Påverkansfaktorer

Under temat påverkansfaktorer har inriktningen varit koncentrerad på några frågor som anses ha stor betydelse för analysen. Samtidigt medges att eleverna oftast svarade mycket vagt och gav väldigt korta svar på vissa frågor vilket har gjort att författarnas tolkningar fått stort utrymme.

Under intervjuerna framkom tre stora påverkansfaktorer när det gäller vad det var som avgjorde att eleverna valde Industriprogrammet. Under intervjuerna föll det sig vidare att en av intervjupersonerna fick med samtliga faktorer i sitt svar. De tre påverkansfaktorer som har kunnat urskiljas är, intagningspoäng, kompisarna och att utbildningen har praktiska inslag.

Vad tror du avgjorde att du valde Industriprogrammet/Teknikcollege?

Emil: Vill inte sitta stilla, typ på kontor. Mina kompisar går i samma klass, vi har följts åt redan på högstadiet. Det var min mamma som berättade om Industriprogrammet för hon jobbar på ett industriföretag. Sen hade jag stor chans att komma in.

Flera av intervjupersonerna nämnde att den största betydelsen av valet hade med poängen att göra. Några intervjupersoner svarade:

Adam: Det är kul att jobba med maskiner och så hade jag för lite poäng att välja annat.

Ivar: Detta var en linje som jag kom in på.

Jakob: Jag vill inte sitta på något kontor, jag vill jobba. Sen hade jag inte betyg till andra program.

Intervjupersonernas svar angående den avgörande faktorn varför de valde Industriprogrammet ger väldigt likartade svar. I undersökningen har främst tre påverkansfaktorer kunnat urskiljas, utifrån de data som insamlats. Andra anledningar till valet har varit intresse för maskiner eller att man inte tycker om att sitta still. Dessa anledningar anser vi vara tecken på att ungdomarna tenderar att ha en mer praktisk än teoretisk intresse för sin utbildning och för sitt framtida yrkesval.

I utbildningen till studie- och yrkesvägledare anses det vara viktigt att elever får hjälp och vägledning i sitt väljande. Detta skall förhoppningsvis bidra till att de gör mer genomtänkta och medvetna val. En fråga som därför känns viktig att lyfta, speciellt utifrån en studie- och yrkesvägledares perspektiv är hur intervjupersonerna har upplevt sin valsituation. Vi ställde frågan:

Fick du hjälp i ditt väljande? (föräldrar, syskon, kompisar, lärare, studie- och yrkesvägledare)

Anton: Syven, men jag har nog påverkat mina kompisar till att gå här.

Christer: Syven på skolan.

Gunnar: Ehh… den här, vad heter det? Studievägledaren, ingen annan, Jag hade bra kontakt med studievägledaren.

I resultatet framgår det att få av intervjupersonerna har haft kontakt med en studie- och yrkesvägledare i anknytning till deras gymnasieval. Detta kan anses vara betydande med tanke på att studerande vid studie- och yrkesvägledarutbildningen får klara direktiv om att bör möta varje individ utifrån deras speciella behov. I utbildningen framhävs även vikten av att se väljandet som en process som kanske eller till och med bör vara till grund för ett mer medvetet val. Därför blir reaktionen stark över de få intervjupersonerna i denna grupp som fått hjälp eller varit i kontakt med skolans studie- och yrkesvägledare. Av intervjusvaren kan utläsas att några av intervjupersonerna inte har haft någon hjälp alls i sitt väljande

vilket kan anses vara anmärkningsvärt. Trots allt är gymnasievalet kanske det största och viktigaste val som dessa ungdomar har gjort än så länge i deras liv, utan någon hjälp eller stöttning. Det bör påpekas att skolan har ett ansvar att förmedla kunskap om olika utbildningar, ge kunskap om näringslivet och även att ge eleven kunskaper för att underlätta inför framtida val (Lpo 94).

I undersökningen framkommer det ett tydligt mönster angående vilken hjälp och stöd intervjupersonerna haft inför gymnasievalet samt om det är någon eller något speciellt som har eller kan ha påverkat eleverna i deras val. Samtliga intervjupersoner svarade att de har blivit påverkade mer eller mindre av någon speciell person. I utsagorna från de tio intervjupersonerna och den insamlade data, nämner intervjupersonerna att föräldrarna inte har haft någon direkt påverkan men att föräldrarna har stöttat dem i deras beslut. Det har vidare framkommit att vissa av intervjupersonerna blev påverkade av kompisar att välja programmet och någon av intervjupersonerna svarade att chefen på praktikplatsen i högstadiet stöttade honom till att utbilda sig. En intervjuperson sa att studie- och yrkesvägledaren hade påverkat honom positivt genom vägledning medan en annan intervjuperson svarade att vägledaren påverkade men endast genom att påtala för eleven att hans poäng endast räckte för att komma in på Industriprogrammet.

I de svar som Gunnar gav tycks det finnas ett hjälpande och en fortgående process tillsammans med en studie- och yrkesvägledare. Detta kan anses vara i samklang med vad en student lär sig på studie- och yrkesvägledarprogrammet.

Vad tror du avgjorde att du valde Industriprogrammet/Teknikcollege?

Gunnar: Intresserad av maskiner, jag gillar att pilla, det är ett naturligt intresse.

Fick du hjälp i ditt väljande? (Föräldrar, syskon, kompisar, lärare, studie- och yrkesvägledare)

Gunnar: Ehh… den här, vad heter det? Studievägledaren, ingen annan, Jag hade bra kontakt med studievägledaren.

