Overvægt i befolkningen

Kilde: OECD HEALTH DATA 2005, October 2005.

Procent af den voksne befolkning, der har et Body Mass Index over 0 (10-00).

Bemærk, at for Danmark, Island, Norge og Sverige er nogle data fremskrevet til følgende år.

”Body Mass Index” (BMI) er en metode til at måle fedme. Fedme er et stigende problem i hele den vestlige verden – og dermed også i de nordiske lande. Problemet skyldes ikke manglende oplysning, da den negative udvikling også kan ses i lande, hvor befolkningerne forventes at have den fornødne teoretiske viden om vigtigheden af sund kost og motion.

Indikatoren relaterer sig til målsætningen om, at styrke viden om sammenhængen mellem kost, ernæring og sundhed.

Procent prøver med pesticid rester over grænseværdien

0 1 2 3 4 5 6 7 8 1998 1999 2000 2001 2002 2003 % af prøv er Finland Danmark Island Norge Sverige

Procent af voksne med BMI>30

4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 1980 1990 2000 2001 2002 % Finland Danmark Island Norge Sverige 2003

Sammenhæng med andre kapitler

Kapitlet om kemikalier indeholder også oplysninger af betydning for sundheden, og i kapitlet om den sociale dimension findes også oplysninger om sundhedsrelevante forhold. Fødevarer indgår også i kapitlet om bæredygtig produktion og forbrug.

Baggrund og perspektiver

Indikatorarbejdet bygger i stort omfang på rapporten: Fabech, B et al (2004) ”Sustainable Development of Food Safety - new bearings in the Nordic countries”. TemaNord 2004:536, Nordisk Ministerråd, link: www. norden.org/pub/sk/showpub.asp?pubnr=2004:536

Der er defineret 11 mål og indsatser i strategien for 2005-2008. De 11 mål ligger til grund for og konkretiseres i handlingsprogrammet for det nordiske levnedsmiddelsamarbejde, se handlingsprogrammet ”Nordiskt fiske-, jord- och skogsbruks- och livsmedelssamarbete 2005-2008. Et nordisk løft for verdiskapning og livskvalitet”. Der indgår indikatorer, der direkte knytter sig til tre af målene i dette kapitel. I ovennævnte rapport er der flere indikatorer, men her er medtaget dem, der har kunnet skaffes sammenlignelige data for. Der arbejdes videre med opstilling af opdaterede nordiske indikatorer på en række af områderne, herunder fedme.

Fødevaresamarbejdet har gennemført en hel række projekter, der i forskellig grad relaterer sig til strategien for bæredygtig udvikling. Nogle eksempler på publikationer er listet her:

Interventions aimed at reducing the risk of acquiring Campylobacter from poultry products

Risk Assessment and Risk Management of novel Plant Foods GMO-livsmedel och säkerhet

Ethical Labelling of Food

For perioden 2005-2008 er desuden igangsat flere større projekter, der skal bidrage til at sikre en bæredygtig udvikling:

- Udarbejdelse af nordisk handlingsplan for bedre sundhed og livskvalitet gennem mad og motion

- Strategi for nordisk veterinært beredskabssamarbejde om dyresygdomme (f.eks. fugleinfluenza)

- Dyretransporter – samarbejde om implementering af EUs forordning og nordisk strategi for fremtiden

- Principper for risikoorientering af kontrollen med fødevarer - Undersøgelse af konsumenternes behov og ønsker til mærkning af

fødevarer.

Henvisning til fødevaresamarbejdets hjemmeside www.norden. org/livsm/sk



Klima og luftkvalitet

Udfordringer og langsigtede mål

Klimakonventionens langsigtede mål er at opnå en stabilisering af koncentrationerne af drivhusgasser i atmosfæren på et niveau, som kan forhindre en farlig, menneskelig påvirkning af klimasystemet.

Det langsigtede mål for arbejdet med langtransporterede

luftforureninger er at udslip af svovldioxid, kvælstof, flygtige organiske forureninger og ammoniak skal mindskes, så påvirkningen af naturen holdes inden for kritiske belastningsgrænser (naturens smertegrænse), og således at menneskers sundhed og miljø ikke skades.

Mål og tiltag 00–00

• kommer att arbeta för ett snabbt ikraftträdande av

Kyotoprotokollet, som är ett viktigt första politiskt steg mot en minskning av växthusgaserna.

