kan spela en viktig roll, förutsatt att studie- och yrkesvägledning integreras i läroplanen och inte ses som något externt. Skolorna måste förbereda eleverna för det kommande yrkeslivet och hjälpa dem att utveckla de kompetenser och färdigheter som behövs (Patton och McMahon 2014:332).

21

Vägledarna på de enskilda skolorna måste också samverka med kontextsystemen och påvisa de positiva effekterna av studie- och yrkesvägledning för att kunna påverka rektorer och andra beslutsfattare att prioritera studie- och yrkesvägledningen. Studie- och yrkesvägledning ses mer och mer som en stor tillgång för att stabilisera arbetsmarknaden och uppnå olika välfärdsrelaterade och samhällsekonomiska mål; exempelvis genom att matcha individen och dess önskningar (på en mikronivå) mot samhällets behov av arbetskraft (makronivå). Detta förutsätter att studie- och yrkesvägledningen följs upp, utvärderas och granskas, så att den kan tillgodose de behov som finns bland elever och finansieras utifrån evidensbaserad praktik (Patton och McMahon 2014:333).

För att arbeta systematiskt med studie- och yrkesvägledningen utifrån systemteorin, menar Patton och McMahon (2014) att det är viktigt att skolan ställer sig olika frågor, för att kartlägga vad som behöver utvecklas. Gällande studie- och yrkesvägledningen är det av vikt att granska vilken roll karriärutveckling har på skolan, vilka som driver frågan samt hur skolledningen fördelar tid. resurser och personal på studie- och yrkesvägledningsverksamheten (Patton och McMahon 2014:342).

4.4 Sammanfattning teoretiska utgångspunkter

Valkompetens definieras utifrån begreppsförklaringen som ges i de allmänna råden för studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013:13). Studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse definieras som det övergripande arbetet med studie- och yrkesvägledning som görs av all personal på skolan medan studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse definieras som de insatser som studie- och yrkesvägledaren erbjuder i form av exempelvis individuella vägledningssamtal och gruppvägledning (Skolverket 2013:11–13).

Systemteorin beskriver hur karriärutveckling i skolan kan etablera ett mönster för ett livslångt lärande. Omständigheterna i kontextsystemen som omger skolan (arbetsmarknad, föräldrar, politiska beslut o.s.v.) bör återspeglas i karriärutvecklingens innehåll. Systemteorin kan appliceras på skolsystemet för att granska rollerna för studie- och yrkesvägledare, elever och övrig personal på skolan och hur dessa samspelar, angående karriärutveckling (Patton och McMahon 2014:332). Genom att applicera systemteorin kan vi sätta in individens förutsättningar och behov i en bredare kontext.

22

5 Metod

I följande avsnitt redogörs för studiens metodval, urvalsprocess, insamling av empiri samt val av analysmetod. Kapitlet avslutas med en genomgång av de etiska ställningstaganden som genomsyrat arbetet och färdigställandet av studien.

5.1 Metodval

Då syftet med studien var att undersöka och analysera enskilda studie- och yrkesvägledares uppfattning gällande begreppet valkompetens samt hur de upplever vilka förutsättningar eleverna ges för att utveckla valkompetens, har en kvalitativ metod tillämpats. När en kvalitativ metod tillämpas anses det vara av stor vikt att studien kan bedömas vara trovärdig (Kvale och Brinkmann 2014:297–298). Metodvalet motiveras med att studiens syfte och frågeställningar har en hermeneutisk utgångspunkt, det vill säga att studien ämnar undersöka fenomenet utifrån tankegångar hos den enskilda individen (Thurén 2007:16). Vidare motiveras metodvalet av att vi ville nå en djupare helhetsförståelse för det valda ämnesområdet samt att syfte med studien inte är att nå ett generaliserbart resultat då det grundar sig på subjektiva upplevelser (Larsen 2009:23, 77).

I studien har författarna tillsammans arbetat fram och fört en dialog kring hur materialet ska presenteras samt varit noga med att redogöra för vilken relevans materialet har för studiens syfte och frågeställningar. Dock är det av vikt att än en gång betona att studien inte kan eller ska ses som en fullständig redogörelse för de lokala förutsättningarna för studie- och yrkesvägledningen på skolorna i studien.

