Tabellen nedan visar hur respondenterna har rankat sex olika faktorer utifrån hur de prioriterar dem på sin arbetsplats. Nedan följer en kort redogörelse för hur respondenterna rankat varje enskild faktor:
Rankning Alternativ
1 Bra relation till mina lärarkollegor
2 Tillgång till planeringstid
3 Stöd från rektor/rektorer
5 Hög lön
6 Möjlighet till kompetensutveckling
Tabell 27 F13 Rangordna nedanstående faktorer efter vad du anser är viktigast på din arbetsplats
Förstahandsval
Figur 25 F14a: Bra relation till mina lärarkollegor
Som förstahandsval valde majoriteten av respondenterna (57,4%) att rangordna bra relation till sina lärarkollegor högst. Vidare går det att utläsa att ingen av respondenterna valde att rangordna denna faktor som sitt sjättehandsval.
Andrahansval
En stor andel av respondenterna har valt att rangordna tillgång till planeringstid högt då de valt att placera faktorn som första- och andrahandsval (24,7% och 30,6%). Anledningen till att denna faktor rankas som andrahandsval är att den, till skillnad från förstahandsvalet Bra relation till mina lärarkollegor, har färre respondenter som rankar den som förstahandsval.
Tredjehandsval
Figur 27 F14c: Stöd från rektor/rektorer
Det som går att utläsa med denna faktor är att en större andel respondenter rangordnat den som andra- och tredjehandsval (28,9% och 23,8%).
Fjärdehandsval
Figur 28 F14d: Tillgång till material
Vad som är märkbart i denna utläsning är att det är en förhållandevis jämn fördelning mellan respondenter som valt att rangordna denna faktor som fjärde- och femtehandsval (28,9% och
27,7%). Vad som däremot gör att denna faktor rangordnas högre än Figur 29 (7,2%) är att fler respondenter valt att rangordna den som andrahandsval (10,6%).
Femtehandsval
Figur 29 F14e: Hög lön
Vad som är märkbart med denna faktor är att en stor andel respondenter rangordnat den som femte- och sjättehandsval (22,6% och 32,8%). Som nämnt ovan placeras denna faktor längre ned då den har längre antal respondenter som rangordnat den som andrahandsval (7,2%).
Sjättehandsval
Figur 30 F14f: Möjlighet till kompetensutveckling
Avslutningsvis går det att utläsa att majoriteten av respondenterna valt att rangordna denna faktor som sjättehandsval (48,1%) samt även att en stor andel valt att rangordna den som femtehandsval (32,3%) vilket gör att den placeras som sistahandsval.
Diskussion
I följande avsnitt kommer studiens resultat diskuteras i förhållande till bakgrund, tidigare forskning samt teoretiska perspektiv. Därefter följer en redogörelse för förslag på framtida forskning gentemot studiens resultat.
Hur ser grundskollärarna på sin arbetssitutation utifrån ett fokus på
ramfaktorer?
Personramar – Kompetensutveckling
Majoriteten av respondenternas svar påvisade att de utvecklas i sitt dagliga arbete, både på egen hand men även tillsammans och med hjälp av sina lärarkollegor. Som redovisas i avsnittet om tidigare forskning nämner både Hultberg (2007) och Lindberg ochVingård (2012) att en fungerande arbetsplats generellt gynnas av ett öppet klimat för
kompetensutveckling. Vidare nämner författarna att en fungerande arbetsplats präglas av ett bra samarbete mellan kollegor samt utvecklad kommunikation (2007, ss 116–119; 2012 s. 4). Studiens resultat visar att det kollegiala lärandet är en framgångsfaktor för verksamma lärare, vilket kan tydas i respondenternas svar angående kompetensutveckling genom samarbete med lärarkollegor.
Vidare kan man se en delad mening i respondenternas svar på frågan som rör den
kompetensutveckling de blir erbjudna av sina arbetsgivare, detta tolkas även i de svar kring respondenternas möjlighet att få gå på kurser/konferenser på arbetstid. Definitionen av kompetensutveckling i förhållande till läraryrket kan variera beroende på individ. Läraryrket bygger på en ständig kompetensutveckling då en lärares roll är i grund och botten att lära ut. Som belyst i avsnittet bakgrund är skolan som arbetsplats i en ständig förändring. Kraven på lärare ser annorlunda ut idag än vad det tidigare gjort, då det är påtagligt att det administrativa arbetet influerar läraryrket i större utsträckning. Lärares kompetensutveckling kan därför behöva delas upp mellan både den mer traditionella undervisningen såväl som det mer administrativa arbetet.
Organisatoriska ramar – Relation till rektor och lärarkollegor
Utifrån respondenternas svar rörande frågorna om stödet från rektor/rektorer samt relationen till lärarkollegor går det att konstatera en tydligt positiv inställning. Detta går att koppla till tidigare forskning där Hultberg (2007) skriver om ett hälsofrämjande ledarskap som en framgångsfaktor för en fungerande arbetsplats (2007, s. 115). I linje med det Hultberg skriver menar Kjellström et al. (2016) att stöd från kollegor har direkt koppling till lärares mående på sina arbetsplatser (2016, s. 65).
