5.2 Ovningsuppgifter ¨
6.1.1 Att v¨ axla mellan f¨ onster, och st¨ ada i f¨ onster
N¨ar vi trycker p˚a return efter att ha givit plot kommandot ¨oppnas ett nytt f¨onster, MATLABs grafikf¨onster d¨ar plotten visas. N¨ar vi jobbar med grafik kommer vi att vilja pendla mellan m˚anga f¨onster. Ofta kommer vi att utf¨ora samma lunk mellan m-fil editorns f¨onster d¨ar vi just ¨andrat n˚agon detalj i en m-fil till kommandof¨onstret f¨or att k¨ora filen till grafikf¨onstret f¨or att se hur det blev. Det finns flera metoder f¨or att snabbt v¨axla mellan f¨onster, vilken som passar b¨ast just f¨or stunden beror litet p˚a exakt vad man h˚aller p˚a med och hur man f¨oredrar att jobba.
• Det kanske enklaste s¨attet ¨ar att helt enkelt l¨agga f¨onstren bredvid varandra, eller i alla fall se till inget f¨onster ligger helt bakom de andra. Genom att klicka och dra p˚a kanten av ett f¨onster kan du flytta det vart du vill p˚a datorns skrivbord, och genom att klicka och dra i ett aktivt f¨onsters nedre h¨ogra h¨orn kan du ¨andra dess storlek. Om du l¨agger upp de f¨onster du jobbar i s˚a att det alltid sticker fram n˚agon bit av f¨onstret
¨
aven n¨ar det ¨ar de andra f¨onstren som ¨ar aktiva s˚a kan du enkelt byta f¨onster bara genom att klicka med musen i det f¨onster du vill skall bli det aktiva.
• Ett annat s¨att att vandra mellan f¨onstren ¨ar att g˚a in i MATLABs meny ”Windows”
och v¨alja det f¨onster man vill g¨ora aktivt.
• I windows finns det en funktion f¨or att bl¨addra mellan alla f¨onster som ¨ar ¨oppna p˚a datorns skrivbord. H˚all ”alt”-tangenten nedtryckt och tryck p˚a TAB tangenten. Varje g˚ang du trycker ned TAB bl¨addras ett nytt f¨onster fram som aktivt, vilket f¨onster som g¨ors aktivt visas i en liten ruta. Befinner du dig i MATLABs kommandof¨onster och vill till grafikf¨onstret kan du skriva ”figure(1)” i kommandof¨onstret, d˚a blir f¨onstret med det namnet aktivt. Vill du tillbaks fr˚an grafikf¨onstret till kommandof¨onstret trycker du bara p˚a return.
Vill du st¨ada upp i grafikf¨onstret skriver du (i kommandof¨onstret) clf (CLear Figure window), vill du st¨ada upp i kommandof¨onstret ger du kommandot clc (CLear Command window).
Du kan st¨anga grafikf¨onstret genom att ge kommandot close.
1Eftersom det MATLAB anv¨ander i plottandet ¨ar punkter, vars x- och y-koordinater kommer fr˚an vektor-erna x och y s˚a m˚aste vektorerna ha samma antal element.
6.1. KURVOR I TV˚A DIMENSIONER 63 6.1.2 plot-kommandot
L˚at oss prova att plotta en litet mer komplicerad kurva, y = x2. Pr¨ova
x = [1 4];
y = x.∧2;
plot(x,y)
Resultatet blir inte direkt vad vi v¨antat oss, men egentligen ¨ar det inte s˚a m¨arkligt: plot kommandot ser ju bara de punkter vi vill rita en graf mellan och har ingen aning om huru-vida de tv˚a punkterna (1,1) och (4,16) ¨ar tv˚a punkter p˚a kurvan y=x2, eller om de ligger p˚a kurvan y = 5x-4. Mer information m˚aste allts˚a till, pr¨ova att l¨agga till punkten ( x,y) = (2,4). Inte heller s¨arskilt imponerande. F¨or att kurvan skall bli j¨amn och fin och f¨olja det funktionssamband vi ¨onskar m˚aste vi ge MATLABs plot kommando vektorer d¨ar punkterna ligger ganska t¨att. Det g¨ors enklast om vi anv¨ander oss av MATLABs vektor-funktioner. Antag till exempel att vi vill plotta y=x2 mellan 0 och 4.5. Vi kan d˚a antingen anv¨anda kolonoperatorn f¨or att skaffa oss en x-vektor d¨ar elementen har v¨arden fr˚an 0 till 4.5 med vilket avst˚and vi vill, till exempel 0.1: x = (0:0.1:4.5); (n¨ar vektorerna f˚ar s˚a h¨ar m˚anga element vill man g¨arna st¨anga av ekot genom att ge semikolon efter kommandot).
