ekvation-srutan. Den f¨ardiga ekvationen behandlas som en bild, du kan flytta runt den med musen och placera den d¨ar du vill ha den. Om du vill redigera en formel i efterhand kan du dubbelklicka p˚a formeln s˚a kommer du tillbaka till ”Equation Editor” och kan g¨ora de ¨andringar du vill.
Ekvationer kan antingen st˚a p˚a en egen rad
3(2x+5) - 5(2x-3) = -4x
eller vara en del av texten R(∇ × A)da = HA · dl som h¨ar. Man b¨or endast l˚ata korta ekvationer vara en del av texten. Pr¨ova g¨arna att skriva in de ekvationer som vi visade h¨ar sj¨alv!
4.14 Spara dokument
N¨ar du vill spara n˚agot du skrivit i Word s˚a g˚ar det till p˚a samma s¨att som i de flesta andra Windows-program. Du kan antingen klicka p˚a eller ¨oppna menyn ”Arkiv” och v¨alja n˚agot av alternativen ”Spara” eller ”Spara som”. Ett snabbalternativ till ”Spara” ¨ar att trycka p˚a ”Ctrl-s” p˚a tangentbordet. Om du inte har sparat ditt dokument f¨orut, eller om du v¨aljer alternativet ”Spara som”, kommer det upp ett nytt f¨onster d¨ar du kan v¨alja vilket namn du vill att filen ska ha och var p˚a h˚arddisken du vill spara filen (kom ih˚ag att v¨alja din hemkatalog om du vill hitta filen igen!). N¨ar man sitter och skriver l¨ange p˚a en l˚ang labrapport ¨ar det en bra vana att trycka p˚a ”Ctrl-s” lite d˚a och d˚a!
Om du har ¨oppnat Word och vill forts¨atta skriva p˚a ett dokument som du har skrivit tidigare och sedan sparat, s˚a m˚aste du ¨oppna dokumentet f¨orst. Det g¨or du genom att antingen klicka p˚a eller genom att ¨oppna menyn ”Arkiv” och v¨alja alternativet ” ¨Oppna” (snabbalter-nativ ”Ctrl-o”). Du f˚ar d˚a upp ett nytt f¨onster d¨ar du kan leta reda p˚a ditt dokument p˚a h˚arddisken.
Word sparar ocks˚a automatiskt med j¨amna mellanrum en kopia av vad du har ¨andrat sedan filen sist sparades p˚a disk. Kontrollera att detta ¨ar p˚aslaget genom att g˚a in i Verktygsmenyn, v¨alj “Alternativ” och klicka p˚a fliken “Spara”. Se till att rutan vid “Spara information f¨or
˚aterskapning var 10 min” ¨ar fylld, och att det ¨ar 10 (eller n˚agon annan l¨amplig tidsrymd som ¨ar ifylld). Med detta l¨age aktivt kommer word att spara ned dina ¨andringar var tionde minut, skulle programmet krascha g˚ar det - oftast - att ˚aterskapa ¨andringarna fram till den tidpunkt du word senast gjorde detta. S¨akrast ¨ar dock att ta f¨or vana att trycka p˚a “Spara”
med j¨amna mellanrum.
4.15 Ovningsuppgifter ¨
1. F¨ors¨ok att g¨ora f¨oljande tabell (inklusive tabelltext):
Tabell 1. Det h¨ar ¨ar den f¨orsta testtabellen.
(den h¨ar tabellen ¨ar gjord med 5 kolumner och fem rader, centrerad text, fet text i f¨orsta kolumnen och Tabellformatet ”Rutn¨at 8”. F¨or att flytta tabellen till mitten av sidan kan du flytta v¨anstermarginalen (det som ser ut som ett timglas p˚a ”linjalen”
under Verktygsf¨altet) tills den hamnar ungef¨ar under knappen f¨or ”Fet text”.) 2. F¨ors¨ok att g¨ora f¨oljande tabell (inklusive tabelltext):
Tabell 2. Det h¨ar ¨ar den andra testtabellen.
(i den h¨ar tabellen har jag anv¨ant ”Lista 3” och sedan fyllt i de flesta linjerna f¨or hand med verktygen fr˚an f¨onstret ”Rita tabeller”. Jag anv¨ande 1,5 punkters bred linje f¨or de tjocka strecken och 1 punkt bred linje f¨or de smala strecken.)
3. F¨ors¨ok att g¨ora f¨oljande tabell (inklusive tabelltext):
Tabell 3. Det h¨ar ¨ar den tredje testtabellen.
4. H¨ar kommer lite fler ekvationer att tr¨ana p˚a:
Rab− R gab = 8π Tab
4.15. OVNINGSUPPGIFTER¨ 55
Kapitel 5
Fels¨ okning - Debuggning.
N¨astan inga program blir helt r¨att fr˚an b¨orjan. N¨ar det uppst˚ar fel i enklare program kan man ofta hitta orsaken bara genom att g˚a igenom programmet en g˚ang till med vetskap om vad som gick fel. Men i takt med att programmen blir st¨orre och mer komplicerade blir denna procedur mer och mer besv¨arlig och tidskr¨avande.
Ett fel i ett datorprogram kallas p˚a engelska ”bug”. Detta uttryck s¨ags h¨arstamma fr˚an datorernas barndom. Vid ett tillf¨alle hade ett team som jobbade med en av de f¨orsta stora ber¨akningsmaskinerna (r¨orbestyckad) l¨ange f¨ors¨okt att ta reda p˚a vad som gick fel i ett program. Till slut uppt¨ackte man att orsaken inte l˚ag i programmet utan att en d¨od insekt inuti maskinen hade orsakat en kortslutning. Denna historia m˚a vara sann eller inte, men ett fel i ett datorprogram heter p˚a engelska ”bug”, och processen att hitta och korrigera fel heter de-bugging. P˚a svenska s¨ager man oftast bugg och debugga, men ibland kan man m¨ota termen ”avlusa”.
F¨or att underl¨atta denna process finns i de flesta datormilj¨oer n˚agot som kallas debugger.
Det ¨ar ett verktyg som p˚a olika s¨att underl¨attar fels¨okningen i program. Vi skall i det h¨ar kapitlet illustrera hur man kan arbeta med en debugger genom att korrigera ett felaktigt program f¨or att ber¨akna primtalsfaktorer.
AntalFaktorer=0;
i=2;
while (i < x) kvot = x/i;
rest = i*floor(kvot) - x;
% om rest ¨ar noll g˚ar divisionen j¨amnt ut if(rest==0)
AntalFaktorer = AntalFaktorer +1;
Faktor(AntalFaktorer) = i;
end if(i==2)
i=i+1;
else
i=i+2;
end end
AntalFaktorer Faktor
L¨agg m¨arke till att det inte r¨acker att g˚a upp till i < sqrt(x), om talet har primfaktorer s˚a m˚aste minst en av dem vara l¨agre ¨an roten ur talet, men andra faktorer kan vara st¨orre.
Det r¨acker allts˚a att loopa upp till roten ur x om vi bara vill veta om x ¨ar ett primtal eller 57
inte, men om vi vill hitta alla primfaktorer s˚a m˚aste vi g˚a hela v¨agen.