deras hantering av konflikter. I samband med diskussionen ges på en del ställen exempel på situationer som anses förstärkande för diskussionen.
6.1
Vilka orsaker gör att det uppstår konflikter mellan
förskolebarn?
Efter granskningen av resultatet kan en gemensam huvudorsak urskiljas från de olika samspelssituationerna som gör att det uppstår konflikter mellan barnen, nämligen att vart och ett av barnen har en egen uppfattning i sitt lekinnehåll. Knutsdotter Olofsson (2003) pekar bland annat på att samspelet mellan barnen bryts om man inte följer reglerna och det finns oenighet i lekens handling. Så visar också de flesta av barnens konfliktsituationer på att det är. Antingen slutar barnen att leka eller så fortsätter leken i en annan riktning. Med detta läggs alltså en stor betydelse i att barnen har ett klart lekinnehåll och är samstämmiga. Men för varje samspelssituation finns en annan faktor, som till exempel leksaken, leksakens roll, personens referensram, aggressiva handlingar eller lekens handling, som startar upp konflikter och gör att det blir osämja barnen emellan. Detta stämmer överens med Dvoretsky (1978) som menar att en konflikt kan i regel ha många orsaker som gör att det är svårt att avgöra vilken som är den egentliga huvudorsaken.
Resultatet visar vilken stor betydelse det finns i att få ha tillgång till leksaken. En leksak kan fungera som ett inträde till andras lek, som ett av resultaten visar. Men ibland är det oklart vilken avsikt som ligger bakom att få äga leksaken och det är en rätt så stor händelse som gör att det blir konflikt mellan barnen. Enligt vad Szklarski (1996) menar kan beteende röra sig om girighet men hävdar också att viljan till äganderätt till leksaken handlar mer om att få använda leksaken än att äga den. Vad som kan ha en stor roll i hur barn tänker när det gäller rätt till leksaken har med vilka normer barnen har med sig innan, anser jag. Till exempel tror barnen att om ingen har leksaken så har man rätt till den. Därför menar jag att barnen tror att om de inte håller i leksaken så har man inte lika mycket makt över den. Samtidigt kan det vara så att äganderätt till leksaken medför automatisk mer inflytande över leksaken. Med en leksak verkar det även vara av stort värde att vara överens om vilken karaktär den ska ha. Av min egen erfarenhet brukar barnen ändå oftast har gemensamma överenskommelser om vad leksaken ska föreställa eller så kan barnen ändra karaktär på den under lekens gång. Men vissa gånger fungerar det inte, precis som det visar i resultatet. Som exempelvis samspel mellan Adam och Erik då Erik försöker ge bilen en karaktär av att vara ond. När ett barn redan har klart för sig vad en leksak ska föreställa är det svårt att någon annan kommer och försöker ändra den. Här finns det som Szklarski (1996) menar en motsättning som bottnar i att man missar poängen i varandras ståndpunkter. Lind (1995) menar att konflikten kan startas
av känslor som vrede, skam, irritation, ledsnad eller svartsjuka som de har inom sig. Detta skulle kunna tolkas som att barnen i så fall skulle avreagera sig i leken, men resultatet visar en otydlighet att så skulle vara fallet. Till exempel när Maria och Emma börja bråka och Emma förlorar sin kamp om att få äga leksaken och slutar leka. Här skulle det kunna vara så att konflikten leder till att känslorna uppstår efteråt beroende på utgången av konfliktlösningen. När ett barn försöker hävda sin rätt över leksaken och det visar sig att det inte går kan det troligtvis skapa känslorna som Lind (1995) tidigare påpekar.
I resultatet framgår det även att konflikter startas av att barnen är för våldsamma eller utsätts för mycket nära fysisk kontakt. Dessa beteenden upplevs som kränkande, avgränsande, tvångsmässiga, oacceptabla eller till och med smärtsamma för det utsatta barnet, vilket visas tydligt av resultatet. De utsatta barnen visar tydligt genom protester, försök att komma ifrån eller gråt att de inte accepterar dessa behandlingar av kamraten. Dessa konflikter kopplas till den integritetsrelaterade aspekten där Szklarski (1996) menar att det finns en maktutövning över en annan som gör att den utsatte känner sig trängd och saknar utrymme för sitt ställningstagande. Att konflikten skulle vara i form av maktutövning är ganska otydlig i resultatet. Snarare verkar konfliktorsaken vara mer i form av missförstånd som Stensaasen och Sletta (1997) och Szklarski (1996) menar uppstår då barnet gör en feltolkning av en situation eller ett händelseförlopp. Som stöd för att påståendet relateras till ett missförstånd påvisas det i resultatet att det ena barnet troligtvis tror att alla är med i samma lek bara för att de vistas där samtidigt som leken pågår, som i exemplet med Adam och Lisa. Det finns också konflikt som rör sig om missuppfattning när det gäller turtagning, som Bastistic och Ronnelin (2006) och Knutsdotter Olofsson (2003) talar om, att man turas om att bestämma eller ta initiativ för att behålla harmonin i leken. I fallet med Erik som hela tiden klänger på Tim ges inte Tim någon chans att besvara Eriks beteende. Eller i fallet med Adam och Lisa då Lisa gång på gång försöker undkomma de påträngande beteendena från Adam.