Alternativt kan vi anv¨anda linspace f¨or att skapa 50 punkter mellan 0 och 4.5: x = linspace(0,4.5,50); ger oss ocks˚a en anv¨andbar x-vektor. N¨ar x-vektorn ¨ar klar skapar vi en y-vektor med y = x.∧2 och plottar resultatet.
Prova nu att plotta n˚agra andra funktioner som polynom och sin(x) f¨or att se att resultatet blir som du f¨orv¨antar dig.
6.1.3 Styra utseendet p˚a grafiken
Det mesta av den tid man spenderar p˚a att g¨ora grafer tenderar att l¨aggas p˚a att f˚a lay-outen att bli vad man har t¨ankt sig. Eftersom korrekt och tydlig lay-out ¨ar ett viktigt verktyg f¨or att ˚astadkomma grafik av h¨og kvalitet kan det vara v¨art besv¨aret att redan fr˚an b¨orjan f¨ors¨oka l¨ara sig de kommandon som kr¨avs f¨or att man skall kunna styra programmet dit man vill.
bakgrundsf¨arg
Kommandot whitebg(c) ger dig m¨ojlighet att ¨andra f¨argschemat p˚a din plot. Prova till exempel att ge kommandot whitebg(’g’) och se vad det f˚ar f¨or resultat. Argumentet till kommandot kan vara antingen en f¨orkortning som ovan, ett f¨argnamn i klartext till exempel whitebg(’blue’)2. Exempel p˚a vilka f¨argkoder som finns kan du se om du ger kommandot help plot. Kommandot whitebg ¨andrar inte enbart f¨argen f¨or plottens bakgrund, ¨aven f¨argen p˚a den omgivande ramen, axlar och kurvor ¨andras p˚a ett s¨att som skall ge god kontrast och l¨asbarhet f¨or hela grafen.
Linjef¨arg, linjetyp och mark¨orer
Kommandot plot kan ges med tre argument: plot(x,y,S). Argumentet S ¨ar en textstr¨ang som anger hur linjen som ritas skall formateras. Det finns tre typer av information att styra, f¨argen p˚a linjen, hur linjen dras (heldragen, prickad mm), och slutligen mark¨or, eller vilken symbol som skall ritas ut i de punkter som anges av vektorerna. Skriver du help plot kan du bland annat hitta f¨oljande lista p˚a vilka m¨ojligheterna ¨ar:
2F¨or experter kan n¨amnas att argumentet till whitebg ocks˚a kan vara en s˚a kallad RGB kod, vilket ger m¨ojlighet att v¨alja exakt den nyans man vill.
Linjef¨arg Mark¨or Linjetyp
y yellow . point - solid
m magenta o circle : dotted
c cyan x x-mark -. dashdot
r red + plus - - dashed
g green * star (none) ingen linje
b blue s square
k black d diamond v triangle (down)
∧ triangle(up)
< triangle(left)
> triangle(right) p pentagram h hexagram
Man kan i plot kommandot anv¨anda en godtycklig kombination av dessa (men bara ett val f¨or varje kategori!). Prova med litet olika kombinationer f¨or att se hur det fungerar, en gul kurva med heldragen linje mellan sm˚a cirklar ges t.ex av plot(x,y,’yo-’). M¨ark att om man ger formatkommandot f¨or linjef¨arg och mark¨or men inte n˚agon kod f¨or linjetyp som t.ex. plot(x,y,’bo’) s˚a ritas endast punkterna ut utan n˚agon sammanbindande linje.
Rutn¨at
Ibland vill man l¨agga in ett rutn¨at ¨over grafen f¨or att underl¨atta avl¨asningen av koordinater.
Detta g¨ors med kommandot grid on. F¨or att sl˚a av ett rutn¨at anv¨ander du grid off.
Ger man bara kommandot grid s˚a v¨axlar man mellan dessa tillst˚and (engelskans toggle).
