4 Resultat, analys och teoretisk tolkning
4.2 Palme, konsensus och tid som flytt.
I berättelsen om Sverige går det att urskilja en genomgående tes om att Sverige är ett samhälle som har förfallit. En tanke om ett folkhem som har försvunnit och ersatts av stora klassklyftor och orättvisor. Sveriges 1900-talshistoria kan ses som en berättelse om ett lands uppgång och fall med folkhemmet som en form av guldålder. Det är dock oklart vad som exakt menas med folkhemmet eller när början på folkhemmet är. Slutet på folkhemseran verkar mer tydlig då många texter refererar till mordet på Olof Palme som en brytpunkt. Ett textexempel på hur Palmemordet var en brytpunkt mellan dåtidens ”goda” och nutidens ”onda” är Timbuktus låt ”Den svenska skammen”. Låten beskriver mordet på Olof Palme och hur det påverkar en fiktiv huvudperson, Eva.
Personen Eva som texten handlar om kan omläsas som en metafor för Sverige vilket i sig är ett klassiskt sätt att tala om ett land. Ett land är ofta omskrivet som en kvinna eller moder, exempelvis moder Svea, och är en tradition som går långt tillbaka i tiden. I texten är Eva innan mordet relativt oskuldsfull och idealistisk med solidaritet som ledord:
65 Intervju med Mathias (Supreme), 2014-‐09-‐11 66 Aronsson, 2004, s. 48
”Rättvisa för Eva var någonting som var självklart Värderingar hon vädrade i alla sorters sällskap68”
När väl mordet sker är det något som händer med Eva. Ingen tog sig tiden att lyssna och att hon (Sverige?) sett vem som sköt vägrar hon att tala om.
”Hennes attityd o vy blev rått dryg Evas världssyn som skyn av grått bly Åratal tyngdes av smärta och skam Med alltmer svärta betrakta hon allt69”
Om man nu ser det som att ”Eva” är en omskrivning för Sverige berättas då en historia om ett land som lägger locket på kring vem eller vilka som mördade Olof Palme och som förändrades efter mordet med ett hårdare och kallare samhällsklimat. ”Det som en gång var så mäktigt
Som rivits upp till konfetti...”
”Hon drömmer om att Jimmie Åkesson får träffa Palme Så dom kan krama om varann o omfamna skammen Då hade allting varit annorlunda
Om Eva bara hade hunnit undan Men fornstora dagar är försvunna Detta e storyn om hur Sverige blev..70”
Enligt Rüsens teori om det narrativistiska paradigmet skulle Timbuktus berättelse om Palmemordet vara ett verktyg för att kunna orientera sig i nuet71. Palmemordet var onekligen en dramatisk händelse i Sveriges historia och genom att berätta om den verkar Timbuktu vilja ge en förklaring till varför Sverige ser ut som det gör idag. I detta fall är det ett, vad Timbuktu menar, sämre Sverige vi ser. Enligt Rüsen har
68 http://rap.genius.com/Timbuktu-‐den-‐svenska-‐skammen-‐lyrics 69 http://rap.genius.com/Timbuktu-‐den-‐svenska-‐skammen-‐lyrics 70 http://rap.genius.com/Timbuktu-‐den-‐svenska-‐skammen-‐lyrics
71 Olofsson, 2011, Fatta Historia - En explorativ fallstudie om historieundervisning
denna form av berättelse som syfte att berätta något om dåtiden som sedan används i nuet för att skapa ett sammanhang att förhålla sig till. Kan då denna berättelse om Palme vara ett sätt att göra nutiden begriplig? Det är också troligt att texten har ett annat, mer politiskt syfte. Om man utgår ifrån att Palme står för något gott och föredömligt kan man också anta att artisten ifråga anser att den socialdemokratiska politik som fördes fram till 90-talet också är förhållandevis föredömlig och att den politik som nu förs inte är det. Texten är samhällskritisk dock utan att peka på direkta nuvarande problem utan genom att hänvisa till ett, romantiserat, förflutet och ställa detta i förhållande till ett nu. Funktionen blir alltså att texten verkar som en kompass för att förstå och orientera sig i nuet. Peter Aronsson namnger detta sätt att se på historia som ”Guldålder” där historien i viss mån skrivs baklänges. På ett personligt plan skulle en guldålder till exempel vara ens barndom som man ser som föredömlig. Nuförtiden, menar man, är den gamla ordningen fördärvad och samhällets normer förändrade till det sämre72.
En snabb genomgång i Sveriges moderna historia får vi i låten ”Swerje” med gruppen Labyrint och artisten Kapten Röd. Låten slår ett slag mot bilden av Sverige som föregångsland och vill visa att det finns två sidor av myntet. Också här finns trots allt en tanke om att Sverige var ”bättre förr” och att ”vårt älskade Sverige är inte samma som det en gång var73”. Texten är full av motsägelser, både ifråga om bilden av Sverige och dess historia. Samtidigt som Sverige inte är vad det en gång var finns samtidigt en idé om att berättelsen om dåtidens Sverige kanske är en myt:
”Det är inte samma plats vi växte upp när vi var små. Eller kan det bara va att jag börjar förstå,
Det är hycklarnas land och länge varit så.74”
För att visa på hur Sverige är ett ”hycklarnas land” växlas det i texten mellan klassiska, och företrädesvis positiva, symboler och händelser med andra som har en mer negativ klang.