En nackdel med kvalitativa intervjuer är den så kallade intervjueffekten; vilket innebär att metoden eller intervjuaren kan påverka den insamlade empirin, då det finns en risk att informanten svarar så som hen förväntar sig att hen borde svara för att göra ett gott intryck eller för att dölja brist på kunskap (Larsen 2007:27–28)

23

5.2 Urval av informanter

Då studiens båda författare bor i Skåne gjordes en geografisk avgränsning med motiveringen att vi skulle ha möjlighet att ta oss till informanterna relativt obehindrat, ett så kallat bekvämlighetsurval (Larsen 2009:79). Ytterligare en geografisk avgränsning gjordes i förhållande till kommunstorlek (vilket resulterade i att kommunernas storlek varierade) för att öka förutsättningarna för att få ett varierat resultat. Avgränsningen motiverades med att tidigare gjorda studier och forskning (se Skolinspektionen 2017; Skolverket 2013) visat på att styrning och ledning på politisk-, förvaltnings- och skolledarnivå har betydelse för hur studie- och yrkesvägledningen organiseras.

För att få en uppfattning om hur många kommunala grundskolor som finns i Skåne valde vi att använda oss av Skolverkets statistikdatabas SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser) som gav en överskådlig bild. SALSA visar även annan statistisk data, såsom andel behöriga och obehöriga elever till nationella gymnasieprogram. Vi övervägde till en början att även ta med den aspekten i studien men avstod då vi ansåg att det skulle kräva djupare efterforskningar gällande hur den politiska styrningen såg ut i den enskilda kommunen.

Vidare gjordes två avgränsningar gällande urvalsgruppen; respondenterna skulle vara utbildade studie- och yrkesvägledare samt arbeta på kommunal grundskola. Ingen viktning gjordes utifrån informanternas ålder, genus, etnicitet eller antal verksamma år inom yrket.

Därefter tog vi kontakt via mail med potentiella informanter där de fick information om studiens syfte samt en förfrågan om deltagande. Urvalet skedde sedan genom så kallad godtyckligt urval och självselektion, det vill säga att informanterna själva bestämde om de ville delta i studien, vilket är ett icke-sannolikhetsurval (Larsen 2009:77). Eftersom studien tillämpar en kvalitativ metod ansåg vi att ett icke-sannolikhetsurval var gångbart då studiens resultat inte skulle bli generaliserbart.

5.3 Datainsamling

Datainsamlingen skedde genom sju halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med syftet att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan resonerar kring begreppet valkompetens, sin yrkesroll, sitt ansvar samt sina lokala förutsättningar att arbeta med

24

elevernas valkompetens. Livsvärldsintervjuer avser enligt Kvale och Brinkmann (2014) att söka förståelse för teman i informantens vardagsliv, sett ur informantens perspektiv (ibid 2014:45). En intervjuguide (se bilaga 1) arbetades fram för att fungera som stöd under intervjutillfällena. Intervjuguiden var utformad på ett sådant sätt att frågorna hade tydlig anknytning till det valda ämnesområdet samt till de teoretiska utgångspunkterna i studien (Kvale och Brinkmann 2014:45; Larsen 2009:87–88). Intervjuerna varade i genomsnitt i 50 minuter och ägde rum på respektive informants arbetsplats. Såväl innan som efter intervjun informerades informanterna om att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde välja att avbryta sitt deltagande samt avstå från att svara på frågor. Intervjuerna dokumenterades, efter informantens godkännande, i form av ljudupptagning. Materialet transkriberades därefter för att sedan brytas ner i övergripande ämnesområde utifrån studiens syfte och frågeställningar.

5.4 Analys av insamlat material

Den insamlade empirin har analyserats genom så kallad innehållsanalys (Larsen 2009:101– 102). Innehållsanalys anses vara användbart då författaren vill söka samband eller gemensamma likheter och skillnader i informanternas svar, för att sedan sätta det i relation till tidigare forskning och teorier (ibid 2009:101–102). Valet av analys motiveras med att studiens syfte och frågeställningar avser att undersöka studie- och yrkesvägledarnas personliga tankegångar kring studiens ämnesområde. Genom att tillämpa innehållsanalys på resultatet ger det förutsättningar för att kunna undersöka om det går att utläsa några meningsfulla mönster i informanternas svar gällande begreppet valkompetens och organiseringen av studie- och yrkesvägledningsverksamheten (Larsen 2009:102).

