P APPERSLÖSA MIGRANTARBETARES ANSTÄLLNINGSAVTAL OCH TILLÄMPLIG ARBETSRÄTTSLIG

36

framhöll att utlänningen inte hade stått till arbetsgivarens förfogande då denne saknade arbetstillstånd. Vidare framhölls att lön under anställningstiden inte skulle kriminalisera partnerna ytterligare. Trots detta har utlänningen inte haft rätt till lön under anställningstiden eftersom denne saknat arbetstillstånd.¹²⁶ Fallet kan tolkas som att AD tillåter att migrationsrätten gör inskränkningar på arbetsrätten. Rätt till lön är utan tvekan viktig för en persons försörjning och välmående, men tydligtvis har den rätten inte visat sig vara tillräckligt stark i AD 2012 nr 34 där utlänningen saknat arbetstillstånd.

4.4 Papperslösa migrantarbetares anställningsavtal och tillämplig arbetsrättslig lagstiftning

En rättslig fråga som rätten till lön för papperslösa väcker, och som tidigare debatterats, är om anställningsavtalet ska anses giltigt eller ogiltigt. Regeringens förslag till ändring av straffbestämmelsen i 20 kap. 5 § UtlL innebär ett förbud mot att ha en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige. Frågan är vad detta förbud innebär för giltigheten hos papperslösas anställningsavtal och tillämplig arbetsrättslig lagstiftning? I de fallen som jag presenterat från AD här ovan tycks domstolen inte lägga någon vikt vid om papperslösas anställningsavtal ska anses giltiga eller ogiltiga för att de ska anses vara arbetstagare. I exempelvis AD 2012 nr 34 ansågs inte anställningsavtalet vara ogiltigt. Frågan om personen omfattas av en lag i egenskap av arbetstagare ska bedömas utifrån lagens eller bestämmelsens syfte.¹²⁷

Frågan om papperslösas anställningsavtal ska anses giltiga eller inte ska bedömas enligt allmänna rättsgrundsatser.¹²⁸ Anställningsavtal som strider mot UtlL är inte, per automatik, pactum turpe¹²⁹. Den normala rättsföljden vid ogiltighet är att parterna inte är skyldiga att fullgöra sina skyldigheter enligt avtalet och att parterna är skyldiga att återbära vad de har mottagit på grund av

126 AD 2012 nr 34 sid. 9 st. 4.

127 Sanktionsutredningen, sid. 182.

128 Selberg 2014, sid. 251.

129 ”Osedligt” avtal som inte sanktioneras av rättsordningen. Se vidare i Selberg 2014 sid. 251.

37

avtalet. När det gäller arbete som en utlänning har utfört, som saknar föreskrivet arbetstillstånd, är återbäring inte möjlig.¹³⁰ Frågan blir därför om arbetstagaren har rätt till ersättning. Sanktionsutredningen kommer fram till att papperslösa arbetstagare har rätt till överenskommen lön för utfört arbete oavsett om avtalet anses ogiltigt. Vid återgång av ogiltiga avtal är det möjligt att göra analogier till bestämmelser som innebär att en part som tillgodogjort sig en motparts prestation enligt ett avtal ska betala ersättning för denna.¹³¹ I rättspraxis har också framhållits att en tungt vägande synpunkt kan vara att ingen part bör vinna på att ett avtal blir ogiltigt.¹³²

Efter att ha undersökt giltigheten av papperslösas anställningsavtal gick sanktionsutredningen vidare med att utreda tillämplig arbetsrättslig lagstiftning.

Sanktionsutredningen kom fram till att åtminstone semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen är tillämpliga på papperslösa om de med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses vara arbetstagare och om avtalen varit giltiga. Frågan om en papperslös omfattas av en lag i egenskap av arbetstagare ska bedömas utifrån lagens syfte.¹³³ Deras skydd enligt ovan nämnda lagar påverkas som utgångspunkt inte av att de arbetar utan föreskrivet arbetstillstånd.