• anser att den viktigaste långsiktiga utmaningen i

klimatpolitiken är igångsättning av förhandlingar om en mera ambitiös global framtida klimatregim efter 2012. De kommer därför att arbeta för en bred process där flest möjliga länder inkluderas i ett globalt samarbete för att begränsa utsläpp av växthusgaser efter 2012. Gentemot utvecklingsländerna finns det ett stort behov av att bygga upp ett förtroende, och att öppna dörren för flera slags åtaganden som bidrar till globala utsläppsminskningar utan att hota ländernas ekonomiska och sociala utveckling. Det är också särskilt viktigt att få med USA igen.

• anser att beslutet om att etablera Östersjöregionen som ett försöksområde (Testing Ground Agreement (tga) för Kyotoprotokollets flexibla mekanism) är fastslaget. De nordiska länderna kommer under det vidare samarbetet i) arbeta vidare för en lyckad implementering av tga och samarbete med de övriga länderna, ii) stötta en miljömässig och ekonomisk effektiv utveckling och användning av Testing Ground Facility (tgf), iii) uppmana andra parter eller kommande parter till Kyotoprotokollet och privata verksamheter att aktivt delta i Testing Ground-samarbetet, iv) främja utveckling och implementering av miljö- och kostnadseffektiva Joint Implementation-projekt. • kommer att föra arbetet med kompetens- och

kapacitetsuppbyggnad i Östersjöregionen vidare, med särskild fokus mot Ryssland.

• kommer att gå i spetsen med en minskning av förbrukningen av de industriella växthusgaserna (hcf, pfc och sf6) samt att arbeta internationellt för en minskning av användningen av dessa gaser.

• kommer att arbeta för att säkra en miljömässigt god uppföljning av Kyotoåtagandena när det gäller upptag av växthusgaser som ett medel för att reducera effekterna av utsläppen.

• kommer att påbörja en analys och en utvärdering av möjligheterna för ett större samarbete på

klimatforskningsområdet mellan de nordiska länderna. • önskar i det nordiska klimatsamarbetet att titta närmare på

klimatförändringarnas konsekvenser i regionen, bl.a. mot bakgrund av Arctic Climate Impact Assessment-arbetet (acia). Mycket tyder på att flertalet klimateffekter först kommer att visa sig i Arktis och de ekologiska konsekvenserna kan bli speciellt stora där. Klimatförändringar i polarområden kan leda till förändringar i istäcket och havsströmmar, som i sin tur kan påverka den globala klimatutvecklingen.

• kommer att iverksätta styrmedel och åtgärder som säkrar att länderna når utsläppsmålen specificerade i Göteborgsprotokollet och EU’s direktiv om nationella utsläppstak för vissa förorenande utsläpp till luft. Vid revision av avtalet kommer de nordiska länderna lägga vikt vid att det också efter 2010 kommer att finnas stora områden i Norden där gränsvärdena för försurning har överskridits, samt ny kunskap om hälsoeffekterna av marknära ozon. För att förstärka det gemensamma kunskapsunderlaget kommer de nordiska länderna att samarbeta om hälsoeffekter av partikelförorening på det nordiska planet och samarbeta om en gemensam nordisk insats i EU-arbetet på detta område.

Klimaforandringer

Klimaproblemet anses i dag som det største globale miljøproblem og måske den største hindring for en bæredygtig udvikling. Mange mener, at det er den største globale udfordring i dette århundrede. Ifølge FN’s klimapanels tredje hovedrapport fra 2001 har de klimaforandringer, som observeres, allerede påvirket mange fysiske og biologiske systemer over hele jorden. De seneste år har flere dele af verden været udsat for

hedebølger, oversvømmelser, tørke, storme, og man må være forberedt på, at hændelser med ekstremt vejr vil fortsætte med at øges i styrke og frekvens hele dette århundrede, i takt med temperaturstigningerne. Klimaforandringer kan få konsekvenser for enkelte arter af planter og dyr, og for hele økosystemer. Erhverv som landbrug, skovbrug, energi og fiskeri er følsomme over for klimaforandringer. De arktiske områder er specielt sårbare over for forandringer i klimaet og meget tyder på, at det ændrende globale klima vil få de største virkninger i dette område.