5.5 Forskningsetiska ställningstaganden

Hänsyn har under arbetet med studien tagits till Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer och principer (2002), vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

25

nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002:7–14; Larsen 2009:13–14). Nedan redogörs för hur dessa etiska riktlinjer efterföljts.

1. Informationskravet – Innan beslut om deltagande i studien informerades samtliga potentiella respondenter om studiens undersökningsområde samt att deltagandet var anonymt. Detta upprepades även vid intervjutillfället.

2. Samtyckeskravet – I den första kontakten med de potentiella informanterna informerades de även om att deras deltagande i studien var frivilligt och att de kunde välja att avbryta sitt deltagande, när som helst under studiens gång. Detta upprepades även innan och efter intervjutillfället. Vidare fick den enskilda informanten ta ställning till om utrustning för ljudupptagning fick användas under intervjun. Samtliga sju informanter godkände att intervjun spelades in.

3. Konfidentialitetskravet – Innan intervjun inleddes redogjordes för att författarna till studien var de enda som kom att ha tillgång till det inspelade materialet. Vidare delgavs informanterna information om i vilket sammanhang studien skulle diskuteras samt att deras namn och svar i största möjliga omfattning skulle anonymiseras. Av den orsaken har informanterna försetts med fingerade namn och avslöjande uppgifter som namn på kommun och skolor utelämnats.

4. Nyttjandekravet – Informanterna underrättades om att studiens insamlade empiri endast kommer att användas av författarna i vetenskapligt syfte och inte i något annat sammanhang.

26

6 Resultat

Kapitlet inleds med en kort presentation av studiens informanter, vilken sedan efterföljs av en redogörelse av studiens empiriska material. Det empiriska materialet redovisas i olika ämnesområden kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Det första ämnesområdet berör informanternas tolkning och förståelse av begreppet valkompetens. Det andra ämnesområdet berör hur organiseringen av studie- och yrkesvägledningsverksamheten ser ut på informanternas arbetsplatser och vilka förutsättningar informanterna upplever sig ha för att arbeta med att utveckla elevernas valkompetens. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultatet.

6.1 Presentation av informanter

1. Kim har en anställning på 100 procent och arbetar på två F-9 skolor och en gymnasieskola. Tjänsten är fördelad så att Kim arbetar 20 procent på vardera grundskola. Båda skolorna arbetar för tillfället med att ta fram en handlingsplan för studie- och yrkesvägledningen.

2. Robin har en anställning på 100 procent och arbetar på nio F-9 skolor. Robin har tillsammans med en kollega har arbetat fram en handledningsplan för studie- och yrkesvägledningen på grundskolorna.

3. Charlie har en anställning på 80 procent på en F-9 skola. En ledningsgrupp håller på att ta fram en gemensam handlingsplan för kommunens studie- och yrkesvägledning

4. Lo har en anställning på 60 procent på en F-9 skola. Lo arbetar i samma kommun som Charlie (3), där en ledningsgrupp håller på att ta fram en gemensam handlingsplan för kommunens studie- och yrkesvägledning.

27

så att Ronnie arbetar 50 procent på vardera skola. I kommunen arbetar de utifrån en gemensam, kommunal handlingsplan sedan ett år tillbaka och studie- och yrkesvägledarna har en fristående chef.

6. Chris har en anställning på 100 procent och arbetar på fem grundskolor. Tjänsten är fördelad så att Chris arbetar 20 procent på vardera skola. Kommunen reviderar sin handlingsplan inför 2018 och fyra år framåt.

7. René har en anställning på 80 procent och arbetar på en 7-9 skola. Kommunen kommer att ta fram en ny handlingsplan för studie- och yrkesvägledningen i samarbete med Skolverket, ett arbete som just har påbörjats.