Enligt Szklarski (1996) spelar barnens bakgrund, erfarenhet, övertygelse eller kunskap en stor roll då dessa kan vara avgörande för barnens bedömning och sätt att agera gentemot kamraten. Jag håller med om att det kan vara skillnad mellan hur man uppfattar situationen beroende på sin egen erfarenhet och övertygelse och som inte överensstämmer med hur den andra uppfattar situationen. Adam som både är äldre och större bedömer att Lisa har samma känslor som han har och därför uppstår konflikt när han brottar ned, kramar och pussar på henne. Hellström (1993) tar upp att förskolebarn har egocentriskt fokus och relaterar sin omgivning med utgångspunkt från sig självt, de har ännu inte utvecklat förmågan att skifta utgångspunkt och perspektiv. Genom att det egna intresset får styra över leken som inte stämmer överens med den pågående leken har barnet visat på att det utgår ifrån sig självt. Att bara sina önskemål blir uppfyllda så verkar inte barnet ta hänsyn till hur den andra reagerar. Ett exempel på detta är Leo som är mer intresserad av att använda sin styrka och närkontakt än att hoppa omkring bland kuddarna och Erik som tydligen har en annan bild av leken än Tim som inte uppskattar allt klängandet.
Att leken ibland innehåller aggressiva inslag och leder till att det uppstår konflikt framgår också i resultatet. Barnets personliga integritet blir utsatt, Szklarski (1996), av
det fysiska angreppet som uppkommer utan förvarning. Pape (2001) påpekar att normalt så är värderingar en utgångspunkt för ett barns handlande mot andra. Men ibland händer det att ett barns beteende inte har något samband med dennes värderingar som till exempel när Leo som utan anledning slår till Kalle varpå konflikten uppstår. Hellström (1993) menar också att om ett barn inte kan byta utgångspunkt och sätta sig in i den andres situation, som i fallet med Leo och Kalle ovan, så anser jag att det är lätt att en konflikt av den typen kan uppstå. Om Leo kunde sätta sig in hur hans oprovocerade slag uppfattas av Kalle borde konflikten ha kunnat undvikas.
Som resultatet påvisar är det missförstånd i lekens innehåll som skapar konflikter mellan barnen. Det är viktigt att barnen i förväg kommer överens om vad leken ska handla om. Detta skulle i så fall leda till att de kan undvika oklara och ineffektiva kommunikationer som Stensaasen och Sletta (1997) och Szklarski (1996) menar. En leksituation från resultatet där Erik kommer objuden in i Fias lek och via missförstånd orsakar konflikt är exempel på detta. Det här kan delvis bero på bristen i kommunikation om att komma överens om lekens regler. En annan typ av missförstånd som uppträder är när en oförutsedd handling uppstår som till exempel när Adam och Leo leker tafatt och Leo snubblar och tar tag i Adam vilken uppfattar situationen som hotfull och ett bråk uppstår. Som jag tidigare har nämnt i början av kapitlet är den främsta underliggande orsaken till alla konfliktsituationer i undersökningen att barnen missförstår varandra i sina lekar. Precis som Dvoretsky (1978) påpekar så kan en konflikt innehålla många orsaker och enligt mig är det svårt att veta vilken av orsakerna som egentligen gäller om man inte analyserat hela situationen vilket är svårt att göra i en sådan här undersökning. Barnen själva har inte den kunskap och möjlighet att analysera hela situationen som krävs för att undvika konflikter orsakade på grund av missförstånd.
Av de fem konflikter som Maltén (1998) beskriver på gruppnivå kan tre relateras till konflikter som har observerats i undersökningen av förskolebarnen. Först och främst
pseudokonflikter där kommunikationssvårigheter är huvudorsaken, därefter utgörs
tydliga konflikttyper av sakkonflikter där man inte kommit överens om spelregler och
intressekonflikter kopplat till intresse och behov.