Relationen till rektor och lärarkollegor ingår i det psykosociala arbetsklimatet. Som nämnt i tidigare forskning lyfter Angelöw (2002) att det systematiska arbetsmiljöarbetet verkar som en gynnsam indikator för en arbetsplats personal (2002, s. 43). Med bakgrund i det Angelöw skriver, i förhållande till respondenternas svar, kan det tolkas att lärares inställning till sitt eget inflytande på sin arbetsplats uppfattas som en betydande faktor. I linje med Angelöws forskning nämner Hultberg (2007) att en hälsofrämjande faktor är att känna inflytande i sitt arbete, vilket syftar till att både individen själv har kontroll över sitt arbete såväl som att arbetsgivare ger stöd och möjligheter att vara delaktiga i deras yrkesroll (2007, s 116).
Tidsramar – Arbetstid och planeringstid
Det råder delade meningar mellan respondenternas inställning angående deras planeringstid och övriga arbetstid. Som tidigare nämnts i avsnittet bakgrund har Skolverket (2013) synliggjort att arbetsvillkoren för lärare förändrats över tid. I takt med att de allt mer
administrativa arbetsuppgifterna ökar förväntas lärare hinna med såväl dem som sin ordinarie lektionsplanering (2013, s. 6 och 12). Skolverket (2020) uppmärksammar även den tidsbrist som råder på lärarnas arbetsplatser (2020). Trots detta skiljer sig respondenternas svar i den bemärkelsen att allt fler prioriterar att planera lektioner över att hinna med övriga
arbetsuppgifter. Detta kan ge en indikation på att lärare värderar det mer traditionella undervisningsuppdraget i förhållande till de förändringar som påverkar deras arbetstid.
Majoriteten av respondenterna svarar att de ofta arbetar under vardagskvällar och helger. I avsnittet tidigare forskning nämns det att Lindberg och Vingård (2012) lyfter lagom
arbetstempo och arbetsbelastning som en faktor som kännetecknar god arbetsmiljö (2012, s. 4). Detta kan tyda på att den arbetstid som yrkesverksamma lärare erhåller brister då de svarar att de arbetar utöver ordinarie arbetstid. I förhållande till detta belyser även Skolverket (2020)
att lärare befinner sig i en arbetsmiljö som kantas av stress vilket kan bero på hög arbetsbelastning (2020).
Påståendena som rörde tidsramar genererade ett märkbart bortfall i förhållande till de andra ramarna. En förklaring kan vara att begreppet övriga arbetsuppgifter är tolkningsbart, vilket därmed blir en anledning till att respondenterna inte vill svara på påståendet. Resterande bortfall rörde påståendena om lärares arbete utöver ordinarie arbetstid. En förklaring till bortfallet på dessa påståenden kan vara att respondenterna erhåller olika typer av tjänster som påverkar deras arbetstid, vilket medför en svårighet att svara på påståendet.
Fysiska ramar – Materialtillgångar
Respondenternas svar påvisade att de inte begränsas av den tillgång till undervisningsmaterial eller material till deras klassrum. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, ramfaktorteorin, benämns fysiska ramar vilket kan uppfattas som en faktor som påverkar skolan som
arbetsplats samt lärares möjlighet till undervisning. Således kan fysiska ramar både begränsa och möjliggöra lärares tillgång till olika typer av material (Lindström & Pennlert, 2019 s. 50; Pettersen, 2008, s. 59). Något som forskats om är att det generellt finns ramar som påverkar undervisningssituationer inifrån klassrummet.
Det kan antas att större delen av lärares arbetstid spenderas inne i klassrummet vilket kan indikera att det är deras huvudsakliga arbetsmiljö. Respondenternas svar påvisar att deras inställning till den befintliga materialtillgången inte är begränsad men trots detta svarar en majoritet att tillgången till nytt material begränsas på grund av ekonomiska brister. Det går att fastställa utifrån respondenternas svar att den befintliga materialtillgången inte är begränsad men däremot finns det en vilja att, med ekonomiska medel, få tillgång till nytt material.
Ekonomiska ramar – Lön
Respondenterna har en förhållandevis positivinställning till sin lön och de lönekriterier som finns tillgängliga på deras arbetsplatser. Något som däremot skiljer sig är respondenternas uppfattning om möjligheten att påverka sin lön genom sin arbetsinsats. Något som nämns i avsnittet teoretisk utgångspunkt är yttre och inre ramar, vilket i denna bemärkelse kan kopplas till de ekonomiska ramarna. I studien fungerar de ekonomiska ramarna både som inre och yttre ramar då respondenternas svar indikerar att lönekriterierna är lättåtkomliga och enkla att förstå medan inställningen att påverka lönen är delad (Pettersen, 2008, s. 59). I avsnittet
tidigare forskning nämner Lindberg och Vingård (2012) faktorer som berör relationen till ledningen med en utvecklad kommunikation som tillför delaktighet för arbetstagaren (2012. s. 4). Således kan den delade meningen om att kunna påverka sin lön utifrån sin arbetsinsats, bero på att kommunikationen mellan ledningen och arbetstagaren kan tänkas vara mindre framträdande på dessa respondenters arbetsplatser.