6.2 Valkompetens

I detta avsnitt redogörs för informanternas förståelse och tolkning av begreppet valkompetens, påverkansfaktorer för att elever ska kunna utveckla valkompetens samt deras tankar kring möjligheterna att utvärdera elevers valkompetens.

6.2.1 Vad är valkompetens?

Informanterna uttrycker att valkompetens är ett begrepp som innefattar en mängd olika aspekter som exempelvis självkännedom, omvärldskunskap och kunskap om utbildnings- och arbetsmarknadsförhållanden. Samtidigt upplever ett flertal av informanterna svårigheter med att ge en klar och tydlig definition av vad valkompetens innebär i praktiken. En av informanterna uttrycker följande resonemang kring begreppet:

Vi har haft en stor diskussion just kring valbegreppet och valkompetens /.../ Till exempel att det är väl också ”ett livslångt lärande och valkompetens” så det är liksom olika saker som man ska ha med sig… ja, valkompetens. Det är lite abstrakt ord eftersom det inte finns nått… nån forskning kring det, empirisk studie. (6. Chris)

Det pågår ett arbete för att ta fram handlingsplaner för studie- och yrkesvägledningsverksamheten i flertalet av de kommuner där våra informanter arbetar men

28

innehållet är ännu oklart. En informant arbetar i en kommun där handlingsplanen styrt arbetet med studie- och yrkesvägledningen sedan ett år tillbaka och informanten ger följande beskrivning av begreppet valkompetens:

Valkompetens ja… Det handlar om att vi ska, jag tänker så här att det är det ett verktyg som vi måste förmedla vidare till eleverna. Ett verktyg där de kan identifiera sig själva och det som finns, utbudet. … och verkligheten, så som samhället ser ut idag

för att göra väl underbyggda val. (5. Ronnie)

Samtliga informanter menar att det är viktigt att eleverna utvecklar valkompetens och majoriteten motiverar detta utifrån ett elevperspektiv där fokus är att eleverna ska vidga sina vyer och få en utökad självkännedom. Samtidigt drar informanterna paralleller mellan valkompetens och elevernas gymnasieval. En informant lyfter att avsaknad av valkompetens kan vara en förklaring till att elever gör felaktiga gymnasieval och att det är ett problem sett ur både ett elevperspektiv och skolorganisatoriskt perspektiv.

Det är ju det här man tänker sig att det är si och så många procent som har ett felval, som gör ett felval. Sen går de på ett program och sen tänker de ”nej, det är, det funkar ju inte detta” utan då byter de till något annat. Eh… och det menar jag, att det är jätteviktigt att man vet vad man väljer. Och det är ju hela, det är ju hela riks, alltså, riket som är… Det är ett jättestort problem (1. Kim)

Resultatet visar att informanterna har en teoretisk förståelse som stämmer överens med Skolverkets (2013) definition, av vad valkompetens innebär och menar att det är viktigt att eleverna utvecklar valkompetens. Samtidigt går åsikterna isär gällande vad valkompetens innebär rent praktiskt och vad elevernas valkompetens förväntas resultera i.

Gemensamt för informanternas svar är att de talar om valkompetens i förhållande till elevernas gymnasieval och det är den aspekten som fungerar som riktlinje i det nuvarande arbetet med elevernas valkompetens.

6.2.2 Faktorer som kan påverka elevers utveckling av valkompetens

Informanterna lyfter fram ett flertal faktorer som de anser kan påverka elevernas möjlighet att utveckla valkompetens. Sett till den enskilda eleven lyfts både individuella egenskaper i form av mognad, intresse och motivation fram som påverkansfaktorer men även sociala faktorer i form av vårdnadshavare och vänner anses kunna påverka elevernas valkompetens.

29

Omogenhet, definitivt. Föräldrar, kompisar, lärare, det är ju alla dom vanliga påverkansfaktorerna. Självklart. Speciellt omogenhet. Valet att inte delta i studie- och yrkesorienteringsaktiviteter, eller vägledningsaktiviteter, just att gå på Öppet hus, gå och skugga, ta del av gymnasiemässan på ett moget sätt, istället för att springa rundor, och verkligen sätta sig ner och fundera över sig själv. Det ja, det är dom vanliga påverkningsfaktorerna. Men mycket föräldrarna självklart (2. Robin)

En av informanterna lyfter fram skolorganisatoriska förhållanden som en möjlig påverkansfaktor på elevernas utveckling av valkompetens och menar att skolan måste ge eleverna möjlighet att tidigt få prata om sig själva och med varandra samt få en ökad kunskap om arbetslivet och arbetsmarknaden.

