Hur påverkar lärarens undervisningsämne hur hen arbetar kring ätstörningar i skolan?

Lärare i idrott och hälsa skattar sig lägre i samtliga frågor jämfört med lärarna i de andra kategorierna (se diagram 6). De har ett medelvärde på 3,45 (skala 1-16) i samtliga frågor. Vilket i sin tur är intressant då undervisning om kroppsideal ingår i yrkeskategorins undervisning och kursplan. Om man jämför svaren på frågorna bland idrottslärarna skattade de sig högst i frågan om hur bekväm man är att bemöta elever med ätstörningar.

När man ser på de andra yrkeskategorierna ligger lärare i IHK högre i frågorna om kunskap och hur bekväm man är att bemöta elever med ätstörningar jämfört med lärarkategorin ”annat”. IHK hade ett medelvärde på 4,18 i båda dessa frågor medan kategorin “annat” hade 4,16 och 3,83 (på skalan 1-6). Däremot ligger kategorin ”annat” högre i frågan om man vet hur man ska gå tillväga med ett medelvärde på 4,13 jämfört med IHK som hade ett medelvärde på 3,91. Man kan fråga sig om detta beror på att lärare som också undervisar i idrott och hälsa har en utbildning i dessa frågor eller intresse för det.

Huruvida lärarna hade legitimation eller inte spelade ingen avgörande roll i skattningen av de tre faktorerna: sin kunskap om ätstörningar, bemötandet av elever och kunskapen om hur man ska gå tillväga, även om det var 63,5% av alla som svarat som svarade att de hade fått information om ätstörningar under sin utbildning.

Diagram 6.

Anmärkning: I diagrammet presenteras hur lärare i olika undervisningsämnen skattat sig i de tre olika värderingsfrågorna. Y-axeln står för svarsalternativen (1-6) och x-axeln står för frågorna.

Hur lärarna besvarat hur de skulle agera utifrån scenariot ”Om du börjar se varningssignaler på en ätstörning hos en elev gör jag följande” framkom olika utvägar (se diagram 7). Lärare som undervisar enbart i idrott och hälsa hade högst tendens (32%) att besvara: ” _{​Jag pratar om} detta med mentor och skolsköterska, hen måste undersökas om hen är sjuk”. Näst högst svarsprocent (24% per fråga) hade svaren: ”Jag pratar med eleven hur hen mår och om allt är som det ska” och ”Jag avvaktar och kollar med elevens mentor om hen sett något liknande”.

Lärare som undervisar i IHK hade högst tendens (41%) att besvara: ”Jag pratar om detta med mentor och skolsköterska, hen måste undersökas om hen är sjuk”. Näst högst svarsprocent (25% per fråga) hade svaren: ”Jag avvaktar och kollar med elevens mentor om hen sett något

liknande” och ”Jag avvaktar och följer elevens beteende med ett extra öga, om hen äter skolmat och om hen ändrat sina träningsrutiner”.

Lärare som undervisar i ett annat ämne hade högst tendens (46%) att besvara: ”Jag pratar om detta med mentor och skolsköterska, hen måste undersökas om hen är sjuk”. Därefter var det jämnt mellan dessa svarsalternativ: ”Jag avvaktar och följer elevens beteende med ett extra öga, om hen äter skolmat och om hen ändrat sina träningsrutiner” (18%), ”Jag avvaktar och kollar med elevens mentor om hen sett något liknande” (17%) och ”Jag pratar med eleven hur hen mår och om allt är som det ska” (16%).

Det som var gemensamt för alla kategorier var att majoriteten valde svaret: ”Jag pratar om detta med mentor och skolsköterska, hen måste undersökas om hen är sjuk”. Likaså som det kunde ses i diagram 3 när man jämförde tillvägagångssättet utifrån ålder.

Diagram 7.

Anmärkning: I diagrammet presenteras ett diagram om vilket tillvägagångssätt lärare har valt och beroende på undervisningsämne. Varje färg representerar ett

scenario/svarsalternativ. Y-axeln står för mängden svar i % och x-axeln står för undervisningsämne.

5.1.3 Hur påverkar antalet år i yrket hur lärare arbetar kring ätstörningar i skolan?

Yrkeskategorin 10-15 år var den kategorin som skattat sin kunskap högst av alla, de fick högst

medelvärde när man räknade ut ett genomsnitt av samtliga frågor (se diagram 8). Samma

yrkeskategori var även den enda som fick ett medelvärde över fyra i frågan: ”Jag känner mig

bekväm att bemöta elever med ätstörningar”. Yrkeskategorin 25+ år har mest kunskap om ätstörningar. Yrkeskategorin som varit ute i

arbetslivet mer än 25 år fick högst skattade medelvärde om deras kunskaper om ätstörningar,

med ett medelvärde på 4,24. Intressant i frågan är om kunskaperna är då erfarenhetsbaserade.

Dock i frågorna som handlar om hur bekväm man är över att bemöta elever och kunskapen

om hur man ska gå tillväga låg medelvärdet enbart på 3,76 respektive 3,95. Yrkeskategorin 15-20 år har mest kunskap om hur de ska gå tillväga med elever som påvisar

varningssignaler och hade ett medelvärde på 4,47. Dock i de andra frågorna ligger

yrkeskategorin under ett medelvärde på 4. Det som är intressant och som kan ses i tabellen är

att yrkeskategorin ligger näst sist i jämförelse till de andra när det handlar om ens kunskaper

om ätstörningar och har ett medelvärde på enbart 3,93. Yrkeskategorin 1-5 år ligger lägst i nästan varje fråga, förutom i frågan: ”Jag känner mig

bekväm att bemöta elever med ätstörningar” där yrkeskategorin ligger högre upp med ett medelvärde på 3,73. Jämfört med yrkeskategorierna 5-10 år och 20-25 år i samma fråga, vilka

har ett medelvärde på 3,47 respektive 3,71. Man kan se att de som varit minst i arbetslivet är

även i snitt yngre. Det som är intressant att se är att i yrkeskategorierna 1-5 år, 10-15 år och

15-20 år var kunskap och bemötande starkt kopplade till varandra, då dessa medelvärden låg i väldigt nära varandra.

Diagram 8.

Anmärkning: I diagrammet presenteras hur lärare skattat sig i de tre olika

värderingsfrågorna utifrån antalet år i yrket. Y-axeln står för svarsalternativen (1-6) och x-axeln står för hur många år lärarna hade jobbat.