Det kan emellertid inte uteslutas att vissa rättigheter inte kan krävas ut.¹³⁴ Att viss arbetsrättslig lagstiftning är tillämplig på papperslösa behöver emellertid inte betyda att arbetsgivarens skyldigheter enligt lagstiftningen inte påverkas av att arbetstagaren saknat arbetstillstånd.¹³⁵ Det finns ett stort antal lagar som reglerar arbetstagares rättigheter och skyldigheter och förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Enligt sanktionsutredningen har det inte varit möjligt att göra en fullständig analys av de aktuella arbetstagarnas arbetsrättsliga skydd, utan de har fått begränsa sig till att bedöma skyddet enligt de ovan nämnda tre lagar som de anser är centrala för papperslösa med tanke på deras situation.¹³⁶

130 Nial, H., Om förvärv i strid mot legala förbud, Tidsskrift for Rettsvitenskap 1936, sid. 5.

131 Sanktionsutredningen, sid 174.

132 NJA 1997 s. 93.

133 Sanktionsutredningen, sid. 182.

134 A. st.

135 A.a.s. 182 f.

136 A.a.s. 181 f.

38 4.5 Sammanfattning och reflektioner

I det här kapitlet har jag undersökt arbetsrättens tillämpning på papperslösa i Sverige. Frågan om papperslösa är att betrakta som arbetstagare har prövats i ett fåtal fall av AD som alla har haft olika utgång. Papperslösheten som sådan har inte varit avgörande varför det är svårt att ge ett definitivt svar på när en papperslös ska anses vara arbetstagare. Min tolkning av AD:s senaste rättsfall som berör frågan, AD 2012 nr 34, är att domstolen är beredd att låta migrationsrätten göra inskränkningar i arbetsrätten om arbetstagarens intressen inte är tillräckligt starka. I AD 2012 nr 34 ansågs rätten till lön inte stå över det faktum att arbetstagaren saknat arbetstillstånd (se avsnitt 4.3).

Sanktionsutredningens bedömning är att papperslösas anställningsavtal kan vara ogiltiga enligt allmänna rättsgrundsatser, men eftersom arbetsrättens tillämplighet ska bedömas självständigt, saknar anställningsavtalets eventuella ogiltighet betydelse.¹³⁷ Arbetsrättens tillämpningsområde begränsas till vissa rättigheter där frågan om vem som ska anses som arbetstagare konkluderas utifrån syftet med de aktuella lagarna. Sanktionsutredningen kommer fram till att semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen är tillämpliga på papperslösa utan att gå igenom syftena bakom lagstiftningen. Det konstateras enbart att fler regelverk kan vara tillämpliga, men att de inte har haft möjlighet att gå igenom detta systematiskt. Det är anmärkningsvärt att utredningen, vars primära syfte var att undersöka arbetsrättens tillämpning på papperslösa, inte har haft möjlighet att undersöka fler regelverk eller åtminstone förtydliga varför semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen är tillämpliga. Ett resonemang angående detta vore önskvärt eftersom det skulle kunna vara vägledande i undersökningen vilka andra rättigheter som kan äga tillämpning.

Sanktionsutredningen består även av en del motsägelser (se avsnitt 4.4, sista stycket). Å ena sidan ska avsaknaden av arbetstillstånd inte avgöra arbetsrättens tillämpning på papperslösa, å andra sidan kan avsaknaden av tillstånd påverka arbetstagarens möjligheter att utkräva sina rättigheter. Det är

137 Sanktionsutredningen, sid. 181 f.

39

motsägelsefullt och är ett synsätt på mänskliga rättigheter som inte överensstämmer med Sveriges skyldigheter enligt internationell rätt, vilket jag har redogjort för i kapitel 3. De mänskliga rättigheterna utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten.

Staten ska se till att varje människa kan förverkliga och utkräva sina rättigheter.

Efter att ha studerat sanktionsutredningen är jag av den uppfattningen att det saknas hänvisningar till den internationella rätten om mänskliga rättigheter. I stället har sanktionsutredningen lagt sitt primära fokus på att ifrågasätta och undersöka betydelsen av anställningsavtalets giltighet för vilka rättigheter som papperslösa kan utkräva. Det är svårt att dra några slutsatser kring varför det saknas en diskussion om papperslösas arbetsrättsliga rättigheter som mänskliga rättigheter. En möjlig orsak kan vara att grunden för papperslösas rättigheter i sanktionsdirektivet är utformade i ett migrationspolitiskt regelverk som syftar till att bekämpa olaglig invandring. Huvudfokus läggs därför på åtgärder mot irreguljärt arbete när Sverige ska implementera sanktionsdirektivet.