Alltså det är ju om skolan erbjuder dom, eleverna, mycket olika inslag av vad som finns utanför skolan. Exempelvis studiebesök eller kanske besök utifrån eh… aa, om eleven erbjuds mycket sånt ehm och tidig vägledning så, så… skulle ju valkompetensen öka förstås. Så tänker jag. (4. Lo)

Av informanternas svar framgår det att det finns ett flertal faktorer som kan påverka en elevs förutsättningar att utveckla valkompetens och att det inte går att borste från. Det är där däremot ingen av informanterna som lyfter hur de konkret arbetar med att minska ovan nämnda faktorers inverkan på eleverna, utan de konstaterar bara att det är så.

6.2.3 Utvärdering av elevers valkompetens

Åsikterna gällande huruvida det går att utvärdera elevers valkompetens eller ej, är delad bland informanterna. En av informanterna använder sig av en utvärderingsblankett som eleverna får fylla i i slutet av årskurs nio och menar att det fungerar bra och ger ett underlag att arbeta vidare med.

Där dom får lite frågor kring var dom har hämtat sin information ifrån och vem har varit viktig i deras gymnasieval och liknande… där dom får göra en liten utvärdering /…/ Så det är alltid spännande att se hur pass mycket man har kunnat hjälpa till och påverka och ge dom de här verktygen för att dom ska göra bra val (5. Ronnie)

Ingen av de andra informanterna har funderat kring om det går att utvärdera elevers valkompetens. Fyra av informanterna ser både möjligheter och svårigheter i hur utvärderingen skulle kunna gå till men kommer ändå med förslag på hur de skulle kunna gå till väga.

30

Om man kan utvärdera elevernas valkompetens… ja, det är klart, det skulle man egentligen kunna göra med någon enkät… mm… jag vet inte alls hur det skulle gått till eller så eller vad man skulle ha för frågor eller men… (4. Lo)

En av informanterna menar att det inte går att utvärdera elevers valkompetens då eleverna är ”ombytliga” och ”lättpåverkade” för vänner och familjs åsikter gällande deras gymnasieval. Vidare ställer sig informanten också frågande till hur en kan garantera att eleverna skulle vara sanningsenliga i sina svar om en utvärdering skulle göras.

Alltså dom kan ju blåsa mig hur mycket som helst. Dom kan blåsa hela omvärlden och sen så tre dagar på nya gymnasiet så ”nej, här ska inte jag vara.” /…/ Och då frågar man liksom… Hade dom, dom var ju helt säkra i sitt val. Hade dom valkompetens då eller gjorde dom det bara för att få tyst på mig eller? (3. Charlie).

Resultatet visar att det endast är en av sju informanter som arbetar med någon form av utvärdering av elevers valkompetens. Informanten är samtidigt den enda som reflekterat över om det går att utvärdera elevers valkompetens och hen menar att det är möjligt. Bland resterande sex informanter råder det delade meningar om det går att utvärdera elevers valkompetens och hur den utvärderingen i så fall skulle vara utformad.

6.3 Organisering av studie- och yrkesvägledningen

I detta avsnitt kommer organisatoriska förutsättningar för studie- och yrkesvägledningen att redovisas; chefens engagemang, delaktighet i utformningen av arbetsuppgifter samt studie- och yrkesvägledarnas samverkan med lärarna.

6.3.1 Chefens engagemang

Sex av sju informanter har skolans rektorer som sina närmsta chefer och det är alltså rektorerna på skolan som de sex informanterna vänder sig till gällande arbetsrelaterade frågor. Majoriteten av informanterna ger uttryck för att engagemanget från deras rektorer i relation till studie- och yrkesvägledarverksamheten i mångt och mycket är svagt och att rektorerna saknar insyn i hur verksamheten bedrivs. En av informanterna ger också uttryck för att

31

relationen till rektorerna är bra men att det är i de högre leden som problemen med hur studie- och yrkesvägledningen ska bedrivas uppstår.

