Otydlig lärarroll

En otydlig lärarroll innebär att lärare i fritidshem utgår i sitt yrkesuppdrag ut-ifrån traditioner och rutiner, samarbetet med övrig personal är av assisterande karaktär och rektor saknar kunskap och intresse för arbetet i fritidshem.Det här presenteras utifrån underkategorierna yrkets kärna, gruppens kultur och

rektors roll.

6.2.1

De lärare med en mer otydlig lärarroll skiljer sig från de lärare i fritidshem med en tydlig lärarroll genom att deras arbete i fritidshemmet bygger på trad-itioner och ett invant arbetssätt där rutinen att dokumentera inte är lika utveck-lad. Informanternas intresse har tyngd på den verksamhet som bedrivs på fri-tidshemmet. Astrid beskriver följande:

Jag kan känna att...vi är inte jättebra på det ännu. (...) Vi har ett ganska väl inar-betat fritids med ”det här brukar vi göra”, men vi har inte det nedskrivet riktigt på det viset som ett systematiskt kvalitetsarbete. Vi jobbar åt det hållet, men vi är inte där än.

6.2.2

Gruppens kultur innebär att en övervägande del av informanterna innehar en resurstjänst under den obligatoriska skoldagen, något som har som resultat att planeringstid för eftermiddagens arbete ofta begränsas eller saknas helt. En faktor som spelar in är att det är få planeringstimmar att utföra uppdraget på. I flera fall minskar planeringstiden ytterligare då lärare i fritidshem blir beord-rade att fylla den personalbrist som finns under den obligatoriska skoldagen.

Då har jag i alla fall två och en halv - tre timmar [planering]. Det är ju lite olika för ibland…man hoppar ju in mycket och täcker där det fattas personal. [Doris]

Det är sällan den uteblivna planeringstiden ersätts med planering vid annat tillfälle. Den planeringstid de har är oftast den enskilda planeringen och den ihop med närmaste kollegorna. En informant har planering ihop med läraren de arbetar i samma klass med, men menar att den halvtimmen är knapp. De andra informanterna har ingen planering ihop med klassläraren och önskar tid till det eftersom de anser att det hade underlättat samarbetet. Eftersom plane-ringstiden inte rymmer tid för diskussioner och dokumentation i den utsträck-ning som krävs blir det systematiska kvalitetsarbetet till viss del ett påbörjat arbete, men inte ett väl inarbetat arbetssätt. Informanterna önskar också till-fällen att få ha planering ihop med all personal på fritidshemmet för att även den personal som saknar utbildning kan få utveckla och ta del av ett systema-tiskt kvalitetsarbete. Gemensamt för de här arbetsplatserna är att det är få

ut-bildade lärare i fritidshem. Det får effekten att uppdraget att driva ett systema-tiskt kvalitetsarbete inte kan fullbordas på grund av bland annat kollegors bris-tande erfarenhet av dokumentation kring verksamheten.

Några av informanterna har ställtid som används till förberedelse för eftermid-dagens verksamhet, men kan sakna att inte ha det samtidigt som närmaste kol-legorna.

Vad som görs vissa dagar, hur vi gör och det har också att göra med ställtiden. Att får man inte ställtiden ihop så är det ju också svårt. Vi har bara en timmes planering ihop i veckan så att det, det är mycket som är svårt. [Hedda]

Resultatet synliggör att informanterna sällan kan delta på arbetsplatsträffar på grund av att det börjar vid en tid då det fortfarande är många elever kvar, vilket gör det orimligt för dem att lämna fritidshemmet. För någon av informanterna handlar det om att det vid tiden för arbetsplatsträff egentligen ska sättas in vikarier, men då det är brist på ersättare hamnar informanten i en sits där hen inte vill lämna kollegorna själva med ett stort elevantal kvar. På en av skolorna är det arbetsplatsträffar en gång per termin, vilket innebär att gemensamma möten med all personal inte sker regelbundet. De här lärarna i fritidshem upp-lever att det finns en uppdelning av skola och fritidshem och en uppdelning mellan yrkeskategorierna. Hedda uttrycker följande: ”Jag kan tycka att det bästa vore om man kunde se skolan som en helhet.”

De lärare i fritidshem med i stort sett enbart resurstjänst under skoldagen upp-lever ändå att de är tillfreds med assisterande uppgifter för att de ser att deras huvuduppdrag är den verksamhet som sker i fritidshemmet på eftermiddagen och det sociala samspelet mellan eleverna.