40

5 Papperslösas rätt till lön och föreningsrätt i svensk arbetsrätt

I kapitel 4 undersöktes vad som krävs för att den svenska arbetsrätten ska äga tillämpning på papperslösa. I detta kapitel kommer jag att titta närmare på två arbetsrättsliga rättigheter, nämligen rätten till lön och föreningsrätt samt dess tillämpning på papperslösa. Inledningsvis redogör jag för en bakgrund och formen för implementering av sanktionsdirektivet, samt rätten till lön i svensk rätt. Därefter föreningsrättens innehåll och tillämpning på papperslösa i Sverige, och slutligen sammanfattas kapitlet i avsnitt 5.4.

5.2 Implementering av sanktionsdirektivet i svensk rätt och rätten till lön

5.2.1 Bakgrund och formen för implementering

När EU upprättar direktiv är medlemsstaterna skyldiga att implementera bestämmelserna i nationell lagstiftning. Artikel 288 FEUF föreskriver att direktiv är bindande för samtliga EU-länder och att det är upp till varje land att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet.¹³⁸ EU-domstolen (EUD) har dock underkänt att implementeringen av sanktionsdirektivet kan ske genom kollektivavtal. Orsaken till detta är att bestämmelserna i sanktionsdirektivet måste gälla även när kollektivavtal inte finns. Sanktionsdirektivet bör istället införlivas i svensk rätt genom lagstiftning.¹³⁹ Vidare har EUD fastställt att ett direktiv kan ha direkt effekt efter att tidsfristen för implementering har löpt ut.¹⁴⁰ Detta kallas för vertikal direkt effekt vilket innebär att enskilda kan åberopa rättigheter gentemot staten.¹⁴¹

Sanktionsdirektivet har implementerats genom tillägg och ändringar i UtlL samt upprättande av lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för

138 Nyström, B., EU och arbetsrätten, femte upplagan, Stockholm: Wolters Kluwer, 2017, sid. 35.

139 A.a.s. 67.

140 Hettne, J., Otken Eriksson, I., EU-rättslig metod - Teori och genomslag i svensk rättstillämpning, andra upplagan, Stockholm: Norstedts juridik, 2011, sid. 184.

141 Nyström, B., EU och arbetsrätten, sid. 35.

41

arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige (LrL). Sverige genomförde direktivet i juli 2013 (se avsnitt 2.4). Sanktionsdirektivet stadgar inte enbart sanktioner mot arbetsgivare, utan etablerar också en del rättigheter för enskilda papperslösa arbetstagare. Sanktionsdirektivet ålägger också medlemsstaterna att säkerställa att papperslösa ska framlägga klagomål gentemot sina arbetsgivare (se vidare i kapitel 6).

5.2.2 Rätten till lön i sanktionsdirektivet och LrL

Enligt artikel 6 i sanktionsdirektivet är medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att arbetsgivare, för varje överträdelse av förbudet mot anställning av en papperslös, ska ansvara för betalning av eventuell innestående ersättning.¹⁴² Den ersättning, som är överenskommen mellan parterna, ska vara åtminstone lika hög som gällande minimilön, lön enligt kollektivavtal eller lön i enlighet med etablerad branschpraxis.¹⁴³ Enligt sanktionsdirektivet ska medlemsstaterna fastställa en presumtion om ett anställningsförhållande om minst tre månader.

Arbetsgivaren har bevisbördan för att styrka ett kortare förhållande.¹⁴⁴ Bestämmelserna om efterhandsutbetalningar har kompletterats med ett krav på förstärkta möjligheter för den enskilda tredjelandsmedborgaren att vidta rättsliga åtgärder och kräva ut sådana betalningar, även i det fall personen i fråga har utvisats ur arbetslandet.¹⁴⁵

År 2013 infördes LrL vars syfte är att säkerställa att den rättsliga följden av aktuella bestämmelser i sanktionsdirektivet är tillräckligt klar och precis, samt att de personer som berörs ges möjlighet att få full kännedom om sina rättigheter och skyldigheter.¹⁴⁶ Enligt portalparagrafen ska en utlänning, som omfattas av lagen och som utfört arbete, ha rätt till lön och ersättning från sin arbetsgivare.