Oh ja, mina rektorer är dom bästa rektorerna som finns. Där är absolut inga problem. Dom kan tyvärr inte göra någonting när kommunen säger nåt. (2. Robin)

En av informanterna har en fristående chef som inte är knuten till någon av de skolor som informanten arbetar på. Informanten menar att chefen är väl insatt i studie- och yrkesvägledningens mål och syfte eftersom chefen själv är utbildad studie- och yrkesvägledare och att hen på så sätt också har förståelse för hur verksamheten ska bedrivas.

Informanterna menar att avsaknad av förståelse för vad studie- och yrkesvägledningens verkliga mål och syfte är, kan leda till att informanterna åläggs arbetsuppgifter som egentligen inte har någon koppling till studie- och yrkesvägledning. Vidare menar ett flertal av informanterna att bristen på insyn på vad som egentligen görs kan få effekter den dagen någon annan ska ta över studie- och yrkesvägledartjänsten på skolan men att de hoppas att den kommande handlingsplanen ska skapa ett större engagemang från rektorernas håll. Den informant som har en fristående chef och en färdig handlingsplan upplever att engagemanget och samarbetet med chefen fungerar bra.

6.3.2 Delaktighet i utformningen av arbetsuppgifter

På frågan om hur delaktiga informanterna anser sig vara i utformningen av sina arbetsuppgifter svarar samtliga sju informanter att de är fria att planera sin tid och sina aktiviteter så länge de förhåller sig till rådande lagar och förordningar samt studie- och yrkesvägledarens arbetsuppdrag. När det gäller vilka arbetsuppgifter som informanterna har på sina respektive arbetsplatser går det inte att utläsa ett något enhetligt svar. En del av informanterna har arbetsuppgifter och aktiviteter som vänder sig till elever i de yngre årskurserna medan en del av informanterna till största del arbetar med elever i högstadiet

På frågan vad informanterna anser påverkar dem i deras arbetsplanering av aktiviteter för eleverna återkommer även där ett tydligt svar, att tiden inte räcker till.

Det är hela tiden alltså, det är ju det här med tiden. Du har en dag ute på [skola] och en dag på [skola]. Alltså, hur mycket hinner man på en dag? Alltså, man kan inte spräcka sig själv, ju. (1. Kim)

32

förtroendet att kunna ha vägledningssamtal med dem. En av förutsättningarna för detta är att det finns tid att skapa goda relationer, menar informanterna. För en av informanterna är detta svårt att uppnå, då hen är placerad på fem olika grundskolor fördelat på en dag i veckan. Informanten menar att detta medför att det blir svårt att bygga relationer med eleverna på grund av den begränsade tiden på varje skola. Även de andra informanterna talar om tid i förhållande till hur de väljer att planera och strukturera sina arbetsuppgifter och vägledningsaktiviteter med eleverna. En stor del av tiden vigs åt att hålla i informationspass och enskilda vägledningssamtal inför gymnasievalet.

6.3.3 Samverkan mellan studie- och yrkesvägledaren och lärarna

Samtliga informanter uttrycker att de har huvudansvaret för att eleverna ska ges förutsättningar och möjligheter att utveckla valkompetens. Vidare önskar alla informanter att det fanns fler möjligheter till att ha studie- och yrkesvägsrelaterade aktiviteter i de lägre årskurserna, exempelvis studiebesök, gruppvägledning och temadagar.

På frågan hur samarbetet med lärarna ser ut i dagsläget svarar majoriteten av informanterna att där inte finns något tydligt uttalat eller kontinuerligt samarbete, utan att det oftast sker i samband med att eleverna ska ut på PRAO (Praktisk arbetslivsorientering) eller i samband med gymnasievalet. Flertalet av informanterna ger också uttryck för att de vägledningsaktiviteter som de gör med eleverna inskränker på lärarnas undervisningstid.

