En observation som framkom av resultatet från elevernas svar på de öppna frågorna, var att vissa elever inte stavade vissa ord helt korrekt. Några exempel på detta är:
“Ingen anning”
“Det kan påverka så att det gör människa lugn och glad eller det gör de
nervöus, på grund av vilka nyheter kommer”
“Bra eftersom det öppnar upp kommunikationsvägar och gör oss mer öppensinnade för andra samhällen och kulturer, men dåligt också för att det är så lätt att manipuleras av vissa sidor om man inte är källkritisk. Det är väl också dåligt att vår konumption har ökat pga all reklam. Det
materialistiska(gud vet inte hur det stavas) känns viktigaare än det känslomässiga i vissa sammanhang.”
Detta är en oväntad observation och något som inte mättes eller skulle behandlas i studien. Bakomliggande orsaker till elevernas felstavningarna kan vara att enkäten inte hade ett rättstavningsprogram. Eftersom enkäten inte hade något rättstavningsprogram kan det ha skapat problem för eleverna, då många av de applikationer och program som finns idag har
ett rättstavningsprogram. Eleverna kan därför ha fått det som vana att det alltid finns ett rättstavningsprogram och när enkäten inte hade ett, resulterar det i felstavningar. Varför felstavningar uppstod i enkäten kan bero på att de slarvar, vill komma igenom enkäten så fort som möjligt eller att deras stavningsförmåga är bristfällig eller att de är för beroende av rättstavningsprogram. Om eleverna är beroende av rättstavningsprogram kan det leda till att de inte lär sig stava vissa ord rätt, dock i resultatet skrev en elev i sitt svar:
“...materialistiska(gud vet inte hur det stavas)...”
Vilket tyder på att eleven kan ha en bristfällig stavningsförmåga eftersom den tvivlade på sin stavningsförmåga av det ordet. Eleven stavade dock ordet rätt, men på andra ord har eleven inte stavat rätt men inte uppmärksammat de orden, se ett av exemplen ovan. Detta kan tyda på att eleven tror att den stavade rätt på de andra orden, men blev endast osäker på ett av orden. En annan bakomliggande orsak till felstavningarna kan bero på elevernas modersmål, om elevernas modersmål inte är svenska kan detta bidra till att felstavningar uppkommer.
5.4. Slutsats
Denna studie syftar till att skildra hur elevers digitala kompetens ser ut och även hur den ser ut i relation till de nya förstärkningar om digital kompetens i styrdokument samt om det finns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor.
För det första visar resultatet att elevers digitala kompetens är god, men att den i relation med Skolverkets mest centrala delar om de fyra aspekter om digital kompetens inte riktigt
uppfylls. Aspekten om digitaliseringens påverkan på individen och samhället uppfylls till viss del, då elever kan även se hur digitalisering påverkar samhälle och individer genom social medier, dock saknas mer komplexa argument, men de anger både negativa och positiva aspekter. Nästa aspekt handlar om källkritik och elever anger att de i stor utsträckning är källkritisk men att den varierar om det handlar om skol- och hemmiljöer. Aspekten om att
lösa problem och omsätta idéer i handling med hjälp av digital teknik besvaras delvis, men visar ändå att elever kan delvis använda olika programfunktioner för deras ändamål. Den aspekt som uppfylls till störst del är användningen och förståelsen om digitala verktyg. Elever anger att de använder olika digitala verktyg, både i skolan och hemma och att de även tycker att användningen av digitala verktyg är relativt lätt. Dock visar studien flera områden som eleverna vill lära sig mer om, bland annat bildhanteringsprogram och programmering, men tycker ändå att skolan bidrar till utveckling av deras digital kompetens. För det andra visar resultatet också att det finns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor, när det kommer till hur pojkar och flickor värderar sin digitala förmåga och vilka intressen de har.
I studien förekommer vissa begränsningar, men resultaten ger ändå en tydlig anknytning till tidigare studier om elever digitala kompetens, vilket innebär att metoden för denna studie fungerar för att undersöka elevers digitala kompetens. Uppföljningar av elevernas digitala
kompetens har gjorts av Skolverket vid olika tillfällen (Skolverket (2016), Skolverket (2017), Skolverket (2019)) och det finns både nationell och internationell forskning om elevers digitala kunnande (Tømte, 2011, Pettersson (2018), Calvani, Fini, Ranieri & Picci, (2012) Hatlevik & Christophersen (2013)). Dock behövs fler och mer omfattande studier utföras för att ytterligare undersöka hur det faktiska digitala kunnandet ser ut hos elever. Sedan behövs fler studier utföras för att kunna dra mer säkra slutsatser om hur elevers digitala kompetens ser ut utifrån Skolverkets fyra aspekter och dess underliggande aspekter. Även bör elevers faktiska digitala kompetens undersökas utifrån ett könsperspektiv, då resultatet visar att pojkar och flickor värderar sina förmågor och kunskaper olika. Tidigare studier om hur den faktiska digitala kompetensen ser ut hos både flickor och pojkar, visar också på olika resultat (Tømte och Hatlevik (2011) och därför behövs fler studier på hur den faktiska kompetensen ser ut mellan pojkar och flickor också göras.
6. Referenser
Anderson, Monica och Jiang, Jingjing. (2018). Teens, Social Media & Technology 2018. Hämtad [2020-05-26] från:
http://publicservicesalliance.org/wp-content/uploads/2018/06/Teens-Social-Media-Technolog y-2018-PEW.pdf
Basson, Danna. (2008). Ignorable nonresponse. In: Lavrakas, P. J. (ed) Encyclopedia of Survey Research Methods. Thousand Oaks, Calif: SAGE Publications, Inc.
