I min frågeställning för det här examensarbetet utgick jag ifrån Hartman och Petterssons fyra uppfattningar som ligger till grund för de värderingar vi skapar. En av dessa uppfattningar är den teologiska, det vill säga vilken uppfattning vi har om högre makter eller om Gud. En av frågorna i examensarbetet gällde därför vilka gudsbilder som förekommer i en gymnasieklass på samhällsvetenskapligt program i en gymnasieskola i Malmö. För att ta reda på detta bad jag eleverna i en samhällstrea i Malmö svara på en kvalitativ enkät med frågan ”Vem är Gud?”. Men även den senare undersökningen, då eleverna fick reflektera över en bild, gav svar på frågan om elevernas gudsbild. Genom att reflektera över lidande och ondska har en del elever även kopplat in Gud, Guds uppgifter eller resonemang om Guds existens/inte existens.
Hartmans och Petterssons övriga tre värderingsskapande uppfattningar, de ontologiska, de antropologiska och de politiska uppfattningarna behandlas inom examensarbetets andra frågeställning: Vilka reflektioner gör elever då de ser en bild som visar både naturligt och moraliskt ont?
4.1 Elevernas gudsbilder
Av min undersökning framgår fyra olika föreställningar av vem Gud är (se tabell 2): 1. Gud är påhittad
2. Gud är i allt 3. Flera definitioner 4. Klassisk gudsbild
De elever som uttrycker tankar om att Gud är påhittad menar att det ska finnas något som fyller ett naturligt tomrum hos människan och ger människan en känsla av trygghet. Tron på Gud är en svaghet hos människan. Någon elev uttrycker sin oro över att behovet av att söka trygghet hos en Gud kan bli så starkt att det kan medföra negativa konsekvenser för individen själv och till och med för omvärlden genom att konflikter uppstår. Det finns ju inte heller några bevis för Guds existens, menar någon. Av de fyra elever som ingår i denna kategori är tre ateister och en agnostiker.
Den elev som menar att Gud är i allt har en panteistisk gudsbild.
Eleverna ger i kategorin flera definitioner exempel på flera olika gudsbilder, både för dem själva, men också för andra. Detta innebär ibland ett synsätt hos eleven som är präglat av
inklusivism och relativism, där eleven menar att det som är sant för mig inte nödvändigtvis är sant för någon annan. Någon elev menar att Gud kanske i själva verket är någon helt annan än vad till exempel kristendomen eller islam säger. Man kan ha sin alldeles egna gudsbild. Men Gud är inte en gubbe uppe i himlen, vilket tyder på att eleverna i klassen har nått en religionsmognad som innebär att man kommit bortom en antropomorf gudsbild.
Den klassiska gudsbilden innebär att eleverna nämner de attribut som religionsfilosoferna
vanligen tillskriver Gud i monoteistiska religioner. Det vill säga att Gud är allsmäktig, allvetande, oföränderlig, oförmögen att lida och evig. Till denna kategori hör alla i klassen som angett att de är troende (utom tjejen som angav att hon är panteist). Fyra av sex killar har angett att de är troende och återfinns under denna kategori.
En stor del av eleverna ger ingen definition av vem Gud är. Bland dessa elever är tjejerna i stark majoritet: åtta av nio.
4.2 Elevernas reflektioner kring ondska och lidande
Eleverna har på frågan ”Vad tänker du på när du ser den här bilden?” i huvudsak behandlat två frågor (se tabell 4):
1. Vad ser eleverna i bilden? 2. Vad beror detta på?
Eleverna känner genast igen ondska och fattigdom i bilden och hänvisar både till naturligt ont (naturkatastrofer, klimat, dålig skörd etc.) och till moraliskt ont (västvärlden, krig, brist på demokrati).
Knappt hälften, elva elever, reflekterar inte över någon orsak till lidandet och ondskan i bilden. Av dem är tio tjejer och tre troende. Lika många elever anser att det är vi, omvärlden och västvärlden som är ansvariga för ondskan och lidandet i bilden. Detta innebär att dessa elever främst ser lidandet och ondskan som moralisk och inte som naturlig. Tre tjejer, varav en kristen och två ateister(!), anser att det framför allt är Guds fel att det finns ondska och lidande av det slaget som synliggörs i bilden. Kanske kan man tänka sig att dessa elever framför allt ser det onda som naturligt, då det inte är människan som ligger bakom? Två elever menar att det både är Gud och vi, omvärlden och västvärlden som bär ansvar för lidandet och ondskan i bilden. Möjligtvis ser de i bilden förutom moralisk ondska även naturlig ondska. (Se tabell 5).
Eleverna behandlar här både ontologiska, antropologiska och teologiska aspekter av orsaken till lidandet och ondskan i bilden. De konstaterar till exempel att världen är orättvis (ontologisk aspekt), att människan (antropologisk aspekt) och samhället (politisk aspekt) måste förhindra detta. Några elever menar att det är Gud som måste ingripa (teologisk aspekt).
Vid den andra undersökningen om elevernas förändrade sätt att tänka menar 18 av 25 att de inte har förändrat sitt sätt att tänka. Ändå har 21 av 25 elever utvecklat sina svar. Eleverna behandlar i sina svar två frågor:
1. Lidandets mening 2. Orsaken till lidandet
Att söka svar på lidandets mening är naturligt för människan som meningssökande individ. Och även om lidandet i bilden kan te sig meningslöst, eller åtminstone långt ifrån en mening som vi kan förstå så gör eleverna tappra försök att hitta denna. Både min undersökning och en SIFO-undersökning från 1993 visar att religiösa människor funderar över meningen med
tillvaron i större utsträckning än vad agnostiker och ateister gör (se tabell 6).126 Sökandet efter
lidandets mening hänger också samman med att söka orsaken till det, vilket säkert är anledningen till att eleverna i så stor utsträckning även reflekterat över eventuella orsaker till lidandet och ondskan.
4.3 Slutsats
Efter den ovan redovisade studien inser jag som lärare i religionskunskap på gymnasiet vikten av att eleverna ges utrymme att reflektera över egna och andras ställningstaganden i syfte att utforma och utveckla sin egen personliga livsåskådning, så som Hartman beskriver den. En del av detta kan vara att reflektera över sin gudsbild och över lidande och ondska, så som eleverna i den här undersökningen har gjort. Denna typ av reflektioner fungerar också ihop med läroplanen, där orden reflektera och personliga ställningstaganden återkommer. I samband med elevernas reflektioner kan man med fördel använda sig av Olga Dysthes metod, att skriva för att lära, då skrivandet, enligt Dysthe, underlättar för eleverna att ta vara på tankarna och att synliggöra dem.
126