Alltså som det har blivit nu, vilket inte var tanken från början, är att jag har varit ganska mycket med en speciell elev. (...) Fast jag känner att jag inte är speciellt intresserad av att undervisa i skolan utan jag vill använda mig av mina kompe-tenser på eftermiddagen i fritidshemmet. [Cornelia]

Eller att…nåt har skett under dagen som nån konflikt (…) och fortsätter bevaka det under eftermiddagen också. [Doris]

6.2.3

Resultatet pekar på att rektor, på arbetsplatserna för lärare i fritidshem med otydlig lärarroll, visar ringa intresse för arbetet i fritidshemmet. Det blir synligt på det sätt lärare i fritidshem saknar förutsättningar för att genomföra ett gedi-get arbete och även om informanterna påtalat brister till rektor upplever de inte att informationen implementeras.

Hon [rektorn] blandar ihop vad vi heter och vilken avdelning vi är på till och med. (...) och även om vi påtalar: hon frågar “Är det någonting?” och så vidare som, “ni behöver säga till mig?” så fastnar ju inte det vi förmedlar. [Doris]

De erfar en brist på respekt från rektor för det arbete informanterna ska ge-nomföra då de kan beordras in att vikariera även då lärarna i fritidshem har sin planering. Det här gäller även för de lärare i fritidshem som innehar resurs-tjänst under skoldagen och som är nöjda med själva uppgiften med eleverna, men är inte nöjda med hur rektor kan beordra dem från sin planering för att agera vikarier och bristen på kunskap hos rektor kring fritidshemmets verk-samhet. Astrid berättar följande kring att ta lärare i fritidshem till undervisning på deras planering:

Det är där jag menar, vi får ju liksom slåss för att markera att vi har planering nu eller jag har planering nu. För det jag ska planera måste ju ändå vara viktigt. (...) och då blir det ju lite körigt mot rektor hela tiden, att man får påtala det.

De här lärarna i fritidshem upplever att rektorn inte har tillräcklig kunskap kring det arbete som utförs på fritidshemmet och framförallt vilka förutsätt-ningar som krävs.

7 Analys

Det här kapitlet består av en analys där resultatet, utifrån tolv centrala punkter, diskuteras i förhållande till studiens teoretiska utgångspunkter. De kategorise-ringar som redogjordes för i resultatet, det vill säga yrkets kärna, gruppens kultur och rektorns roll, utgör strukturen för den teoretiska analysen.

7.1 Otydlig lärarroll

7.1.1

7.1.1.1 Deltagande i skolan på skolans villkor

För informanterna med otydlig lärarroll tar skolverksamheten en övervägande del av deras arbete under dagen där det är vanligt förekommande att de med assistenttjänst, i brist på personal, beordras att vikariera. Men också ämnesun-dervisning tar stor del av informanternas tid i anspråk. Perselli och Hörnell (2019) sammanfattar i sin studie med uppdraget att komplettera skolan kan tolkas på flera sätt och att dessa relaterar till hur lärare i fritidshem förhåller sig till sin profession. Andersson (2013) menar att det inte är sagt att lärare i fritidshem inte ska arbeta i skolan, men att uppdraget behöver förtydligas, vil-ket explicit visar sig i resultatet där lärare i fritidshems uppgifter kan skilja sig markant från olika skolor. Informanternas deltagande i skolverksamheten är av tillfällig karaktär, vilket gör deras uppdrag otydligt.

7.1.1.2 Fritidshemsverksamhet baserad på erfarenhet

De lärare i fritidshem med en otydlig lärarroll bygger verksamheten på fritids-hemmet mer på traditioner och invant arbetssätt. Deras rutiner kring att doku-mentera och arbeta med systematiskt kvalitetsarbete är inte lika inarbetat, som Boström och Berg (2018) menar i sin studie kan bero på bristfälliga arbetsvill-kor. Informanterna uttrycker att deras arbete på fritidshemmet är av vane-mässig karaktär och att det i vissa fall är påbörjat ett systematiskt kvalitetsar-bete, men det är inget förankrat arbetssätt. Det här överensstämmer med An-dersson (2013) där hon menar att lärare i fritidshem använder sig av bedöm-ningar genom diskussioner, men att de inte är planerade, dokumenterade och systematiserade.

7.1.2 Gruppens kultur

7.1.2.1 Otillräcklig planeringstid

För genomförandet av en välplanerad fritidshemsverksamhet och ett systema-tiskt kvalitetsarbete krävs rätt förutsättningar som bland annat tid för plane-ring, vilket informanterna med en otydlig lärarroll i den här studien saknar.