Bergdahl, N., Nouri, J., Fors, U., & Knutsson, O. (n.d.). Engagement, disengagement and performance when learning with technologies in upper secondary school. COMPUTERS & EDUCATION, 149. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1016/j.compedu.2019.103783
Byrne, D. (2016). Research ethics. Los Angeles, CA : SAGE Publications, Inc. Hämtad [2020-05-12] från: http://methods.sagepub.com.proxy.mau.se/project-planner/research-ethics
Calvani, A., Fini, A., Ranieri, M., & Picci, P. (2012). Are young generations in secondary school digitally competent? A study on Italian teenagers. Computers & Education, 58(2), 797–807. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1016/j.compedu.2011.10.004
Cathrine Tømte. (2011). Challenging Our Views on ICT, Gender and Education. Nordic Journal of Digital Literacy, 6, 309–324.
CODEX. (2020 A). Informerat samtycke. Hämtad [2020-04-29] från:
http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
CODEX. (2020 B). Personuppgifter. Hämtad [2020-04-29] från:
http://www.codex.vr.se/manniska3.shtml
CODEX. (2020 D). Forskning som involverar barn. Hämtad [2020-05-12] från: http://www.codex.vr.se/manniska1.shtml
David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
EU. (2006). Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Hämtad [2020-04-24] från:
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Forslund Frykedal, Karin & Thornberg, Robert. (2015). Grundad teori. I Fejes, A. &
Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl. s.44-70). Stockholm: Liber Fransson, G., Lindberg, O.J. & Olofsson, A.D. (2018a) From a student perspective, what constitutes a good (or less good) use of ICT in teaching? Educ Inf Technol 23: 2155. Doi; https://doi.org/10.1007/s10639-018-9708-4
Gran, L., Petterson, D., & Mølstad, E. C. (n.d.). (2019). Digital bildung: Norwegian students’ understanding of teaching and learning with ICT. Nordic Journal of Digital Literacy, 14(1–2), 23–36. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.18261/ISSN.1891-943X-2019-01-02-03
Hatlevik, O. E., Guðmundsdóttir, G. B., & Loi, M. (2015). Digital diversity among upper secondary students: A multilevel analysis of the relationship between cultural capital, self-efficacy, strategic use of information and digital competence. Computers & Education, 81, 345–353. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1016/j.compedu.2014.10.019
Hatlevik, O. E., & Christophersen, K.-A. (2013). Digital competence at the beginning of upper secondary school: Identifying factors explaining digital inclusion. Computers & Education, 63, 240–247. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1016/j.compedu.2012.11.015 Tømte, C., & Hatlevik, O. E. (2011). Gender-differences in Self-efficacy ICT related to various ICT-user profiles in Finland and Norway. How do self-efficacy, gender and ICT-user profiles relate to findings from PISA 2006. Computers & Education, 57(1), 1416–1424. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1016/j.compedu.2010.12.011
Ifous. (2017). Digitala kompetenser i skolan. Hämtad [2020-05-05] från:
https://www.ifous.se/app/uploads/2013/04/Utvardering-av-Ifous-FoU-program-Digitalisering -i-skolan-Slutrapport.pdf
McMahon, G. (2009). Critical Thinking and ICT Integration in a Western Australian Secondary School. Journal of Educational Technology & Society, 12(4), 269–281. Marcia J. P. Håkansson Lindqvist. (2015). Gaining and Sustaining TEL in a 1:1 Laptop Initiative: Possibilities and Challenges for Teachers and Students, Computers in the Schools, 32:1, 35-62, DOI: 10.1080/07380569.2015.1004274
Nyquist, H. (2017). Statistikens grunder: vetenskap, empiriska undersökningar och statistisk analys. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Pettersson, F. (2018). On the issues of digital competence in educational contexts : a review of literature. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1007/s10639-017-9649-3
Regeringen. (2017A). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Hämtad [2020-04-24] från:
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/natio nell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
Regeringen. (2017B). Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Hämtad [2020-04-24] från:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner- och-kursplaner/
Skolverket. (2020). Fyra aspekter av digital kompetens [digital figur]. Hämtad [2020-04-24] från:
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalis ering/fyra-aspekter-av-digital-kompetens#h-Digitalkompetens
Skolverket. (2019). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Hämtad [2020-04-24] från: https://www.skolverket.se/getFile?file=4041
Skolverket. (2017). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå. Hämtad [2020-04-21] från: https://www.skolverket.se/getFile?file=3784
Skolverket. (2009). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Hämtad [2020-05-05] från: https://www.skolverket.se/getFile?file=2192
Skolverket. (2016). IT-användning och IT-kompetens. Hämtad [2020-04-21] från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c32a/1553966893852/pdf3667 .pdf
Sutton, C. (2011). Social surveys: Design to analysis. In: May, T. (ed.), Social research: issues, methods and process. Open University Press.
Säljö. (2019). En digital uppväxt och en digital framtid. Hämtad [2020-05-04] från: https://undervisningshistoria.se/en-digital-uppvaxt-och-en-digital-framtid/
Valerio, M. A. & Mainieri T. (2008). Ethical principles. In: Lavrakas, P. J. (ed.),
Encyclopedia of Survey Research Methods. Thousand Oaks, Calif: SAGE Publications, Inc. Yeboah, D. A. (2008). Research Methodologies in Criminology. New York: Nova Science Publishers, Inc.