Dom är ju intresserade av att, ja men om jag ska komma in och informera om gymnasiet, till exempel, då, då upplever jag att dom är jä, alltså dom öppnar dörren och är jätteglada att jag ska komma. Men sen så tallar man ju lite på deras tid också… och... Aa, jag kan nog inte säga direkt så att vi har någon direkt gemensam… nåt gemensamt arbete kring det, det har vi inte. (4. Lo)

Alla informanter lyfter vad som står i Lgr11, att det är hela skolans ansvar att arbeta för att eleverna ska ges förutsättningar för att utveckla valkompetens. Ett flertal av informanterna menar dock att det inte ses som hela skolans ansvar på deras arbetsplats och att lärarna inte är delaktiga i den utsträckning som de borde vara.

Vår skola har fokus på studie- och yrkesvägledning i år, så därför jobbar vi lite extra med det, så det är som det är med det. Men lärarna glömmer lätt bort det. Dom struntar i det, dom tycker inte att det är en tillräckligt viktig fråga /…/ det behövs ett kontinuerligt uppvaknande där. Det blir mer och mer. Jag har jobbat i tio år på detta. Det ska bli mer och mer. (2. Robin)

33

Även i denna fråga sätter de informanter som just nu håller på att färdigställa en handlingsplan för studie- och yrkesvägledningsverksamheten, sitt hopp till att den ska säkerställa att all personal blir engagerad och ser studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar.

Den informant vars chef är insatt i vad studie- och yrkesvägledningens mål och syfte är, är också den som ger uttryck för att engagemanget från lärarna är stort och att de integrerar studie- och yrkesvägledningen i undervisningen på ett naturligt sätt.

/…/ man blir fascinerad varje gång man hör det hur dom berättar och allt det hur dom skapar det tänket, det faller så naturligt för dom ute i själva undervisningen och sen är där vissa lärare som är, som är extra engagerade och när de läser böcker och berättelser så går dom oftast in på ”ja men hur såg samhället ut där? Vilka yrken behövdes? Vilka yrken kan de här huvudpersonerna ha i berättelsen?” och liknande. (5. Ronnie)

I de kommuner som håller på att färdigställa en handlingsplan för studie- och yrkesvägledningsverksamheten, finns förhoppningar om att handlingsplanerna ska säkerställa att all personal blir engagerad och ser studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar. Informanterna menar att om handlingsplanerna reglerar och fastställer tydligare mål för både den snäva och vida vägledningen, så kan arbetet med valkompetens förhoppningsvis förankras på skolorna och att studie- och yrkesvägledningen som helhet kan prioriteras högre i verksamheterna.

6.4 Sammanfattning resultat

Samtliga informanter har en teoretisk förståelse av vad valkompetens innebär och samtliga menar att det är av vikt att eleverna utvecklar valkompetens. Vidare menar informanterna att det finns faktorer som påverkar en elevs förutsättningar att utveckla valkompetens, exempelvis personlig mognad, kompisar och vårdnadshavare. Det råder även delade meningar om det går att utvärdera elevers valkompetens eller ejoch majoriteten av informanterna ställer sig frågande till hur de skulle gå till väga för att göra en sådan utvärdering.

Organiseringen av studie- och yrkesvägledningen skiljer sig åt på informanternas arbetsplatser och likaså förutsättningarna att arbeta med elevernas valkompetens. Det som är gemensamt i informanternas svar angående vad som påverkar dem mest i deras arbete är tiden. Samtliga informanter uppger att tiden inte räcker till och att det på så sätt hindrar dem

34

från att genomföra vägledningsinsatser på ett önskvärt sätt.

Flertalet av informanterna menar att engagemanget från deras chef hade kunnat vara större, likaså att samarbetet med lärarna behöver förbättras. Sex av informanterna uppger att en gemensam handlingsplan för studie- och yrkesvägledningen i kommunen är under utarbetande och att de hoppas att handlingsplanen ska leda till att studie- och yrkesvägledningens roll stärks och ses som hela skolans ansvar. Endast en av informanterna arbetar efter en färdigställd handlingsplan och hen ger uttryck för att chefen samt lärarna är engagerade i studie- och yrkesvägledningen.