72 Aronsson, 2004, s. 80-‐81
73 http://artists.letssingit.com/labyrint-‐lyrics-‐swerje-‐zmcb7d2#axzz3I7rDnR2C 74 http://artists.letssingit.com/labyrint-‐lyrics-‐swerje-‐zmcb7d2#axzz3I7rDnR2C
”Sverige, fina Sverige. Skog och betongblock. Älgar och dalahästar, västar och pistolskott. Lagom är bäst, allemansrätt och grova brott.
Acceptansens land, ingen funderar ens på motstånd.
Sverige, fina Sverige. Hockey och fotboll, mellanmål, rashygien och Bofors”.... ”Sverige, rasistsystem, spring spring från aina.
Sverige, Astrid Lindgren, Tintin och Mein Kampf.
Du unga du fria men de är fjällhöga. Pulver i kanyler, dör i Norden när de självmördar75”
Genom att använda motstridiga bilder och rada upp dessa skapas en tydlighet inom ramen för just denna texttyp och samtidigt en slags slagfärdighet. Texter visar tydligt på vad artisterna anser är fel och menar att en förändring måste ske. Det märks inte minst i raderna:
”Vakna, snälla vakna för du sover vårt land Hur ska du lära när du är så ignorant Vakna snälla vakna, vakna nu om du kan Även om du hatar oss tar vi dig i vår famn”
I texten finns på två ställen via en omskrivning, en referens till Sveriges nationalsång. Dels i ett stycke ovan och som sedan kommer tillbaka i en annan form senare i texten: ”Du gamla, du fria må hon vila i frid med Palme”
Den senare varianten av nationalsången kan tolkas som att Sverige i viss mån gick i graven i samband med Palmes död och visar därmed ännu ett exempel på Palme som en brytpunkt mellan då och nu. Användandet av nationalsången är intressant i sig då det synnerligen är en symbol för Sverige som i texterna försätts med nya värden och nya innebörder. Det kan ses som en uppgörelse med en bild av Sverige som enbart positiv men också som ett sätt att påvisa att något har förändrats till, enligt artisterna, något sämre.
Både användandet av nationalsången och Olof Palme finns även i låten ”Svarta duvor och vissna liljor” med gruppen Kartellen och artisten Timbuktu. Låten, som börjar med en omskrivning av nationalsången, är dock främst en berättelse om nutiden och vad som skett i Sverige de senaste åren.
”De gamla inte fria och de unga får ingen framtid Ja de tar dig kastar ut dig fast du bott här hela ditt liv Svarta duvor dyker och liljor finns inte kvar
Men drömmen i oss lever trots att landet blir begravt76”
De historiska bakåtblickarna består mestadels av referenser till politiska skandaler, Sverigedemokraternas frammarsch och framförallt Alliansens regeringsbildande och hur artisterna anser att detta har påverkat landet. Liksom i de tidigare texterna i detta tema anas en så kallad guldålder77 och att det fanns en tid som var bättre än nu. I detta sammanhang figurerar Palme även i denna text och ställs här som en slags positiv motsats till nutiden. Texten kan också tolkas som en framtidsvision om vad som kan hända om det inte blir någon förändring. Då texten är kritisk mot
Sverigedemokraterna och en tydlig röst mot rasism är den ett slags varnade finger för vad som ”komma skall”.
”Palme fick ett nackskott, SD en jackpott folket blev till fimpar i Anders Borgs askkopp Fuck dom, plöjde välfärden med en traktor
Lämnade oss med dålig utbildning och kass fond78”
Texten kan se som ett svar på Sverigedemokraternas framgångar och en uppmaning att tänka efter vilken sida man vill ska leda landet. Låten kom ut innan valet 2014 och är tydligt politisk i sitt språk. Artisterna menar att ”Mamma Svea har blivit iskall” och uppmanar till en förändring. Det tåls också att säga att låten blev bannlyst från radio och skapade en stor diskussion kring vissa, för en del, provocerande rader. Låten fyllde på det sättet ett troligt syfte att väcka debatt och fyller därmed också vad
76 http://svenskalyrics.se/kartellen-‐svarta-‐duvor-‐vissna-‐liljor-‐ft-‐timbuktu/ 77 Aronsson, 2004, s. 80
Klas-Göran Karlsson menar är målet för det politiska historiebruket79, att ställa angelägna politiska frågor och lyfta fram dem till diskussion. Det politiska
historiebruket baseras på jämförelser och liknelser, ofta att jämföra något man anser negativt med något annat negativt. Förutom liknelser bör även metaforer kunna hanteras som en form av liknelser och det finns exempel på bägge i texten. Att ”folket blir till fimpar” och att Sverige är ”krokigare än kungen” kan ses som liknelser medan ” Sverige baby, en boulevard av brustna drömmar. Och det det en gång var vill de fan att du ska glömma” och ”Han målade sitt mästerverk i röd, blood
spillah80” (angående Carl Bildt) som metaforer för en stämning eller skeenden både i nutid och det förflutna.
