dels eftersom det innanför murarna var ett eget litet samhälle och därför fanns inte behov av att söka sig utåt, dels därför att de stora specialiserade sinnessjukhusen krävde differentiering av patienterna. Men utestängningen ses också i det faktum att sjukhusen var avgränsade från resten av samhället och ofta byggdes utanför städerna.
Utbildning av personalen är ytterligare ett annat sätt att se att S:t Olof var en statlig
administrativ enhet. Utbildning av personalen ger både en samstämmig vård, en professionell yrkesgrupp, samt ett sätt att påverka och styra verksamheterna. Både forskningen och
källmaterialet visar att Medicinalstyrelsen hade det övergripande ansvaret för utbildningarna och det anordnades även ett slags utbytessystem med andra sjukhus.
3. Slutsatser
3.1 Slutsatser
Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt sinnessjukvården 1935-1939 var ett redskap för välfärdsstatens framväxt. I detta kapitel diskuteras syftet utifrån tidigare
forskning, Michel Foucaults teorier och källmaterialet. Resultaten från frågeställningarna har analyserats i anslutning till undersökningsdelen.
Michel Foucault har i teorin visat att välfärdsstaten utvecklades genom att staten skaffade sig kontroll över befolkningens hälsa. Vi har också i tidigare forskning sett att några av
definitionerna på välfärdsstaten är att staten har offentligt ansvar för medborgarnas hälsa, även om definitionerna skiljer sig något åt sinsemellan. Foucault talar angående
välfärdsstatens framväxt om biopolitikens roll för styrningen och det har visats i tidigare forskning att samhällsvetenskapen användes i syfte att kartlägga och sammanställa olika befolkningsgrupper bland annat ur hälso- och arbetssynpunkt. Tidigare forskning har också visat att kroppen användes som hälso- och forskningsobjekt som en del i välfärdssamhällets uppbyggnad. Medicinalstyrelsen har haft en stor och avgörande roll i den socialpolitiska förvandlingen mot en välfärdsstat. Källmaterialet och tidigare forskning har visat att
Medicinalstyrelsen hade kontroll över verksamheterna exempelvis genom årliga inspektioner, andra löpande frågor och informationsöverlämning. Det krävdes inhämtad information om befolkningen för att föra en biopolitik och styra lagstiftning och verksamheter mot de satta socialpolitiska målen. Sinnessjukhusen och S:t Olofs sjukhus användes för att nå de satta
32 målen och inriktningarna eftersom verksamheterna var styrda uppifrån på ett omfattande sätt, och att sinnessjukhusen genomförde de fattade politiska besluten i verksamheterna genom att föra vidare dessa nedåt till befolkningen i vården och bemötandet.
Tidigare forskning visar att befolkningen skulle fostras till att arbeta och försörja sig själv. Staten ledde samhället i den riktningen genom omfattande lagstiftning inom fattigvård och arbetsmarknad. Den som inget arbete hade eller som inte kunde arbeta blev utestängd från samhället. Foucaults teori uttalar att interneringen uppstod för att undanhålla de som inte följde normerna i samhället, och att man då hade ett behov av att skydda samhället. Jag anser att sinnessjukvården därför blev bärare av normer och disciplin eftersom sinnessjukvården förmedlade arbetets vikt genom sysselsättning, arbetsterapi eller arbete. Tidigare forskning påtalar att arbetet blev ett sätt att styra patienterna eftersom det viktigaste innanför murarna var att arbeta med det man kunde, och i källmaterialet framkom också att sysselsättning och arbete var en mycket stor del av vården.
Foucaults teori pekar på förekomsten av styrningsmekanismer gentemot enskilda personer eller grupper i befolkningen som exempelvis disciplinering, fostran, utestängning och
normalisering, men även att en stor del av dessa processer sker omedvetet och utan tvång som till exempel styrningsmentaliteten. Resultatet blir att de normerande attityderna i samhället utgör en mycket stor del av agerandet hos befolkningen som önskvärda observerbara
handlingar. Ett exempel på detta sågs i den öppna vården där staten genom en förebyggande
vård baserad på upplysning, fostran och vägledning av befolkningen skapade normer om bland annat hälsa, hygien, mödravård och barnavård. Det var med andra ord ett sätt att bredda disciplineringen och normeringen utanför sjukhusen. En vägledande enhet inom S:t Olofs organisation fanns i hjälpverksamheten som var en öppenvårdsinstans och som hade kontakt med vissa försöksutskrivna. Hjälpverksamhetens arbetsfält var delvis i familjerna som rådgivare och stöd. Hjälpverksamheten kan sägas vara ett sätt att nå ut till befolkningen som rådgivare och upplysare.
Personalen på sinnessjukhusen var ett mycket viktigt redskap för välfärdsstaten. Medicinalstyrelsen hade i uppdrag att ansvara för utbildning av personalen på
sinnessjukhusen, alltså både skötarnas och läkarnas förkovran inom olika områden. Genom utbildningar fick man en mer enhetlig och likalydande vård, skapade en professionell
33 tycker att man kan påstå att personalen, som budbärare av normer, självkontroll och
disciplinering, i sin nära kontakt med patienterna blev en del i överföringen av det
normerande borgerliga hemmet som idé. Teorin lyfter även fram att normalisering och diskurs bibehåller de hierarkiska maktpositionerna som är satta, och i sinnessjukvården fanns hierarki på alla plan mellan läkare, skötare och patienter och även ett utestängande i diskursen, inte minst med anledning av att personalen fick mer utbildning.