Av lagen framgår att vid tvist om lön eller annan ersättning för utfört arbete, ska lönen anses vara den minimilön som följer av kollektivavtal eller praxis inom

142 Artikel 6 Sanktionsdirektivet.

143 A.a. artikel 6.1 a.

144 A.a. artikel 6.3.

145 A.a. artikel 6.2, artikel 13.

146 Prop. 2012/13:125, sid. 80 f.

42

yrket eller branschen. Tvister om innestående ersättning mellan en arbetsgivare och en utlänning ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.¹⁴⁷ Lagen är tvingande till arbetstagarens förmån och gäller vid varje överträdelse av förbudet att anställa en utlänning i Sverige som inte har rätt att vistas här, där arbetsgivaren inte har vidtagit sådana kontrollåtgärder som anges i 20 kap. 12 § st. 2 UtlL.¹⁴⁸

Enligt 20 kap. 12 § st. 1 UtlL är det arbetsgivarens skyldighet att betala en avgift om denne har haft en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige. Enligt andra stycket ska en sådan avgift inte krävas av den som har kontrollerat utlänningens rätt att vistas i Sverige, behållit en kopia eller utdrag av de handlingar som visar utlänningens uppehållsrätt och underrättat den behöriga myndigheten om anställningen. Kravet på att arbetsgivaren ska ha kontrollerat utlänningens rätt att vistas i Sverige innebär att om arbetsgivaren inser eller borde ha insett att den kontrollerade handlingen är en förfalskning har arbetsgivaren inte uppfyllt sin kontrollskyldighet.¹⁴⁹

5.3 Föreningsrätten, kollektivavtal och medlemskap i fackförbund 5.3.1 Bakgrund

Föreningsrätten lagstadgades så tidigt som 1936 i svensk rätt genom upprättandet av lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL).¹⁵⁰ Syftet bakom föreningsrätten är att skydda arbetstagarnas rätt att organisera sig och bedriva facklig verksamhet, utan att motarbetas av arbetsgivaren. Föreningsrätten innebär också att arbetstagare kan bli representerade av ett fackförbund och förhandla kollektivt.¹⁵¹

Rätten att organisera sig och vara medlem i ett fackförbund är avgörande för arbetstagares möjligheter att tillvarata sina intressen gentemot arbetsgivaren.

147 Prop. 2012/13:125, sid. 79.

148 A. prop. sid. 81.

149 Ingela, Fridström, Utlänningslag (2005:716) 20 kap. 12 § Karnov lagkommentar (JUNO) (hämtad 2021-01-22).

150 Holke, D., Olauson, E., Medbestämmandelagen: med kommentar, upplaga 7, Studentlitteratur AB, 2018, sid. 73 f.

151 Prop. 1975/76:105 Förslag till arbetsrättsreform m.m., bilaga 1, sid. 205.

43

Vikten av denna funktion stadgas explicit i den internationella rätten som berör föreningsrätten, till exempel artikel 11 i EKMR och artikel 23.4 i FN-deklarationen. Sverige har ratificerat de konventioner som behandlar föreningsrätt och är därför skyldig att följa dessa (se kapitel 3). Detta innebär dock inte att konventionerna blir direkt tillämpliga i svensk rätt, utan det krävs att bestämmelserna inkorporeras i svensk lag.¹⁵² EKMR är en sådan konvention och denna har Sverige, vilket tidigare nämnts, implementerat genom Lag (1994) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. EKMR skyddar bara den negativa föreningsrätten.

Den positiva föreningsrätten återfinns i MBL vilket jag redogör för här nedan.