6.1.4 Koordinataxlar
Om vi inte ger n˚agot kommando f¨or att speciellt formatera koordinataxlarna v¨aljer MATLAB axlar s˚a att hela grafen lagom ryms i grafikf¨onstret. M˚anga g˚anger vill man sj¨alv best¨amma hur koordinataxlarna l¨aggs ut, antingen f¨or att man vill zooma in ett intressant omr˚ade, eller f¨or att man vill l¨agga in litet luft, plotta till exempel y=x2 mellan -2 och 3, det ser inte snyggt ut just kring origo. F¨or att styra detta ger vi kommandot axis([xmin xmax ymin ymax]) d¨ar xmin ¨ar minimiv¨ardet p˚a x-axeln och s˚a vidare. Kommandot axis skall ges efter plot-kommandot, testa med axis ( [-2 3 -.5 10] ) p˚a v˚ar andragradskurva! Det kan verka en smula omst¨andigt att axis kommandot tar sitt argument i formen av en vektor, vilket g¨or att vi m˚aste skriva in tv˚a omg˚angar parantestecken n¨ar vi skriver in kommandot.
R¨att anv¨ant kan dock just detta faktum spara mycket arbete s¨arskilt n¨ar vi skriver m-filer som skall producera grafik. Den enklaste varianten ¨ar att vi ist¨allet f¨or att ange sifferv¨arden lagrar siffrorna i en vektor och ger den som argument till axis kommandot. Prova till exempel
stor = [-5 10 -5 25];
axis(stor);
figure(1)
liten = [-0.5 2.1 0 3.1];
axis(liten);
figure(1)
Tappar vi tr˚aden kan vi se vilken inst¨allning som f¨or ¨ogonblicket g¨aller genom att ge kom-mandot axis utan argument. MATLAB skriver d˚a ut den aktuella vektorn. Vi kan ¨aven spara en inst¨allning genom att ge kommandot vektor = axis, d¨ar vektor ¨ar ett godtyckligt
6.1. KURVOR I TV˚A DIMENSIONER 65 namn p˚a en vektor i vilken de aktuella v¨ardena sparas. Ett anv¨andningsomr˚ade f¨or detta trick ¨ar om vi skriver en allm¨an m-fil f¨or att plotta data och allts˚a inte i f¨orv¨ag vet vilka x-och y-v¨arden som blir aktuella. Om vi ¨and˚a vill plotta kurvan med litet luft ikring kan vi anv¨anda en variant av f¨oljande sekvens:
x = -1.5: .05 : 1.5;
y = sin(x);
plot(x,y)
current=axis;
mellanrum=0.3
ny(1) = current(1) - mellanrum;
ny(2) = current(2) + mellanrum;
ny(3) = current(3) - mellanrum;
ny(4) = current(4) + mellanrum;
axis(ny);
figure(1)
Axis har en hel del special-argument, f¨or en fullst¨andig lista skriv help axis, n˚agra av de mer anv¨andbara ¨ar:
• axis equal som ger lika skalindelning p˚a x- och y-axeln.
• axis image ger lika skalindelning p˚a x- och y-axeln, men krymper bildytan s˚a att alla datapunkter precis ryms.
• axis square g¨or bildytan kvadratisk
• axis tight krymper bildytan s˚a att alla datapunkter precis ryms.
• axis normal ˚aterst¨aller omskalningar till standardl¨age
• axis off ritar grafen utan axlar
F¨or att skriva ut beteckningar p˚a x- och y-axeln anv¨ander vi kommandona xlabel(’text’) respective ylabel(’text’), d¨ar text ¨ar den str¨ang vi vill skriva ut som beteckning p˚a axeln.
Prova att skriva in beteckingar p˚a b¨agge axlarna! Man kan p˚averka utformningen av etiket-terna p˚a m˚anga vis genom MATLABs s.k. ”property editor”. Vi kommer att ˚aterkomma till det i kapitel 9, men om du redan nu ¨ar nyfiken s˚a g˚ar det att l¨asa mer om detta i hj¨ alp-avsnittet ?/Functions Categorical List/Graphics/Basic Plots and Graphs
6.1.5 Text Titel-text
Ofta kommer vi att vilja l¨agga till text i graferna f¨or att till exempel visa vilka parameter-v¨arden som anv¨ants. Det f¨orsta vi g¨or ¨ar att l¨agga till en titel h¨ogst upp i bildytan, med kommandot title(’text’), prova med title(’Sinuskurvan’)! Man kan ¨aven l¨agga till en titel ifr˚an MATLABs desktop, men eftersom vi koncentrerar oss p˚a kommandon som kan utf¨oras fr˚an en m-fil s˚a g˚ar vi inte in p˚a det h¨ar, vill du veta mer om det s˚a kan du l¨asa hj¨alptexten under ?/MATLAB/Graphics/Annotating Graphs/Adding a Title to a Graph. ¨Aven f¨or title kommandot ˚aterkommer vi i avsnitt 7.2 till hur man kan styra egenskaperna hos titeltexten mer i detalj.