Sammanfattningsvis för att besvara syfte och frågeställningar kan sägas att verksamheterna och vården vid S:t Olofs sjukhus i Visby inte i något hänseende verkar har varit något undantag om man ser till tidigare forskning och teorier. Sinnessjukvården och S.t Olofs sjukhus är ett av verktygen för välfärdsstatens framväxt som en del i administrationen, som en förutsättning för biopolitiken, samt som underhållare och budbärare av normer och
disciplinering.
3.2 Kritisk reflektion över det egna arbetet
I uppsatsen finns en nära koppling mellan teori, källmaterial och tidigare forskning. Källmaterialet var fruktsamt för att besvara frågeställningarna. Frågeställningarna
formulerades så att den abstrakta teorin skulle kunna appliceras på det dagliga arbetet med patienterna, alltså i mötet mellan människor. Under arbetets gång insåg jag dock att jag var tvungen att helt bortse från de psykologiska orsakerna till normering och disciplinering, det var helt enkelt inte relevant att ta med i studien. Jag bedömer att jag har skapat en bredare kunskap från ett nytt ingångsläge gällande vården på S:t Olofs sjukhus sett till hur
källmaterialet har använts.
3.3 Förslag på vidare forskning
En högst medveten avgränsning var att utelämna de medicinska behandlingarna som utfördes under 1930-talet. Detta eftersom dessa behandlingar i nutid ofta ses av allmänheten som mer spektakulära och uppseendeväckande missgrepp, och ibland som tecken på okunnighet inom sinnessjukvården. Ett större omtag skulle behövas för att göra den delen av vården rättvisa, men eftersom den delen av vården inte gick i linje med uppsatsens syfte lämnades det därhän. Detta skulle vara intressant att se i en ny undersökning med avstamp i S:t Olofs sjukhus arkiv.
34
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Landsarkivet i Visby:
S:t Olofs sjukhus arkiv:
Sjukhusdirektionens arkiv 1883-1959.
Sjukhuschefens/ Överläkarens arkiv 1840-1962. Sjukhusintendentens arkiv 1903-1951.
Ämbetsarkiv 1946-2009:
Serie B2. Volym 6.
Tryckta källor
Nilsson, R. (2005). Postmodernism, källkritik och historieskrivning Historisk tidskrift 12(2), 233-248.
Litteratur
Andersson, Eva (red.) (1990). Sinnessjuk i folkhemmet: vård, arbete och dagligt liv vid S:t
Lars sjukhus i Lund 1938-1958. Lund: Lundabygdens ABF
Eivergård, Mikael, Olofsson, Veronica & Vallström, Maria (2012). På anstalt: andra minnen
av det moderna. Östersund: Jamtli förlag
Ekdal, Niklas (2010). Per Albin Hansson. Stockholm: Bonnier
Eriksson, Bengt Erik & Qvarsell, Roger (red.) (2000). Samhällets linneaner: kartläggning och
förståelse i samhällsvetenskapernas historia. Stockholm: Carlsson
Foucault, Michel (1993). Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France
den 2 december 1970. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion
Foucault, Michel (2010). Vansinnets historia under den klassiska epoken. 6., översedda uppl. Lund: Arkiv
Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv
Hirdman, Yvonne (2007). Det tänkande hjärtat: boken om Alva Myrdal. [Ny utg.] Stockholm: Ordfront
Hirdman, Yvonne, Björkman, Jenny & Lundberg, Urban (2012). Sveriges historia. [rösträtt
och demokrati, fackföreningar, förbudsomröstning, depression, Ådalskravaller,
35
samlingsregering, beredskapstid, ATP-reform, radio och teve, bilism, rekordår] 1920-1965.
Stockholm: Norstedt
Hobsbawm, E. J. (1997). Ytterligheternas tidsålder: det korta 1900-talet : 1914-1991. Stockholm: Rabén Prisma
Hörnqvist, Magnus (1996). Foucaults maktanalys. Stockholm: Carlsson
Johannisson, Karin (1997). Kroppens tunna skal: sex essäer om kropp, historia och kultur. Stockholm: Norstedt
Karlsson, Ola (red.) (2017). Svenska skrivregler. Fjärde upplagan Stockholm: Liber Kjeldstadli, Knut (1998). Det förflutna är inte vad det en gång var. Lund: Studentlitteratur Molander, Joakim (2003). Vetenskapsteoretiska grunder: historia och begrepp. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, Roddy (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité
Nilsson, Roddy (2003). Kontroll, makt och omsorg: sociala problem och socialpolitik i
Sverige 1780-1940. Lund: Studentlitteratur
Nygård, Mikael (2013). Socialpolitik i Norden: en introduktion. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Qvarsell, Roger (1996). Vårdens idéhistoria. [Ny uppl.] Stockholm: Carlsson
Qvarsell, Roger (1993). Utan vett och vilja: om synen på brottslighet och sinnessjukdom. Stockholm: Carlsson