Tror du någon speciell person har påverkat dig att välja som du gjorde?

Gunnar: De som ”snackade” på högstadiet.

Följdfråga:

Vilka menar du som ”snackade”?

Gunnar: De här studievägledarna.

Det har i undersökningen kunnat konstateras att det är olika faktorer som påverkat eleverna i deras val till gymnasieskolan. Det kan dock rimligtvis antas att dom flesta av intervjupersonerna trots allt har haft någon form av påverkan ifrån bland annat föräldrar, kompisar, studie- och yrkesvägledare men också det faktum att Industriprogrammet har ett upplägg med praktiska inslag. Vidare kan konstateras att kompisar har varit en stor påverkans faktor för en del intervjupersoner inte bara genom kompisarnas indirekta marknadsföring av programmet utan även för elevens trygghetskänsla. Med detta menar vi att eleven känner sig trygg med att en del kompisar går på programmet samt att man väljer lite som kompisar gör. Lalander & Johansson (2007) berättar om vikten av hur ungdomar känner av grupptillhörighet vilket även bidrar till en form av grupptryck. Antons svar visar på vikten av grupptillhörighet.

Tror du någon speciell person har påverkat dig att välja som du gjorde?

Anton: Syven, men jag har nog påverkat mina kompisar till att gå här.

Under informationsintervjun med rektorn på Modellskolan lyfter hon att just eleverna är de bästa marknadsförarna av programmet. Rektorn menar att detta är viktigt då hon nämner att de elever som lever upp till kraven på den nya utbildningen berättar för sina kompisar att utbildningen håller en hög kvalité och att de förmedlar en positiv bild. Detta lyfter

Sjöstrand(1968) i sin avhandling. Här påvisar han att de informationskanaler som individen anser vara de primära kommer från släkt och vänner. De upplyser framförallt om trivselförhållandet (Sjöstrand, 1968).

Utifrån de svar som erhållits genom undersökningen bör rimligen misstankar uppkomma om att det finns brister i studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan. Med hjälp av undersökningens resultat kan det dock inte utläsas eller hävdas att det är vägledaren som brister i sin yrkesutövning. Det kan däremot anses handla om den helhet av vägledning som grundskolan har till ansvar att förmedla. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) kan man under kapitlet Skolan och omvärlden läsa:

Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Lpo 94)

Elevers hjälp och stöd från studie- och yrkesvägledaren kan utifrån intervjusvaren tolkas vara bristfällig. Det bör vidare observeras att endast ett fåtal av intervjupersoner nämner att de haft kontakt med studie- och yrkesvägledaren beträffande deras hjälp vid valet till gymnasiet. Fler elever, oavsett val av program, borde få mer stöttning och vägledning. Det är förvånansvärt att vissa elever inte har haft något stöd överhuvudtaget. Som studie- och yrkesvägledare är av stor vikt att det alltid finns någon som stöttar individen i en valsituation om det finns behov för detta. Med detta vill inte författarna hävda att det måste vara en studie- och yrkesvägledare utan det kan vara lärare, föräldrar eller andra som individen kan känna förtroende för.

Utifrån de erfarenheter författarna till denna undersökning har erhållit under utbildningen på studie- och yrkesvägledarprogrammet samt genom de svar som framkommit i undersökningen kan det misstänkas att studie- och yrkesvägledare ibland riktar elever mot vissa utbildningar. Vad detta beror på kan det bara spekuleras om. En tanke som funnits under analysen är att det oftast är elever med problem eller med ”svaga” betyg som riktas mot kanske oattraktiva program med låga intagningskrav. I vissa av svaren från intervjupersonerna kan det tyckas finnas belägg för dessa tankar.

Tror du någon speciell person har påverkat dig att välja som du gjorde?

Christer: Syven gjorde det men sen skulle det vara kul om hon hade haft tid att prata lite mer. Hon sa bara att det var det bästa programmet om man hade så lite poäng som jag.

Fanns det någon information som du saknade?

Anton: Nej. Tänkte byta till barn och fritid. Fick information om det men syven sa att det bara var en massa mobbing där och sån utfrysning liksom.

En fråga ställdes till Modellskolans studie- och yrkesvägledare om huruvida grundskolans studie- och yrkesvägledare riktar ”svaga” elever mot Industriprogrammet.

Har ni någon uppfattning om hur studie- och yrkesvägledarna på högstadiet riktar ”svaga” elever mot Industriprogrammet/Teknikcollege?

Modellskolans studie- och yrkesvägledare: Ibland kan det finnas en känsla om det. Eleverna berättar att dom har föreslagit IV eller Industriprogrammet. De väljer oftast ett nationellt program för de vill inte gå IV. Jag är kluven hur det framförs. Det finns trots allt en uppryckning bland högstadiesyvarna. De börjar förstå att utbildningen är bra och det finns en arbetsmarknad som tilltalar. De börjar få ett annat tänk.

Det bör anses rimligt att betrakta misstankarna, om att vissa elever riktas mot Industriprogrammet, som rättmätigas med studie- och yrkesvägledarens svar som grund. Alla som arbetar i skolan har ett ansvar att förmedla denna kunskap om föreningsliv, näringsliv och utbildningar (Lpo 94). Redan under grundskolans tidiga år anses att studie- och yrkesorientering skall vara ett återkommande inslag vilket borde underlätta för eleverna inför större val liknande gymnasievalet. Detta borde eliminera risken att bli styrd och riktad mot vissa program och därigenom skulle det vara mera självvalt.