För de här informanterna blir det påtagligt att även om de har tid för planering kan den utebli då de blir beordrade av rektor att undervisa i den obligatoriska skolan vid avsaknad av personal, vilket även visade sig i Ludvigsson och Falkners (2019) studie. Det blir synligt i resultatet i den här studien att lärare i fritidshem med otydlig lärarroll inte inbegriper samma mängd planeringstid som de med tydlig lärarroll och att de förstnämnda sällan blir ersatta den tid de förlorar då de undervisar i den obligatoriska grundskolan vid frånvaro av personal. Boström och Berg (2018) ser, som tidigare nämnts, i sin studie att bristen på ambitionen att driva ett systematiskt kvalitetsarbete, genom peda-gogiska planeringar och utvärderingar av verksamheten, kan bero på att det saknas rätt förutsättningar för att driva det arbetet.

7.1.2.2 Inga eller få gemensamma möten med övriga lärarkollegor

Informanterna med en otydlig lärarroll har inga eller få gemensamma möten ihop med övriga lärarkollegor. Närvänen och Elfstrand (2014) skriver att man i en grupp skapar en grund för identifikation, en vi-känsla, vilken gör att man i en grupp med exempelvis lärare i fritidshem agerar på ett visst sätt. Det är processerna i gruppen för lärare i fritidshem som påverkar professionen (När-vänen och Elvstrand, 2014; Klerfelt, 2017; Ludvigsson och Falkner, 2019), vilket kräver tid för samtal i olika former för en enad profession. Den här tiden för processer i gruppen av lärare i fritidshem förekommer i låg grad hos de med otydlig lärarroll. På de här arbetsplatserna är det få utbildade lärare i fri-tidshem och flera outbildade, vilket kan medföra en utmaning att hävda sin profession och stå upp för att planering krävs för att bland annat driva ett sys-tematiskt kvalitetsarbete. Det ligger i linje med Andersson (2013) som menar att den bristande erfarenheten att förmedla sin kunskapsbas, där hon inkluderar det systematiska kvalitetsarbetet, kan försvåra professionaliseringen av yrket. Eftersom de här informanterna saknar gemensam planering med övriga yrkes-kategorier på skolan skapar det brister i helhetssynen på elevernas dag i skolan och på fritidshemmet, vilket Hedda ger uttryck för när hon efterfrågar just hel-hetssynen kollegor emellan.

7.1.3

7.1.3.1 Okunskap om fritidshemmets verksamhet och bristfälliga förutsättningar

Resultatet för lärare i fritidshem med otydlig lärarroll pekar på att deras rektor visar föga intresse för arbetet i fritidshemmet. Det blir synligt på det sätt lärare i fritidshem saknar förutsättningar för att genomföra ett gediget arbete och även om informanterna påtalat brister till rektor upplever de att informationen förbises. Det här ligger i linje med Andersson (2013) som menar att det oftast är fritidshemmet som förlorar i fördelning av tid och resurser inom skolans verksamhet, vilket är en realitet för informanterna med en otydlig lärarroll ef-tersom de sällan får den planeringstid som krävs för att genomföra ett syste-matiskt kvalitetsarbete. De här lärarna i fritidshem upplever att rektor inte har

tillräcklig kunskap kring det arbete som utförs på fritidshemmet och framför-allt vilka förutsättningar som krävs. De erfar en brist på respekt från rektor för det arbete informanterna ska genomföra då de kan beordras in att vikariera även då lärarna i fritidshem har sin planering, vilket kan hänga ihop med att rektor visar på bristande kunskap om fritidshemmets verksamhet. Liknande scenario beskrivs i Ludvigsson och Falkners (2019) studie där lärare i fritids-hem förlorar planeringstid när rektor beordrar dem att undervisa vid avsaknad av annan personal i den obligatoriska grundskolan. Det upplevs därmed som att fritidshemmets verksamhet blir nedvärderad, vilket informanterna ger ut-tryck för även i den här studien där de upplever att fritidshemmet och lärare i fritidshem har lägre status än övriga kollegiet.

