Orsaker

4.3.1. Mål

SAS och IKEA är båda inne på att skapa en bra bild av företaget hos kunden på ett långsiktigt plan. De vill också skapa en bra relation till kunden. IKEA säger även att de hoppas stärka lojaliteten hos sina kunder i och med arbetet med sociala medier. Den rödgröna valkampanjen har ett mer specifikt mål med att skapa en övergripande valkampanj för de tre partierna. De vill engagera folk som vanligtvis inte är engagerade politiskt. De vill också kunna kommunicera på ett modernare sätt. Värmlands Museum och Karlstads Studentkår har inga större mål med sitt arbete på sociala medier. Värmlands Museum ser det som ytterligare en kanal och Karlstads Studentkår tycker att de borde ha mål, men det enda de satsar på nu är att ha minst ett blogginlägg i veckan. Ving vill förlänga sin kundtjänst och har ett serviceinriktat mål då det vill kunna erbjuda en högre grad av service. De vill även inspirera sina kunder genom de sociala medierna.

4.3.2 Målgrupp

Många av företagen ser en ung målgrupp i de sociala medierna. Karlstads Studentkår jobbar mot sin redan befintliga målgrupp som är studenter som de menar är en yngre målgrupp. Värmlands Museum säger att de hoppas nå de som är mellan 20-45 år, det vill säga de som de inte når via skolan eller de som läser annonserna i NWT. Ving, som riktar sig mot barnfamiljer och par i allmänhet och kvinnor mer specifikt, säger att de når dessa målgrupper via de sociala medierna. Den rödgröna valkampanjen tänker inte så mycket på det men har i bakhuvudet att det är ung medelklass som oftast finns på de sociala medierna. SAS jobbar mot sin redan befintliga målgrupp som är lite äldre, men ser en potentiell målgrupp i de yngre som finns på de sociala medierna. IKEA anser att målgruppen på de sociala medierna är stor och tror att det är flest kvinnor. Vilka de arbetar mot nämner de ej.

4.3.3. Fördelar med sociala medier

Det som företagen har gemensamt i vad de anser vara fördelarna med sociala medier är möjligheten till feedback från publiken. IKEA ser till exempel en stor fördel i att man kan upptäcka oro eller funderingar hos publiken genom de sociala medierna. Den rödgröna valkampanjen tycker att feedbacken är bra eftersom den ger indikationer på vad väljarna tycker och vill ha mer eller mindre av. Karlstads Studentkår tycker att responsen blir ett kvitto på det arbete de utför.

Även interaktionen är viktig. SAS, Karlstads Studentkår och IKEA tycker alla att kunna interagera med kunderna är en av de främsta fördelarna med sociala medier. Sociala medier underlättar även företagens arbete med kundrelationer enligt dem själva. Ving uppskattar den personliga kontakten som erbjuds. Ving fokuserar även på att kunna förlänga sin kundtjänst genom de sociala medierna och tycker det är bra att finnas där eftersom deras målgrupp finns där. Värmlands Museum ser sin blogg som ett utmärkt tillfälle att berätta för sin publik vad som händer och sker i deras verksamhet.

SAS säger att snabbheten som finns i de sociala medierna är mycket värdefull. De jämför med sina andra kanaler där de direktkommunicerar med sina kunder och bygger relationer till dem. Som exempel tar det upp sin tidning Scanorama, som dels bara går att läsa på flygen och dels har en lång produktionstid. Dessutom når budskap via de sociala medierna många fler av SAS:s kunder än de andra kanalerna. Även den rödgröna valkampanjen uppskattar snabbheten samt det faktum att det går att föra en debatt och diskussion i realtid, när det händer.

Användarantalet är en faktor som uppskattas av både SAS och Värmlands Museum. För SAS handlar det mest om att så många skandinaver finns på Facebook. SAS och Värmlands Museum tycker även det är bra att deras målgrupp finns där och Karlstads Studentkår uppskattar lättillgängligheten som finns, för både publiken och dem själva.

Den rödgröna valkampanjen ser stora möjligheter för deras valkampanjer. Dels att få ut budskapet och skapa opinion, men också att organisera folk. Dessutom kan folk själva organisera sig, utan större resurser från partiets sida.

Med de sociala medierna känner företagen också en viss säkerhet i att budskapet kommer fram till de tänkta mottagarna. SAS pekar på jämförelsen med vanlig press där det är upp till en tidning, tv-kanal eller journalist om budskapet kommer fram eller inte, medan SAS med de sociala medierna vet att budskapet kommer fram och vilka det kommer fram till.

4.3.4 Nackdelar med sociala medier

En av de största nackdelarna med de sociala medierna är att det är svårt att veta vad som ska göras och hur det ska göras. Värmlands Museum tycker att det överhuvudtaget är svårt att veta vad de ska skriva. Den rödgröna valkampanjen har insett att det är lätt att sitta och komma på bra idéer och göra planer men svårare att realisera dessa planer i verkligheten. SAS jämför med om samma information skulle komma ut i pressen och menar att den blir mer trovärdig genom en sådan kanal än genom sociala medier. Anledningen till det är att informationen då kommer från en oberoende person och inte från företaget själva. Dessutom tar det ett tag innan alla kunder hittar dit. SAS tycker också att kravet på snabbhet som finns hos publiken är en nackdel eftersom publiken är vana vid att allt händer så snabbt på de sociala medierna. Samtidigt anser SAS att det är något de måste anpassa sig efter eftersom det är de sociala mediernas spelregler. Ving menar att de inte når lika många via de sociala medierna som de gör genom andra kanaler.

4.3.5 Tvång?

Även om många företag inte känner sig tvingade har de ändå blivit påverkade av hypen kring sociala medier och menar det hade känts konstigt att inte finnas där eftersom det har blivit en sådan stor grej. Karlstads Studentkår säger att det kändes konstigt att inte finnas på de sociala medierna eftersom deras målgrupp finns där och de vill inte verka mossiga. SAS blev påverkade av hypen, men tog det lugnt och

lanserade sig själva på de sociala medierna med en välplanerad plan. De säger också att för dem är det viktigt att finnas där deras kunder för en diskussion om dem. Även de vill med andra ord vara där kunderna är.