5.3.2 Föreningsrättens innehåll och tillämpning på papperslösa

Reglerna om den positiva föreningsrätten återfinns i 7–9 §§ MBL. Med föreningsrätt menas enligt 7 § MBL rätten för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas. MBL är tillämplig på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.¹⁵³ Enligt 8 § MBL ska föreningsrätten lämnas okränkt. Det innebär ett förbud mot kränkningar som riktar sig mot såväl arbetsgivare som arbetstagare. I praktiken är det vanligen arbetstagare som drabbas av kränkningar av föreningsrätten.¹⁵⁴

Enligt 1 § MBL är lagen tillämplig på alla arbetstagare genom definitionen av arbetstagarbegreppet. Min redovisning av praxis i avsnitt 4.3 visar att det inte är helt klarlagt om papperslösa ska anses vara arbetstagare. Av vad som kan utläsas av den internationella rätten är föreningsrätten emellertid en grundläggande mänsklig rättighet och bör, som utgångspunkt, vara tillämplig på papperslösa migrantarbetare (se kapitel 3). Det råder dock skilda meningar bland

152 Herzfeld Olsson, P., Facklig föreningsfrihet som mänsklig rättighet, Iustus förlag, Uppsala, 2003, sid.

30. (cit: Herzfeld Olsson 2003).

153 1 § MBL.

154 Glavå, M., Arbetsrätt. Studentlitteratur, Lund, 2011, sid. 30.

44

fackföreningar huruvida papperslösa migrantarbetare ska få ansluta sig till dessa, vilket diskuteras här nedan.¹⁵⁵

5.3.3 Papperslösas rätt till medlemskap i fackförbund

Det är få fackförbund idag som tillåter att papperslösa blir medlemmar. Ett undantag är Hotell- och Restaurangfacket som representerar en bransch där det också är vanligt att papperslösa arbetar.¹⁵⁶ Andra fackförbund som har valt att ta emot papperslösa som medlemmar är FCFP och SAC Syndikalisterna¹⁵⁷. Frågan om papperslösa ska ha rätt att organisera sig är en internfacklig konflikt som begränsar möjligheterna för papperslösa att utnyttja sin föreningsrätt.¹⁵⁸

Enligt Europakommissionen kan föreningsrätten inte tolkas på det viset att en arbetstagare kan ansluta sig till en fackförening oberoende av dess interna regler. Det är upp till fackföreningen att avgöra vem som får inträda respektive uteslutas ur föreningen.¹⁵⁹ Fackföreningars frihet att bestämma över sin interna struktur utan inblandning av staten är också en del av föreningsfriheten enligt 2 kap. 1 § i regeringsformen (1974:152) (RF), ILO-konventionen (nr 87) och artikel 11 i EKMR. Föreningsfriheten inskränks dock genom 2 kap. 11 § diskrimineringslagen (2008:567) (DL) som stadgar att arbetstagarorganisationer inte får diskriminera i fråga om medlemskap, medverkan eller förmåner på DL:s grunder. Fackföreningars rätt att vägra arbetare medlemskap har också begränsats i NJA 1948 s. 153 där Högsta domstolen (HD) begärde att arbetstagaren skulle beviljas medlemskap då det var ett krav för att få anställning. Vidare framförde HD att fackförbund inte får vägra arbetare medlemskap när det är av så stor vikt för den enskildes möjligheter att försörja sig.

En annan fråga som diskuterats i litteraturen är om kollektivavtalet ska

155 Projekt RITA, sid. 43.

156 https://www.hrf.net/nyheter/2012/05/28/fler-center-for-papperslosa/ (besökt 2021-04-05).

157 https://www.sac.se/ (besökt 2021-04-04), Projekt RITA, sid. 45.

158 Projekt RITA, sid. 43 f.

159 Herzfeld Olsson 2003, sid. 514. Inskränkning av fackföreningars frihet att själva bestämma vem som får bli medlem har begränsats i Stockholms TR Mål nr: T 15871–19, Dom meddelad: 2021-03-04.

45

tillämpas på papperslösa som inte är medlemmar i något fackförbund.¹⁶⁰ Tillämpningen är av stor vikt för de papperslösa eftersom det reglerar arbetstagarens villkor, till exempel vilken lön denne har rätt till.

