Orsaken till lidandet

Tio elever har reflekterat över orsaken till lidandet. Av dem är tre troende (två kristna, en panteist).

Jag har behandlat frågan ovan, till uppgiften där eleverna skulle svara på vad de tänker på när det ser bilden. Här handlar det dock om vad de tänker efter lektionen om teodicéproblemet.

En del elever anser att ondskan och lidandet är människans fel: ”Ondskan i världen har, enligt mig, inte med en Gud i någon form att göra. Det är människans eget fel att världen ser ut som den gör. Att skylla på en allsmäktig övermakt är för mig ett väldigt fegt sätt att bemöta

problemet.”115

Men trots att ondskan är människans fel så kan det vara svårt att göra något åt det. Det kan bero på hur människan är beskaffad: ”Det finns mycket orättvis ondska i världen, och de starkaste vinner. / Det beror inte på någon Gud! / Alla människor vill ha makt idag, och mer

och mer och mer.”116 Eller på människans okunskap: ”Möjligtvis att jag nu tänker att detta är

111

Tjej, troende: kristen katolik (inget nr.) 112

Tjej, agnostiker (inget nr.). 113 Tjej, ateist (15). 114 Tjej, agnostiker (1). 115 Tjej, agnostiker (6). 116 Tjej, ateist (27).

ett resultat av människans okunnighet, att vi inte förstår hur vi ska behandla människa och natur på bästa sätt.”117

Några elever håller inte alls med om att det är människan som är orsaken till det onda, däremot kan hon hjälpa till att motverka ondskans följder: ”Människan är inte orsaken till allt problem t.ex. svält och uttorkning, men genom den fria viljan kan vi välja att göra något åt

problemet!”118

En elev vill också frikänna människan från det naturligt onda:

Jag tror knappast det är Guds fel för jag tror inte på Gud. Min teodicélösning: Det finns inget problem med tanke på det inte finns någon Gud, vad jag vet. Men självklart finns det ondska och det är själva jorden, naturen som gör naturkatastrofer. Och anledningen till att det finns moraliskt ont är att människor kan vara dumma och själviska.119

Orsaken till att vi lever i en orättvis värld beror, enligt en annan elev, på att det inte finns någon Gud: ”Jag tycker det är ett alldeles exemplariskt exempel på att det inte finns någon gud. / För skulle inte gud var rättviss, varför utsätta den ena för lidande utan att ha gjort något

själv medan den andra får skylla sig själv.”120

3.3.3 Diskussion

18 av 25 elever angav att de inte hade förändrat sitt sätt att tänka om bilden. Med tanke på att de flesta av dem ändå gav ett utförligt svar är det troligt att de elever som svarat nej egentligen menade att de fortfarande tycker att bilden är hemsk och väcker jobbiga känslor. Trots det faktum att detta faktiskt är en ja-/nej-fråga har jag fått bra resonemang av eleverna, både av dem som svarat ”ja” och dem som svarat ”nej”. Det är bara fyra elever, av dem som svarat nej, som inte utvecklat något resonemang.

Huvudsakligen har eleverna här reflekterat kring två saker: lidandets mening och orsaken till lidandet.

Lidandet, så som det ser ut i bilden, verkar meningslöst och långt ifrån elevernas verklighet. Trots detta reflekterar de över meningen med det. Enligt Owe Wikström, religionspsykolog i Uppsala, är känslan av meningslöshet något som människan oundvikligen drabbas av under livets gång. Bakgrunden till denna känsla är att ”människan å ena sidan är en meningssökande individ som är utslängd i ett universum och å andra sidan att det inte

117

Tjej, troende: panteist (34). 118 Tjej, agnostiker (2). 119 Tjej, agnostiker (16). 120 Tjej, ateist (9).

tycks finnas någon given makromening.”121 I egenskap av meningssökande individer är det naturligt att eleverna i min undersökning reflekterar över mening/meningslöshet då de ser på bilden. De reflektioner som gjorts när det gäller lidandets mening är uteslutande försök att finna mening i lidandet. Ingen elev ger explicit upp tanken på att det skulle kunna finnas en mening med lidandet i bilden, även om de erkänner att den är svår att finna eller förstå.

För somliga är det Gud som ger tillvaron riktning och mening.122 Detta betyder dock inte

att troende funderar mindre över livets mening, snarare tvärtom. I en undersökning om

samspelet mellan livsåskådning, moral och hälsa från 1993123 visar det sig att religiösa

människor (här har jag sammanfört kategorierna kyrkkristna, kyrkandliga, privatkristna och privatandliga till kategorin Religiösa) oftare funderar över sitt livs mening än vad agnostiker och ateister gör:

Tabell 7:

Funderar över sitt livs mening Religiösa Agnostiker Ateister

Mycket ofta 16 8 9

Ofta 26,5 17 13

Då och då 38,5 46 41

Sällan eller aldrig 19 29 37

Totalt 100 100 100

N=1 949. Procent (av författaren avrundade siffror, medelvärde anges för gruppen Religiösa). Tabell efter Kallenberg, Bråkenhielm, Larsson 1997, s 67.124

I min undersökning är det 4 av 7 (57,1%) kristna elever, 4 av 11 (36,4%) agnostiker och 2 av 7 (28,6%) ateister som har reflekterat över lidandets mening. Min undersökning är naturligtvis alldeles för liten för att dra några långtgående slutsatser, men i likhet med vad tabellen ovan säger, kan man säga att eleverna i min undersökning också reflekterar mer över lidandets mening ju mer religiösa de är.

Wikström skriver vidare att människans tendens att vilja få ihop det hon varseblir till ett

meningsfullt helt är så stark att hon annars blir spänd och hjälplös.125 Detta är säkert en

förklaring till att eleverna i så stor utsträckning (16 av 27, se tabell 5) också velat svara på vems ”fel” lidandet och ondskan i bilden är, det vill säga vem som bär ansvar för att det blivit såhär och vem som ska bringa allt till rätta igen.

121 Wikström 1993, s. 120. 122 Einhorn 1999, s. 16. 123

Undersökningen genomfördes i enkätform 1993 av SIFO Research AB bland slumpvis utvalda i åldrarna 15- 75 år. Man fick in 2 003 enkätsvar som databearbetades och sammanställdes av Kallenberg, Bråkenhielm och Larsson. Kallenberg, Bråkenhielm, Larsson 1997.

124

Kallenberg, Bråkenhielm, Larsson 1997, s. 67. 125

När det gäller Hartmans ontologiska, antropologiska, politiska och teologiska aspekter finner vi återigen att eleverna berört åtminstone de tre senare i sina svar på frågan om de förändrat sitt sätt att tänka om bilden. Den ontologiska aspekten kan ses som avklarad i och med föregående fråga. Eleverna har ju redan konstaterat vad det är för värld vi lever i då de beskrivit bilden. Ur en antropologisk aspekt menar en elev att människan är beroende av ondska för att hon ska överleva och hitta glädje i livet. En del elever ser även orsaken till ondskan ur en antropologisk aspekt, det vill säga att ondskan är människans fel, medan andra ser den ur ett politiskt eller ett teologiskt perspektiv (samhällets fel respektive Guds fel). Återigen finns det elevsvar där de olika aspekterna går in i varandra.