På vilket sätt uttrycktes sinnessjukvårdens organisation och arkitektur?

Administrationen på sjukhuset och sjukhusledningen var en statlig förvaltning på olika sätt, bland annat i förhållande till Medicinalstyrelsen. I arkivet finns korrespondens mellan Kungliga Medicinalstyrelsen och S:t Olofs sjukhus. Dokumenten är en blandning av

förteckningar och anmälningar över läkemedel som tillhandahölls vid S:t Olofs sjukhus,¹⁷⁵¹⁷⁶ information om byggnader,¹⁷⁷ inspektionsprotokoll av byggnader och verksamhet,¹⁷⁸

175 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/ Överläkarens arkiv. Volym F:4:1. Handlingar rörande mediciner och läkemedel, förskrivning, inventering mm, 1938-1945. Förteckning godkänd 8 april 1938.

176 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/ Överläkarens arkiv. Volym F:4:1. Handlingar rörande mediciner och läkemedel, förskrivning, inventering mm, 1938-1945. Brev till Kungliga

Medicinalstyrelsen daterat den 30 september 1938.

177 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhusdirektionens arkiv. Volym A:1:31. Protokoll med bilagor. 1936. Brev till Kungliga Medicinalstyrelsen daterat den 3 april 1936.

178 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Hospitalsdirektionens arkiv. Protokoll med bilagor. 1922. Volym A:1:17. Protokoll med bilagor 1922. Verkställd inspektion av Visby hospital den 22 juli 1922.

27 sammanställningar över ordinarie lasarettsutbildad personal,¹⁷⁹ cirkulärskrivelser om

utbildningsnivåer, inventering av utbildning hos personalen,¹⁸⁰ antalet föreståndersketjänster,¹⁸¹ statistik över patienter indelat i olika kategorier.¹⁸²

Här följer några exempel i korrespondensen där aspekterna av biopolitik och styrningsmentalitet mer tydligt visas:

- Statistik över patienter lämnades till Kungliga Medicinalstyrelsen i samband med årsberättelserna.¹⁸³ Men uppgifter lämnades även när Kungliga Medicinalstyrelsen efterfrågade mer information gällande olika patientgrupper som till exempel antalet lugna, halvlugna respektive halvoroliga patienter som vårdades för öppen tuberkulos. Kungliga Medicinalstyrelsen efterfrågade uppgifter om totala antalet sjuka, samt även hur många av vardera kön som var sjuka.184185

- I andra exemplet visas att patienter i Visby röntgades och undersöktes för lungtuberkulos, och att det var viktigt med kontinuerliga uppföljningar av de patienterna som visade sig vara drabbade.186187

- Det tredje exemplet utgörs av att förste provinsialläkaren menade att ”en systematisk psykisk undersökning göres av samtliga skolbarn”. Begäran kunde inte tillgodoses på grund av saknade läkarresurser, men svaret var att ”varje barn som visar symtom på någon psykisk rubbning” skulle undersökas.188

179 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A. Korrespondens. 1925-1960. Brev från Kungliga Medicinalstyrelsen daterat den 4 januari 1935.

180 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A. Korrespondens. 1925-1960. Cirkulärskrivelse från Kungliga Medicinalstyrelsen daterat den 24 mars 1936.

181 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A. Korrespondens. 1925-1960. Brev till Kungliga Medicinalstyrelsen daterat den 7 maj 1936.

182 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym B:2. Årsberättelser med bilagor. 1930-1962. Årsberättelser från S:t Olofs sjukhus i Visby, bilagor.

183 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym B:2. Årsberättelser med bilagor. 1930-1962. Årsberättelser från S:t Olofs sjukhus i Visby, med bilagor.

184 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A1. Utgående och inkomna handlingar. 1925-1960. Brev från Kungliga Medicinalstyrelsen daterat den 23 september 1939.

185 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A1. Utgående och inkomna handlingar. 1925-1960. Brev till Kungliga Medicinalstyrelsen daterat den 27 september 1939.

186 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A:1. Utgående och inkomna handlingar. 1925-1960. Brev från Kungliga Medicinalstyrelsen daterat den 23 september 1939.

187 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A:1. Utgående och inkomna handlingar. 1925-1960. Brev till Kungliga Medicinalstyrelsen den 27 september 1939.

188 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A:1. Utgående och inkomna handlingar. 1925-1960. Brev till Förste provinsialläkaren från läkare vid S:t Olofs sjukhus i Visby daterat 31 mars 1932.