Fri text
Vi kan ocsk˚a l¨agga till text p˚a godtyckligt st¨alle i grafen genom att anv¨anda kommandot text(x,y,’str¨ang’) som skriver in texten str¨ang vid punkten (x,y). Prova att placera in en textstr¨ang p˚a r¨att st¨alle i grafen, det kan ta ett tag innan man f˚ar koordinaterna r¨att. Du ser att textstr¨angens nedre v¨anstra h¨orn placeras vid den koordinat som anges.
Om man ger fler textkommandon i f¨oljd s˚a f¨orsvinner inte de gamla textstr¨angarna. ¨Aven f¨or fri text finns det verktyg som enkelt placerar in och formaterar text i MATLABs desk-top, inte heller dessa beskriver vi i detalj h¨ar, men de finns dokumenterade i ?/ MAT-LAB/Graphics/Annotating Graphs/Adding Text Annotations to a Graph.
Kurvbeskrivningar
Vi kommer snart att b¨orja plotta mer ¨an en kurva i varje graf. Det kan d˚a vara bra att ha en beskrivning ¨over vilken kurva som visar vilken storhet. En s˚adan l¨aggs in med kommandot legend(’beskrivning 1, beskrivning 2, ....) d¨ar beskrivning 1 ¨ar den textstr¨ang som beskriver den kurva som ritades med det f¨orsta plot kommandot, beskrivning 2 den som ritades med det andra plot kommandot osv.
6.2 Plotta punkter med fel
Om du gjort en serie m¨atningar av en variabel y som funktion av x, och y-v¨ardena har ett fel dy s˚a vill man ofta visa m¨atserien i en plot med felstaplar angivna. F¨or detta kan vi anv¨anda kommandot errobar(x,y,dy). Prova till exempel:
x =[1 2 3 4 5 6];
y =[1.5 2.4 4.7 7.2 9.3 10.2];
dy = [0.3 0.4 0.3 0.2 0.3 0.5];
plot(x,y)
errorbar(x,y,dy)
Ofta vill vi inte ha n˚agon linje som f¨orbinder punkterna, det blir tydligare att bara plotta punkterna med till exempel en ring. Prova t.ex. errorbar(x,y,dy,’o’), kommandot errorbar accepterar samma parametrar f¨or att styra linjef¨arg mm som plot g¨or. Man kan ocks˚a plotta asymmetriska fel genom att ge tv˚a vektorer med fel, den f¨orsta ger d˚a felet i positiv riktning, den andra felet i negativ riktning, ett fullst¨andigt kommando blir i det fallet errobar(x,y,dyplus,dyminus,’str¨ang’). Vill vi rita felstaplar i b˚ade x- och y-riktning kan vi inte anv¨anda inbyggda funktioner. Vi f˚ar ist¨allet sj¨alva f¨orst ber¨akna x- och y-koordinater f¨or felstaplarna och anv¨anda kommandot line f¨or att rita linjer i grafen.
Detta ¨ar inte s˚a sv˚art, vi kommer senare att titta p˚a det som en ¨ovning i att programmera.
6.3 Histogram
F¨orutom kurvor och punkter med felstaplar kommer vi ofta vilja producera stapelhistogram.
Det finns flera varianter att v¨alja p˚a som producerar litet olika typer av grafer. F¨or att kunna pr¨ova oss fram skapar vi f¨orst en vektor med data som vi vill stoppa in i histogrammet: x
= rand(1,20); ger oss en vektor med 20 tal, vart och ett slumpvis draget mellan 0 och 1.
6.3.1 Kommandot bar - stapeldiagram
Kommandot bar(x) ger oss ett stapeldiagram med de 20 talen. Vi kan sj¨alva styra bredden av staplarna genom ett andra argument, prova bar(x,0.2)! Som ett tredje argument
ac-6.3. HISTOGRAM 67 cepterar bar-kommandot en textstr¨ang som anger vilken f¨arg staplarna skall ha, h¨ar anv¨ander vi samma kod som f¨or plot-kommandot som t ex bar(x, 1.4,’r’).