5.3.4 Kollektivavtalets tillämpning på papperslösa

Enligt förarbetena antas det att papperslösa migrantarbetare är oorganiserade, det vill säga att de inte är fackligt anslutna.¹⁶¹ Enligt doktrin har det svenska kollektivavtalet normerande verkan vilket innebär att arbetsgivare, som är bundna av kollektivavtal, är skyldiga att tillämpa kollektivavtalet även på oorganiserade arbetstagare. Arbetsgivare är förhindrade att tillämpa sämre villkor än det som stadgas i kollektivavtalet, vilket också gäller för oorganiserade arbetstagare.¹⁶² Sanktionsutredningen är av en annan åsikt och menar att papperslösa inte har rätt till exempelvis lön enligt kollektivavtal enbart genom att arbetsgivaren är bunden av ett sådant. Sigeman ifrågasätter sanktionsutredningens påstående mot bakgrund av principen om kollektivavtalets normerande verkan.¹⁶³

Frågan om kollektivavtalets tillämplighet på papperslösa har behandlats i ett rättsfall från AD, nämligen AD 1991 nr 49. I målet ansåg AD att arbetsgivaren hade begått kollektivavtalsbrott genom att underlåta att tillämpa gällande kollektivavtal på tre oorganiserade arbetstagare som saknade arbetstillstånd (se avsnitt 4.3). Min tolkning av domen är att kollektivavtal har normerande verkan även för papperslösa migrantarbetare. Även FCFP framför att kollektivavtalet är gällande för alla arbetstagare, inklusive papperslösa.¹⁶⁴

160 Herzfeld Olsson, P., Towards Protection of Vulnerable Labour Migrants in Sweden – The Case of the Thai Berry Pickers, Amsterdam University Press 2018, sid. 161 f.

161 Prop. 2012/13:125, sid 90 ff.

162 Glavå, M., Arbetsrätt. Studentlitteratur, Lund, 2011, sid. 44.

163 Sigeman 2010, sid. 144 f.

164 Fackligt center för papperslösa, folder ”Även papperslösa har rättigheter på jobbet!”, sid. 3 Nedladdad från FCFP:s hemsida. Elektroniskt:

http://www.fcfp.se/wp-content/uploads/2018/02/papperslo%CC%88sa-folder-svenska.pdf. (hämtad 2021-04-05).

46 5.4 Sammanfattning och reflektioner

I ovan kapitel har jag undersökt rätten till lön och föreningsrätt i den svenska arbetsrätten och dess tillämpning på papperslösa. Genom Sveriges implementering av sanktionsdirektivet och upprättande av LrL har papperslösa rätt till lön och annan ersättning för det arbete som de har utfört. Det är dock en rättighet som är starkt begränsad, bland annat eftersom rätten är villkorad av att arbetsgivaren inte har uppfyllt sin kontrollskyldighet (se avsnitt 5.2.2, st. 3).

Förarbetena till lagen nämner inget om vad som till exempel gäller om arbetsgivaren har anställt en utlänning som utfört arbete, men i efterhand utfört kontrollåtgärder där det framkommer att arbetaren inte har haft rätt att vistas och arbeta i Sverige. Frågan är om de papperslösa, i en sådan situation, fortfarande omfattas av LrL? Min tolkning av 20 kap 12 § st. 2 UtlL är att dessa arbetstagare inte omfattas av LrL:s tillämpningsområde eftersom det avgörande är om en kontroll har utförts och inte tidpunkten för detta. Det är problematiskt eftersom arbetsgivare kan fortsätta med att anställa papperslösa för att i ett senare skede kontrollera deras migrationsstatus. Resultatet blir att papperslösa i en sådan situation inte har rätt att kräva sin lön eftersom de faller utanför LrL:s tillämpningsområde.

Ovan är ett exempel på hur åtgärder, som enbart syftar till att sanktionera arbetsgivare, inte är till någon hjälp för papperslösa i en större utsträckning.

Målet har varit att avskräcka och förhindra arbetsgivarna från att utnyttja papperslösa men det hindrar inte det faktum att papperslösa, precis som alla andra människor, måste arbeta och få lön för att överleva. Lagstiftaren verkar ha missat det faktum att de fortfarande är papperslösa trots att omständigheterna i

Målet har varit att avskräcka och förhindra arbetsgivarna från att utnyttja papperslösa men det hindrar inte det faktum att papperslösa, precis som alla andra människor, måste arbeta och få lön för att överleva. Lagstiftaren verkar ha missat det faktum att de fortfarande är papperslösa trots att omständigheterna i