28 - Det fjärde exemplet är att Medicinalstyrelsen efterfrågade uppgifter om vilken

planering sjukhuset hade för patienternas tandvård.¹⁸⁹ Sjukhuset svarade att det behövde inrättas en lokal på sjukhuset endast för tandvård, och sjukhuset informerade också om att lokalen som kom ifråga var lite mindre till ytan än medicinalstyrelsens rekommendationer.¹⁹⁰ Detaljerade listor upprättades efter tandvårdsundersökningarna med patienternas namn, antal plomber, antal extraktioner, huruvida det fanns protes eller inte samt vilken typ av protes i så fall.¹⁹¹

Sjukhusledningen hade även samverkan med andra aktörer, och här följer ett antal exempel för att belysa de olika behoven i verksamheterna och S:t Olofs funktion. Brev från Gotlands läkarförening angående årsbokens upplägg och efterfrågan om medverkan däri,¹⁹²

Skolläkarföreningen efterfrågade uppgifter om det folkskolhygieniska arbetets utbredning inom Gotlands verksamhetsområde,193 Svenska barnläkarförbundet efterfrågade uppgifter om vem av läkarna i Visby som hade specialistutbildning inom barnsjukdomar,194

fattigvårdsstyrelser,195196197 Visby barnavårdsnämnd gällande ett barn med förståndsutveckling,¹⁹⁸ Kungl. Pensionsstyrelsen angående vårdkostnader för en

straffriförklarad patient,¹⁹⁹ Skyddsföreningen för sinnessjuka påminde om att sjukhuset

189 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A1. Utgående och inkomna handlingar. 1925-1960. Brev från Medicinalstyrelsen daterat 26 oktober 1939.

190 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A1. Utgående och inkomna handlingar. 1925-1960. Brev till Medicinalstyrelsen odaterat.

191 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhusintendentens arkiv. Volym E:2. Skrivelser angående patienter. 1926-1939. Lista tandundersökning den 5 november 1939.

192 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A1. Utgående och inkomna handlingar. 1925-1960. Brev från Sveriges Läkarförbund daterat den 21 augusti 1937.

193 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A1. Utgående och inkomna handlingar. 1925-1960. Brev från Skolläkarföreningen daterat den 15 april 1937.

194 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A. Utgående och inkomna handlingar. 1925-1960. Brev från Svenska Barnläkarförbundet daterat den 22 januari 1937.

195 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1B. Utgående och inkomna handlingar. 1932-1949. Brev till Visby stads fattigvårdsstyrelse daterat den 26 februari 1936.

196 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1B. Utgående och inkomna handlingar. 1932-1949. Brev från Fattigvårdsstyrelsen i Långasjö socken daterat den 20 januari 1936.

197 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhusintendentens arkiv. Volym E:2. Skrivelser angående patienter. 1926-1939. Brev från Fattigvårdsstyrelsen i Visby stad daterat den 10 september 1936.

198 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1B. Utgående och inkomna handlingar. 1932-1949. Brev till Visby barnavårdsnämnd daterat den 11 november 1935.

199 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhusintendentens arkiv. Volym E:2. Skrivelser angående patienter. 1926-1939. Brev från Kungl. Pensionsstyrelsen daterat 9 september 1937.

29 behövde informera patienter och anhöriga om föreningens existens,²⁰⁰ Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå efterfrågade behovet av skötarvikarier.²⁰¹

Utifrån dokumenten kan man se att läkarna och sjukvårdsledningen hade ett stort kontaktnät och att informationsutbytet till största delen handlade om utveckling och nyheter, nya behandlingsrön, olika sammanställningar, och samarbete gällande fattigvård, barnhälsovård och olika intresseföreningar.

Att utbilda personalen är ett sätt att stärka både biopolitiken och välfärdsstaten. Kungliga Medicinalstyrelsen utförde på uppdrag av Kungliga Majestätet inventeringar avseende vilken utbildningsnivå som personalen hade. Medicinalstyrelsen organiserade också

sjukvårdsutbildningar för personalen på S:t Olofs del med teoridel, praktikdel, samt en högre kurs.202203 Utbildning inom rättspsykiatri för läkare förekom bland annat i samverkan med fängelset Långholmen, där ett antal platser för läkare från andra sjukhus avsedda som utbildningsplatser inom rättspsykiatri fanns.204

Avdelningarna på s:t Olofs sjukhus var indelade så som det ofta var på andra sjukhus. Det innebar en uppdelning på manliga respektive kvinnliga, samt för lugna, halvoroliga och oroliga patienter.²⁰⁵²⁰⁶ Jag har dock inte hittat någon information i handlingarna om att patienterna indelades beroende på om de ansågs botbara eller obotliga. Men differentiering skedde inte bara inom sjukhuset, utan kan också ses i den geografiska placeringen av

200 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A. Utgående och inkomna handlingar. 1925-1960. Brev från Skyddsföreningen för sinnessjuka, odaterat.