35

7 Analys

I analysen kommer resultatet av mötet mellan syftet, frågeställningar, teori samt teoretiska begrepp och vårt empiriska material att föras fram. Detta kommer att relateras till den tidigare forskningen för att se om slutsatserna skiljer sig åt eller om de bekräftar slutsatserna från den tidigare forskningen. Studiens syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskola resonerar kring begreppet valkompetens, sin yrkesroll, sitt ansvar samt sina lokala förutsättningar att arbeta med elevernas valkompetens. Frågeställningar besvaras avslutningsvis i en sammanfattande analys och de lyder som följande:

– Hur förstår och tolkar studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola begreppet valkompetens?

– Vilka förutsättningar upplever studie- och yrkesvägledare verksamma i grundskola att eleverna ges för att kunna utveckla valkompetens?

7.1 Valkompetens

Utifrån informanternas redogörelse för begreppet valkompetens struktureras svaren i två kategorier; hur valkompetens förstås och tolkas samt utvärdering av valkompetens.

7.1.1 Hur förstås och tolkas begreppet valkompetens?

Studien tar sin utgångspunkt i definitionen av valkompetens utifrån de allmänna råden för studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013) vilka definierar valkompetens som en uppsättning verktyg för att kunna hantera valsituationer:

För att hantera valsituationer behöver eleven utveckla ett antal kompetenser som visar på strukturerade sätt att samla, analysera, sätta samman och organisera sig själv och utbildnings- och yrkesinformation samt ha färdigheter att kunna fatta och genomföra beslut och hantera övergångar och växlingar i livet (Skolverket 2013:13).

36

I resultatavsnittet framgår det att några av informanterna främst kopplar valkompetens-begreppet till att handla om elevernas gymnasieval, medan några nämner förmågan att hantera valmöjligheter efter gymnasiet. Att ha möjlighet att göra väl underbyggda val förutsätter ju att valkompetens finns (Skolverket 2013). Möjligtvis hade svaren blivit mer konkreta och samstämmiga om frågor ställts utifrån begreppet ”väl underbyggda val” istället. Att det inte tycks vara självklart hur definitionen ska tolkas blir tydligt i kommunen där Chris jobbar. I arbetet med att revidera handlingsplanen för studie- och yrkesvägledningsverksamheten (vilken kommer att ersätta den nuvarande från och med nästa år) har det diskuterats mycket kring begreppet och hur de ska definiera och tillämpa det inom studie- och yrkesvägledningen.

Det tycks som att informanterna i sin yrkesroll som studie- och yrkesvägledare förvisso ser valkompetens som ett viktigt redskap för eleverna, men medvetenheten kring hur detta praktiskt kan tillämpas inom studie- och yrkesvägledningen, för att ses som mer än ett val till gymnasiet, tycks inte vara lika stor. Skolverket kommer under 2017 att kartlägga hur CMS kan utvecklas och förankras i svensk skolkontext, med intentionen att stärka eleverna i deras valprocesser (Skolverket 2017:26). Detta stärker uppfattningen om att begreppet behöver tydliggöras ytterligare. Att begreppet valkompetens är relativt nytt (det nämns först 2013 i de allmänna råden för studie- och yrkesvägledning) skulle delvis kunna förklara hur det kommer sig att begreppet inte implementerats i studie- och yrkesvägledningen än då begreppet är relativt nytt. Skolinspektionens granskning från 2013 visade att utöver studie- och yrkesvägledningsinsatser med fokus på gymnasievalet erbjöds eleverna få andra insatser med syfte att utveckla deras valkompetens (Skolinspektionen 2013:1).

7.1.2 Att utvärdera valkompetens

Faktorer som informanterna ansåg kunna påverka elevernas förmåga att bli valkompetenta var ofta kopplade till individuella egenskaper hos den enskilda individen, exempelvis mognad och intresse. Flertalet av informanterna lyfte att omognad bland eleverna ofta var en faktor som påverkade hur eleven hanterade valsituationen. Utifrån det påståendet är det måhända så att det som av informanterna ses som ”omognad” kan vara en reaktion på att eleverna i fråga känner sig osäkra i situationen just för att de inte har verktygen för att veta hur de ska hantera en valsituation. Detta går att relatera till faktumet att den internationella motsvarigheten till valkompetens, CMS, har fått kritik för att fokusera på individens ansvar för sin egen