6.3.2 Kommandot hist - histogram
Oftast vill vi nog inte bara plotta v¨ardet f¨or v˚ara 20 tal. Vanligare ¨ar att vi vill visa ett histogram som visar till exempel hur m˚anga av talen som ligger mellan 0.0 och 0.2 och s˚a vidare. F¨or att g¨ora detta ger vi kommandot hist(x). Om vi inte anger annat delas data upp i 10 binnar, men vi kan ange hur m˚anga binnar vi vill visa i ett andra argument till exempel hist(x,5).
T¨anker vi efter litet inser vi att kommandot hist egentligen utf¨or tv˚a ganska olika uppgifter:
I det f¨orsta steget delas data in i binnar (10 binnar eller det antal som vi anger) som str¨acker sig mellan det minsta och h¨ogsta v¨ardet. I det andra steget plottas sedan stapeldiagrammet i grafen. Ibland kommer vi att vilja anv¨anda bara det f¨orsta steget f¨or att sedan sj¨alva plotta data - eller anv¨anda dem i ber¨akningar. Det g˚ar om vi ger kommandot som antal
= hist(x,8) s˚a skapas vektorn antal vars element anger hur m˚anga av elementen i x som faller inom vart och ett av 8 intervall mellan det l¨agsta och h¨ogsta v¨ardet som f¨orekommer i x. Vi kan ¨aven skapa en vektor med mittpunkterna i varje interval genom kommandot [antal mitt] = hist(x,8). Vektorn antal inneh˚aller d˚a frekvensen och vektorn mitt interval-mitten f¨or de 8 intervallen. De vektorerna kan sedan till exempel anv¨andas f¨or att plotta punkter ist¨allet f¨or histogram med plot(mitt, antal).
N¨ar du pr¨ovade hist(x,8) fick du antagligen ganska konstiga v¨arden p˚a intervallbred-den (och en smal glipa i histogrammets v¨ansterkant). Detta beror p˚a att hist-kommandot ber¨aknar intervallbredden genom att dela avst˚andet mellan h¨ogsta x-v¨ardet och l¨agsta x-v¨ardet med 8, ist¨allet f¨or att ber¨akna intervallbredden som (Xmax−Xmin)/8 (det vill s¨aga det h¨ogsta m¨ojliga v¨ardet minus det minsta m¨ojliga, delat med antalet binnar) vilket hade varit mer naturligt f¨or den h¨ar typen av data. F¨or att kunna r¨atta till s˚adana sk¨onhetsfl¨ackar kan vi ist¨allet f¨or antalet binnar ange var vi vill ha klassmitten i anropet till hist. Vi kan till exempel s¨atta mycenter = 0.1 : 0.2 : 0.9 f¨oljt av hist(x,mycenter). Ett mer allm¨ant s¨att att skapa ett histogram fr˚an minvalue till maxvalue med binvidd vidd ¨ar att skapa mycen-ter genom kommandot mycenter = [minvalue+vidd/2 : vidd : maxvalue-vidd/2]
f¨oljt av hist(x,mycenter). Vi kan l¨agga till luft runt plotten genom att anv¨anda axis kom-mandot ¨aven f¨or den h¨ar typen av grafer.
6.3.3 Kommandot stairs - konturdiagram.
Kommandot stairs(x) drar en ¨oppen kontur ¨over elementen i vektorn x. Vi kan ange vid vilket v¨arde det horisontella strecket skall b¨orja med en andra vektor startx: prova startx=
0.05:0.05:1 f¨oljt av stairs(startx,x). Vi kan ange linjetyp som en str¨ang som vi skickar med som tredje argument p˚a samma s¨att som f¨or plot-kommandot.
Anv¨ant direkt p˚a v˚ar datavektor ¨ar stairs ett alternativ till bar-kommadot, men vill vi rita ett histogram med den h¨ar tekniken g˚ar det ocks˚a bra, vi m˚aste bara f¨orst skapa vektorn antal med hj¨alp av hist-kommandot som ovan, och sedan ge stairs(antal).
Ett annat nyttigt knep om vi vill att stairs skall dra en linje fr˚an nollv¨ardet upp till f¨orsta v¨ardet ¨ar att l¨agga till ett element som vi s¨atter lika med noll f¨orst i den vektor vi ger som argument f¨or stairs. P˚a motsvarande s¨att kan vi ibland vilja l¨agga till ett noll-element sist i en vektor f¨or att f˚a ner grafen till noll.