201 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A. Utgående och inkomna handlingar. 1925-1960. Brev från Försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå daterat 1 april 1936.

202 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A. Utgående och inkomna handlingar 1925-1960. Cirkulärskrivelse från Kungliga Medicinalstyrelsen daterat den 21 juni 1932.

203 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A Utgående och inkomna handlingar 1925-1960. Cirkulärskrivelse från Kungliga Medicinalstyrelsen daterat den 24 mars 1936.

204 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A. Utgående och inkomna handlingar. 1925-1960. Brev från Rättspsykiatriska kliniken i Stockholm daterat den 20 januari 1940.

205 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhuschefens/Överläkarens arkiv. Volym E:1A. Brev till Kungliga Medicinalstyrelsen daterat den 27 september 1939.

206 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhusdirektionens arkiv. Volym F:2. Handlingar rörande invigningen av S:t Olofs sjukhus. 1937. Tidningsartikel utan tidningsnamn, ej daterad.

30 sjukhusen, som ofta var utanför samhällena. För S:t Olofs del var planläggningen ordentligt utredd inför nybyggnationen som då gjordes utanför stan.²⁰⁷²⁰⁸

Analys

S:t Olofs sjukhus i Visby var en statlig administrativ enhet på olika sätt. Utifrån arkivhandlingarna kan vi utläsa det både i förhållande till Medicinalstyrelsen, andra sinnessjukhus och i den tydliga roll som S:t Olof hade i kontakten med andra aktörer i samhället genom samverkan och som stödjande och drivande enhet i olika frågor.

Handlingarna från S:t Olofs sjukhus arkiv visar att Medicinalstyrelsens och sjukhusets kontakt var tät och ämnena beskrevs ofta på detaljnivå. Michel Foucault visar att

styrningsmentaliteten gav upphov till ett ökat administrativt behov för myndigheter och ämbetsverk. Och det verkar ha behövts en kvalificerad administration på sjukhuset med administrativ hantering av anställda, patientgrupp, räkenskaper, samverkan med andra aktörer, och inte minst korrespondens och intyg. Jag ser att styrningsmentalitetet och biopolitik blir uppenbarad som en del i det normala vardagliga förfarandet, alltså i ett väl inarbetat arbetssätt i driften av S:t Olofs sjukhus i Visby och att S:t Olof hade styrningsmentalitetens behov av en kvalificerad administration. Forskningen visar också att när vården som byggde på frivilligt och filantropiskt arbete togs över mer och mer av staten framträdde en ökad centraliserad administration, vilket innebär att Medicinalstyrelsen fick en större roll men också att sinnessjukhusen aktiverades i det arbetet.

En annan infallsvinkel som visar att S:t Olof var en del i en statlig administration är genom den samstämmiga arkitekturen. Att det fanns en föreställning om hur byggnaderna skulle se ut i den yttre och den inre arkitekturen är ett exempel på hur sinnessjukhusen danades in i

rådande socialpolitiska normer, det visas i både geografiskt läge, byggstil och föreställningen om självförsörjning. Tidigare forskning har visat att byggnaderna hade arkitektonisk

samstämmighet både utvändigt och invändigt som grundades i idéer för hur en bra vård kännetecknades. I byggnaderna och den utvalda geografiska platsen döljer sig utestängning

207 Landsarkivet i Visby: S:t Olofs sjukhus arkiv: Sjukhusdirektionens arkiv.Volym F:6:1. Skrivelser och

betänkanden angående uppförandet av ett nytt hospital i Visby. 1927. Till konungen angående upprättande av ritningar till nytt hospital i Visby med mera. Daterat 11 mars 1927. Ur handlingen läses att det blev Nybergska åkrarna som bebyggdes eftersom området ägdes av staden och skulle upplåtas kostnadsfritt, ytan var öppen och hade bördig jordmån för plantering av både park och trädgård, 400 meter bort fanns en järnvägshalt, vatten och el skulle anslutas lätt, även om elanslutningen endast skulle ske delvis till en början på grund av det höga priset.