Vilka ramfaktorer upplever grundskollärarna som viktigast på sin
arbetsplats?
Förstahandsval – bra relation till lärarkollegor
Något som varit utmärkande är att i flera studier har bra relation till kollegor värderats högt och setts som en faktor som bidrar till god arbetsmiljö (Kjellström et al., 2016, s. 65; Hultberg, 2007, s. 117; Lindberg & Vingård, 2012, s. 4). Anledningen till att denna faktor värderas högt kan bero på att den bidrar till en välfungerande psykosocial arbetsmiljö. Tidigare forskning om exempelvis kollegialt lärande bekräftar antagandet om att samarbete mellan kollegor bidrar till ett mer öppet och tryggt arbetsklimat (Sundberg & Håkansson, 2016, s. 208). Detta kan även styrkas i enkätens tidigare påståenden om lärares inställning till sina lärarkollegor, där en majoritet av respondenterna värderar relationen till kollegor högt (se tabell 13, 14, 15).
Andrahandsval – tillgång till planeringstid
Vad som är utmärkande med respondenternas andrahandsval är den höga rangordningen av tillgång till planeringstid. Deras inställning och erfarenhet påvisar brister i tillgång till planeringstid av både lektioner och andra, mer administrativa, arbetsuppgifter. Anledningen till att respondenterna väljer att ranka tillgång till planeringstid så pass högt kan vara att de vill synliggöra vikten av planeringstid i deras arbetsvardag. Något som framgår i Kjellström et al. (2016) studie är att faktorer såsom arbetstid och tidsanvändning har en direkt positiv koppling till lärares hälsa och välmående vilket kan vara ytterligare en anledning till att respondenterna rangordnade tillgång till planeringstid högt (2016, s. 65).
Tredjehandsval – stöd från rektor/rektorer
Vad som påverkar att faktorn om rektor/rektorers stöd blir rangordnad som tredjehandsval kan bero på att respondenterna anser att tillgång till planeringstid är viktigare samt att deras
sätt beroende på vilka bakgrundsfaktorer eller vilka erfarenheter man har. I tidigare forskning uppmärksammar Hanson (2004) vikten av att skapa en distinktion mellan olika arbetstagares uppfattningar kring deras arbetssituation (2004, ss. 169–170). Det kan därmed tänkas vara så att respondenterna inte kräver samma typ av stöd från rektor/rektorer.
Fjärdehandsval – tillgång till material
Respondenterna rangordnar tillgång till material förhållandevis lågt då svaren till tidigare påståenden genererade svar med en relativt positiv inställning till det undervisnings- och klassrumsmaterial som tillhandahålls. Vad begreppen undervisnings- och klassrumsmaterial innefattar kan vara tvetydigt då det inte finns en tydlig konsensus mellan enkätförfattarna och respondenterna eftersom det inte förtydligas i enkäten. En ytterligare anledning kan vara att respondenterna har olika uppfattning om hur exempelvis undervisningsmaterial påverkar deras undervisning. En stor tillgång till undervisningsmaterial kan vara en möjlighet i lärares undervisning men också en begränsning om materialet i fråga inte lämpar sig för lärarens undervisning.
Femtehandsval – hög lön
Vad som är utmärkande med respondenternas femtehandsval är att den är rankad
förhållandevis lågt i jämförelse med deras tidigare svar i enkäten gällande deras inställning till deras lön. En majoritet av respondenterna svarade att de är nöjda med sin lön men däremot tydliggörs det att en stor del av respondenterna inte vet hur de kan påverka sin lön.
En anledning till att respondenterna rangordnar faktorn, hög lön, så pass lågt kan bero på att de i tidigare påståenden svarat att de är nöjda med sin lön idag. Något som är viktigt att notera är respondenternas inställning till att kunna påverka sin lön genom sin arbetsinsats, då en majoritet svarade att de inte var medvetna om hur de skulle gå tillväga. Bristen
problematiseras inte i lika stor utsträckning som lärares tillgång till planeringstid, trots det är det något att lägga vikt vid. Å ena sidan kan det däremot tänkas att respondenterna rankar faktorn så pass lågt eftersom de redan är medvetna om sitt yrkes lönenivå och är nöjda med den. Å andra sidan hade kanske inte respondenterna valt läraryrket om de rankat faktorn hög lön som exempelvis förstahandsval.
Sjättehandsval – möjlighet till kompetensutveckling
Det kan antas att en vital aspekt av läraryrket är att konstant vara lyhörd för nya kunskaper och kompetensutveckling. Det är en ständigt pågående process, till skillnad från yrken där kompetensutveckling kan vara begränsad till exempelvis specifika kurser/konferenser. I de tidigare påståenden om kompetensutveckling svarade en majoritet av respondenterna att de kontinuerligt utvecklades i sin yrkesvardag. Det råder således ingen brist på
kompetensutveckling i lärares yrkesvardag vilket därmed kan vara en anledning till att den rangordnades som sjättehandsval.