7.2 Tydlig lärarroll

7.2.1

7.2.1.1 Tillämpade kompetenser under hela dagen och målstyrd fritidshemsverk-samhet

De lärare med en tydlig lärarroll vet vad som förväntas av dem. Det finns en tydlighet kring uppdraget, precis som Närvänen och Elvstrand (2014) och An-dersson (2013) menar behövs för lärare i fritidshem. Lärare med en tydlig lärarroll använder sina kompetenser under hela dagen genom att förutom att använda sina kunskaper och färdigheter under fritidshemstiden också har undervisning med fritidspedagogiskt innehåll under den obligatoriska skolda-gen. Det går i linje med Anderssons (2013) studie där hon presenterar fyra yrkesidentiteter, vilken den traditionella läraren i fritidshem går att se hos de med tydlig lärarroll. Precis som den traditionella läraren i fritidshem är det för informanterna viktigt att synliggöra fritidshemmet genom att verksamheten är målstyrd och att den dokumenteras. De ser också, som den traditionella läraren i fritidshem, att det är elevens behov och lärande som är det centrala och det dominerar deras undervisning även under den obligatoriska skoldagen. En fak-tor som kan spela in för systematiskt kvalitetsarbete är att på arbetsplatserna med lärare i fritidshem med tydlig lärarroll är alla eller majoriteten utbildade lärare i fritidshem. Det innebär att de är fler med förkunskaper att driva ett systematiskt kvalitetsarbete än på arbetsplatser med lärare i fritidshem med en otydlig lärarroll där de som är utbildade oftast är i minoritet.

7.2.2

7.2.2.1 Specifika aktiviteter som motsvarar deras kompetenser

Lärare i fritidshem med en tydlig lärarroll är ansvariga för aktiviteter under den obligatoriska skoldagen som motsvarar deras kunskaper och färdigheter. Informanterna i den här studien har ansvar för aktiviteter såsom exempelvis

rastverksamhet, värdegrundsövningar, samarbetslekar. Här kommer den relat-ionella och sociala kompetensen hos lärare i fritidshem fram, vilka är delar både Hansen (1999) och Andersson (2013) lyfter i sina studier som kompeten-ser hos lärare i fritidshem. Informanterna tar tillvara på den kunskap och fär-dighet de har i området och konkretiserar dem i undervisningen under den ob-ligatoriska skoldagen.

7.2.2.2 Gemensamma möten med övriga lärarkollegor

Informanterna med tydlig lärarroll har i den här studien planering i olika kon-stellationer med övriga kollegor, vilket gynnar en helhetssyn över skolverk-samheten. För informanterna med tydlig lärarroll kan till viss del skönjas en hybrid profession (Ackesjö, Nordänger och Lindqvist, 2016) dock inte genom att poängtera att de är lärare i fritidshem, utan att de värnar om fritidshemmet. Samtidigt försöker de jämna ut de maktförhållanden som kan finnas mellan yrkeskategorier genom att tydliggöra sitt uppdrag med ett systematiskt kvali-tetsarbete och vilken verksamhet som bedrivs av lärare i fritidshem på skoltid.

7.2.3

7.2.3.1 Kunskap om fritidshemmet skapar förutsättningar

På skolor med lärare i fritidshem med en tydlig lärarroll upplever de att rektor visar ett engagemang och ett intresse för arbetet i fritidshemmet. Det visar sig genom att informanterna får, av sin rektor, förutsättningar för att utföra det de förväntas genomföra gällande systematiskt kvalitetsarbete och en tillfredsstäl-lande fritidshemsverksamhet. Det här går i samma riktning som Boström och Berg (2018), vilka menar att det behövs rätt premisser för att bedriva ett sys-tematiskt kvalitetsarbete och en genomtänkt fritidshemsverksamhet. Rekto-rerna på arbetsplatserna för lärare i fritidshem med tydlig lärarroll ser att in-formanterna är del i helhetssynen av elevernas dag och därmed nyttan och be-tydelsen av att de får rätt villkor för att utöva sitt yrke.

8 Diskussion

I följande kapitel diskuteras först valet av metod och vad som kan utvecklas till eventuella vidare studier. Därefter sker en diskussion kring resultatet och huruvida forskningsfrågorna blivit besvarade. Slutligen ges förslag på fram-tida forskning.

8.1 Metoddiskussion

Medvetenhet om förförståelse har tagits i beaktande då egen erfarenhet av yr-ket sträcker sig arton år bakåt i tiden. Det gör att kunskap finns kring hur yryr-ket utövas från ett eget perspektiv och det kan, omedvetet, ha färgat kategorise-ringen av empirin. Det var ändå med stor nyfikenhet och förväntan som inter-vjuerna gjordes och förförståelsen kan underlätta vid en intervju då informan-terna inte i detalj behövde förklara delar av verksamheten utan fokus kunde läggas på fenomenet; deras uppfattning kring yrkesutövande.