6.3.4 Kommandot stem - stolpdiagram.
Diskreta variabler, som till exempel antal studenter med vissa po¨ang p˚a tentan kan man rita med kommandot stem. Prova dig fram med hj¨alp av help stem.
6.4 Utskrifter av grafik
Det enklaste s¨attet att skriva ut en graf p˚a en printer ¨ar att ge kommandot print. Filen kommer d˚a att skrivas ut p˚a default printern 3 f¨or datorn. Om du vill ha m¨ojlighet att v¨alja en annan printer s˚a ¨ar det enklaste att bara klicka p˚a printersymbolen i grafikf¨onstret (man kan ocks˚a v¨alja “print” under menyn “file” i grafikf¨onstret). Du f˚ar d˚a upp en dialogruta d¨ar du kan v¨alja printer. Om det inte kommer ut n˚agra plottar, utan printern ist¨allet visar ett meddelande om att man skall ladda papper i n˚agot skumt format i fack 2 s˚a beror det p˚a att MATLAB ¨ar inst¨alld med felaktig pappersstorlek, printern skriver d˚a inte ut plotten utan ber oss ladda det felaktiga pappersformatet f¨orst. Det h¨ar fixar du genom att i ”File”
i grafikf¨onstret v¨alja ”Page Setup”, sedan ”Paper” och d¨arefter klicka i ”A4”.
Man kan ocks˚a anv¨anda kommandot print f¨or att ”skriva ut till h˚arddisken”, det vill s¨aga skapa en PostScript fil som inneh˚aller v˚ar plot. Detta g¨ors genom att skriva ¨onskat filnamn efter printkommandot. Filen hamnar d˚a i den aktuella katalogen med det namn som ges i print-kommandot. Det finns en m¨angd till¨agg till print-kommandot som kan anv¨andas f¨or att best¨amma hur denna fil skall formateras, skriv help print f¨or att f˚a en ¨oversikt. Vissa av till¨aggen kan kombineras med varandra, man skriver d˚a helt enkelt in fler till¨agg (alla med sitt inledande “-” tecken) efter varandra. Men det ¨ar inte alla kombinationer som ¨ar m¨ojliga samtidigt, MATLAB kommer i s˚a fall att generera ett felmeddelande. ¨Aven de kombinationer som ¨ar till˚atna kan ibland ge ¨overraskande resultat. Man f˚ar allts˚a pr¨ova sig fram om man vill anv¨anda print p˚a ett mer avancerat s¨att.
6.5 Spara grafer och flytta till andra program
Ofta kommer vi att beh¨ova kopiera in en graf vi har producerat i MATLAB i en rapport.
Anv¨ander vi till exempel Microsoft Word som ordbehandlingsprogram kan vi v¨alja tv˚a v¨agar:
• Om vi i MATLAB v¨aljer det f¨onster som inneh˚aller grafen s˚a kan vi i menyn ”Edit”
v¨alja ”Copy”. G˚ar vi sedan till v˚art ordbehandlingsprogram s˚a kan vi klistra in bilden d¨ar vi placerat mark¨oren genom att (i ordbehandlingsprogrammet) g˚a till menyn Edit och v¨alja Paste (eller p˚a svenska Redigera och Klistra in). Bilden kopieras d˚a in i ordbehandlingsprogrammet. En viktig detalj att t¨anka p˚a ¨ar att kvaliteten p˚a grafen oftast blir b¨attre om man inte ¨andrar storleken p˚a den efter det att den har klistrats in i det nya dokumentet. Man b¨or d¨arf¨or se till att den har r¨att storlek redan n¨ar man klipper ut den, genom att klicka och dra i h¨ornet av MATLABs grafikf¨onster till dess att grafen ¨ar lagom stor.
• Alternativt kan vi i MATLAB n¨ar grafikf¨onstret ¨ar aktivt g˚a in i menyn ”File” och v¨alja ”Save as...”. Vi f˚ar d˚a upp en dialogruta d¨ar vi kan v¨alja katalog och filnamn, men ocks˚a filformat samt format f¨or preview. F¨or det mesta fungerar ”EPS Level 2
• Alternativt kan vi i MATLAB n¨ar grafikf¨onstret ¨ar aktivt g˚a in i menyn ”File” och v¨alja ”Save as...”. Vi f˚ar d˚a upp en dialogruta d¨ar vi kan v¨alja katalog och filnamn, men ocks˚a filformat samt format f¨or preview. F¨or det mesta fungerar ”EPS Level 2