Som tidigare nämnt, i avsnittet bakgrunden, råder det en så kallad lärarrotation. Verksamma grundskollärare tenderar att lämna sin arbetsplats efter ca 5 år vilket lyfts som en problematik inom läraryrket (Skolverket, 2019). Studien syftar till att undersöka hur lärare prioriterar olika faktorer på sin arbetsplats liksom deras inställning till sin arbetssituation. Respondenternas svar kan därmed bidra med intressant bakgrundsinformation till den rådande diskussionen om varför grundskollärare byter arbetsplats relativt ofta i förhållande till i andra länder. TALIS rapport redovisar att lärare är förhållandevis nöjda med sitt yrke, trots detta går det inte fastställa orsaken till den pågående lärarrotationen (Skolverket, 2019). Vår studie kan inte påvisa något absolut svar på frågan då det finns andra faktorer som spelar in. Däremot kan respondenternas inställning och prioriteringar av faktorerna vara potentiella orsaker till lärarrotationen med tanke på hur respondenternas inställning till exempelvis deras arbetstid i linje med hur högt den rankades i förhållande till andra faktorer.
Slutsats
Studiens syfte var att undersöka grundskollärares arbetssituation samt granska vilka faktorer de anser viktiga på deras arbetsplatser utifrån ramfaktorteorin. Med utgångspunkt i syftet formades följande forskningsfrågor; 1) Vilka ramfaktorer upplever grundskollärarna som viktigast på sin arbetsplats? 2) Hur ser grundskollärararna på sin arbetssituation utifrån ett fokus på ramfaktorer?
Generellt visar studiens resultat att grundskollärare har en i grunden positiv inställning till sin arbetssituation men att vissa faktorer inom specifika ramar påverkar delar av deras
arbetsvardag i olika stor utsträckning både positivt och negativt. Resultatet visade att lärarnas arbetssituation påverkas mest negativt av tidsramar och således mest positivt av
organisatoriska ramar. Eftersom det framkommit att lärarnas arbetstid är den mest bristfälliga faktorn utifrån respondenternas svar tolkar vi det som en anledning till att den prioriteras så högt i förhållande till andra faktorer. Eftersom arbetstiden påverkar lärarnas arbetssituation har den en direkt inverkan på undervisningen. Vidare är relationen till lärarkollegor den faktor som respondenterna prioriterar högst och som genererar en positiv inställning till deras
arbetssituation, vilket indirekt påverkar undervisningen.
Läraryrket handlar till stor del om att strategiskt hantera alla delar av en arbetsdag. Liksom beskrivningen av att ramarna i ramfaktorteorin går ihop med varandra, anser vi att ramarna på grundskollärares arbetsplatser på olika sätt överlappar med varandra. En bristande
planeringstid kan understödjas av lärarkollegors hjälp och samarbete vilket har en inverkan på undervisningen. Ett gott stöd från rektor/rektorer kan möjliggöra samtal om att exempelvis köpa in nytt material eller öppet diskutera lönefrågor.
Till en början ämnade studien även att undersöka faktorer på grundskollärares arbetsplatser i förhållande till olika huvudmannaskap. Frågeställningen var: Skiljer sig grundskollärares ställningstagande kring deras arbetssituation och arbetsplats beroende på vilket
huvudmannaskap de arbetar under? Under studiens gång beslutades det dock att
frågeställningen skulle medföra en alltför omfattande databearbetning i förhållande till den tidsram som fanns till förfogande. En framtida studie med denna frågeställning skulle därmed vara intressant då frågan lyfts i många sammanhang som berör lärares arbetssituation.
en kvalitativ insamlingsmetod. Detta för att kunna få en mer personlig ingång i respondenternas svar.
Referenslista
Angelöw, Bosse (2002). Friskare arbetsplatser - Att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur AB.
Arbetsmiljöverket (2008). Systematiskt arbetsmiljöarbete.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt-arbetsmiljoarbete- foreskrifter-afs2001-1.pdf [2021-03-12].
Arbetsmiljöverket (2017). Arbetsmiljön i skolan.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/arbetsmiljon-i-skolan-broschyr- adi565.pdf [2021-02-09].
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2, Stockholm: Liber. Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3, Stockholm: Liber.
Gustafsson, Christina (1994). ”Antalet utvärderingsmodeller är oändligt...”I C. Gustafsson & S. Selander (red): Ramfaktorteoretiskt tänkande. Pedagogiska perspektiv. En vänbok till Urban Dahllöf. Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.
Hanson, Anders (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Upplaga 10, Lund: Studentlitteratur
AB.
Hultberg, Anne-Marie (2007). ”Ett hälsosammare arbetsliv: vägledning för goda psykosociala arbetsförhållanden”. Socialvetenskaplig tidskrift.
https://socialmedicinsktidskrift.se/smt/index.php/smt/article/view/613/433 [2021-03-01]. Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2016). Utmärkt skolutveckling: forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur & Kultur.
Jakobsson, Mats. Jansson-Berg, Anna. Johansson, Anna. Parding, Karolina & Sehlstedt, Therese (2018). Lärares arbetsvillkor i kontexten av marknadisering, privatisering, val och konkurrens, http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1169003/FULLTEXT01.pdf [2021- 02-02]
Kjellström, Jannike., Almquist, Ylva B & Modin, Bitte (2016). Lärares arbetsvillkor och hälsa efter 1990-talets skolreformer. Arbetsmarknad & Arbetsliv.
https://journals.lub.lu.se/aoa/article/view/17706/16055 [Hämtad: 2021-02-17].
Lindblad, Sverker, Linde, Göran. & Naeslund, Lars (1999). ”Ramfaktorteori och praktiskt förnuft”. Pedagogisk forskning i Sverige, 4 (1), ss. 93–109. [2021-02-03].
Lindberg, Per & Vingård, Eva (2012). Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:529984/FULLTEXT01.pdf [2021-02-16].
Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS förlag.
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2019). Undervisning i teori och praktik. Umeå: Fundo förlag AB.
Lundgren, Ulf P (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk forskning i Sverige. 4 (1) ss. 31–41. [2021-02-03]
Lundgren, Ulf. P. (1994). ”Om begränsningarnas möjligheter”. I C. Gustafsson & S. Selander (red): Ramfaktorteoretiskt tänkande. Pedagogiska perspektiv. En vänbok till Urban Dahllöf. Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.
Pettersen, Roar C. (2008). ”Didaktiska modeller och verktyg”. I Kvalitetslärande i högre utbildning. Introduktion till problem- och praktikbaserad didaktik. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2013). Lärarnas yrkesvardag. https://www.skolverket.se/getFile?file=3001 [2021-02-09].
Skolverket (2019). TALIS: Svenska lärare nöjda med sitt arbete men byter skola oftare. https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2019-06-19- talis-svenska-larare-nojda-med-sitt-arbete-men-byter-skola-oftare [2021-02-01].
Skolverket (2020). Satsa på en bra arbetsmiljö för lärare och förskollärare. https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-
omraden/lararforsorjningen/satsa-pa-en-bra-arbetsmiljo-for-larare-och-forskollarare [2021-02- 09].
Sveriges Kommuner och Regioner (2018). Bristyrken i offentlig verksamhet – var arbetar de utbildade?
https://skr.se/download/18.6ab656af173e18e05342ec56/1597393810501/IFAU_rapport_brist yrken_i_offentlig_verksamhet.pdf [2021-02-09].
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.