Eftersom syftet med studien var att ta del av lärare i fritidshems uppfattning kring sin yrkesutövning i skola och fritidshem genom kontextuell analys (Dou-mas, 2011; Svensson och Dou(Dou-mas, 2013) var intervjuer en, för syftet, väl fun-gerande metod. I efterhand sker en reflektion kring att trots förberedelser som exempelvis genom inläsning av intervjuteknik och vad som bör förberedas (Bryman, 2018), ses intervjuer som en metod att tränas och utvecklas i, fram-förallt eftersom det finns en förförståelse kring arbetet som lärare i fritidshem. Två av intervjuerna genomfördes genom Skype och trots att de intervjuerna fungerade väl ses en vinning i ett fysiskt möte för att även få en känsla av miljön som informanten befinner sig i och en mer personlig kontakt.

I studien var det ingen markant spridning från vilka år respektive lärare i fri-tidshem genomförde sin utbildning. Sju informanter av åtta fullbordade sin utbildning på 1990-talet och en informant har genomfört sin utbildning på 2000-talet, avgångsår 2012. Därmed har ingen av informanterna gått den sen-aste lärarutbildningen från 2011, vilket kan ha påverkat utfallet av resultatet. Den här reflektionen tas med till eventuella studier i framtiden för att få en spridning i utbildningsbakgrund.

8.2

Här följer en diskussion kring resultatet om hur lärare i fritidshem uppfattar sin yrkesutövning i skola och fritidshem samt resultatets betydelse för yrket.

8.2.1 Hur lärare i fritidshem uppfattar sin yrkesutövning i skola och fritids-hem

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar sin yr-kesutövning i skola och fritidshem. Det identifieras två huvudkategorier: tydlig

en där kategorin innebär att uppfattningen hos lärare i fritidshem är att de har en klar bild av yrkets uppdrag utifrån styrdokumenten och hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska genomföras. Den andra riktningen, som även om de har kunskap om uppdraget, anser att tillfälligt resursarbete inte är problematiskt eftersom huvuduppdraget är på eftermiddagen. Det har dock konsekvensen att planering under skoldagen i flera fall minimeras och det systematiska arbetet blir i bästa fall ett påbörjat arbete. När det gäller underkategorin gruppens

kul-tur finns det en riktning som har ett samarbete med övrig personal på skolan

och en helhetssyn kring elevernas dag i skolan och i fritidshemmet. Den andra riktningen visar en brist på möten mellan yrkeskategorier och helhetssynen saknas. För den sista underkategorin rektors roll visar den ena riktningen att när rektor visar intresse och har kunskap om fritidshemmet skapas det förut-sättningar för lärare i fritidshems yrkesutövning. I den andra riktningen där rektor visar föga intresse och saknar kunskap om fritidshemmet saknas det förutsättningar för lärare i fritidshems yrkesutövning.

Sett till resultatet i den här studien framkommer det med tydlighet vilken roll rektor spelar för att lärare i fritidshem ska kunna utöva yrkets kärnverksamhet i skolan och i fritidshemmet. Det är rektor som fördelar personal och ger för-utsättningar för hur mycket, eller lite, planeringstid lärare i fritidshem får. Där-med kan rektor vara både en möjlighet eller ett hinder i yrkesutövningen för lärare i fritidshem. I resultatet framkommer det också att på arbetsplatserna med fler möjligheter är större andelen av personalen i fritidshemmet utbildade till lärare i fritidshem. Beror det på att rektor lyckats locka utbildad personal med hjälp av att erbjuda goda förutsättningar? Eller är det tack vare flertalet utbildade lärare i fritidshem som lyckas påverka rektor i positiv riktning med sin kunskap om yrket och dess verksamhet? Oavsett vilket betyder rektors in-ställning och kunskap om fritidshemmet stor roll för vilka förutsättningar lä-rare i fritidshem får. Följden av en rektor med intresse och kunskap kring fri-tidshemmet gynnar de här skolorna då det ger en gemensam syn kring arbetet av eleverna och att skapa trygghet kring hela deras dag i skolan, både under skoldagen och i fritidshemmet. Min slutsats är att för att kunna utöva ett gott arbete och en hållbar verksamhet där både lärare i fritidshem och elever trivs och mår bra krävs det planering och stöttning av rektor.

Yrket lärare i fritidshem är otydligt för utomstående. Det blir synligt i analysen av intervjuerna att lärare i fritidshem själva kan sätta ord på vilken kompetens de besitter, men att rektorer och kollegor med annan yrkestillhörighet har svå-rare att se eller tolka vilket uppdrag det åligger en läsvå-rare i fritidshem att utföra. En nationell arbetsbeskrivning hade underlättat för hela yrkeskåren. Dels för