I texten är det också tydligt uttryck vilken politisk åskådning artisterna själva har genom raden ”hjärtat sitter till vänster” varför det heller kanske inte är förvånande att Olof Palme ses som positiv och nyliberalismen som något ont.
Det är överlag vanligt att Olof Palme står som symbol, som Mårten uttrycker det, ”för när Sverige fortfarande var bra”81. Han menar vidare att det kanske inte heller är så konstigt då många rapartister enligt hans erfarenhet har sina åsikter till vänster på skalan.
Att Palme kan ses som hjälte blir heller inte förvånande då många artister själva eller vars föräldrar, kom till Sverige från Chile i samband med, och efterdyningarna av, statskuppen på 70-talet. Minnet av Palme skulle i detta sammanhang kanske kunna ses som en form de kollektiva minnen Karlsson talar om82. Mårten berättar att det för honom nästan kan kännas problematiskt att kritisera Palme. ”Att jag skulle göra det på samma sätt som nazisterna såhär. Eller högern.83”Det är alltså tydligt att Olof Palmes symbolvärde är starkt.
”Det är intressant hur han kunde uppfattas så olika av olika personer”.... ”Jag som kommer från ett hem som är mer till vänster såg ju mer Palme som han som registrerade folks åsikter. Det har väl alltid funnits, den grejen mellan sossarna och de längre till vänster. Plus att, han var ju klassförrädare
79 Karlsson, 2009, s. 66
80 http://svenskalyrics.se/kartellen-‐svarta-‐duvor-‐vissna-‐liljor-‐ft-‐timbuktu/ 81 Intervju med Mårten (Promoe), 2014-‐09-‐16
82 Karlsson, 2009, s. 60
i högerns ögon också eftersom han kom från överklassen.... Det är ett sånt trauma, att liksom mördaren aldrig blev tagen. Att det möjligtvis är en konspiration. Att det kanske har någon slags större geopolitiska kopplingar varför han blev mördad”84.
Om det är som Mårten säger, att det var och fortfarande är ett slags trauma för Sverige är det heller inte så konstigt att Olof Palme får ett visst symbolvärde. Många av
artisterna var kanske väldigt unga när Palme mördades och bör därför inte ha en direkt känslomässig koppling genom personlig erfarenhet men har fått den genom föräldrar och social kultur. Ändå kan Palme tänkas vara viktig för en romantisering och mytbildning kring Sverige innan mordet ägde rum. Att ha något i dåtiden att sträva mot i framtiden.
Gruppen Looptropp Rockers som Mårten ovan är en del av är egentligen den enda grupp inom genren som har gjort en negativ låt om Olof Palme. Låten ”Jag sköt Palme” släpptes 1998 och är enligt Mårten ”sarkastiskt skriven85”. Att de använde sig av historia var ingenting de då tänkte på menar Mathias, ”Det hade ju aldrig jag tänkt på, som historia. Det var ju en tid för mig, ja även om det kanske var lite tidigare egentligen86”.
Låten ”Lortsverige” med Looptroop Rockers och Timbuktu tar avstamp i och refererar till Ludvig ”Lubbe” Nordströms radioserie ”Med Ludvig Nordström på husesyn. Föredrag med grammofonintervjuer” från 1938. Mårten som är en del av gruppen förklarar själv låten under vår intervju med att det är en referens till ett samhälle som ”vi var i för inte så himla länge sedan som vi sedan kom bort ifrån men som vi menar att vi är tillbaka i87”. Artisterna vill alltså länka samman det dåtida lortsverige med det nutida. Det är kanske inte exakt jämförbart men det finns enligt Mårten likheter. Han menar att bandet även tidigare släppt skivor som handlar mycket om just Sveriges självbild och att försöka ifrågasätta den, ”För vi tror såhär,om det ska bli en förändring så måste vi först börja med att sluta ljuga för oss själva.88”
84 Intervju med Mårten (Promoe), 2014-‐09-‐16 85 Intervju med Mårten (Promoe), 2014-‐09-‐16 86 Intervju men Mathias (Supreme), 2014-‐09-‐11 87 Intervju men Mårten (Promoe), 2014-‐09-‐16 88 Intervju med Mårten (Promoe), 2014-‐09-‐16
Genom låten får vi följa med ”Looptroop Rockers på husesyn. Genom misär och modern fattigdom. Kom hela vägen tillbaka till en strandtomt89”
Texten är uppenbart ifrågasättande i sin form och även i denna text används
jämförelser för att få fram en åsikt och en idé. Jämförelsen kan ses i två lager där det första innebär att det nutida Sverige blir jämfört med det dåvarande för att visa på problem som artisterna menar finns i dagens svenska samhälle. Dels finns en jämförelse som ligger mer på detaljnivå. Sverige blir i raderna nedan beskrivet som ”brunskjortesverige”, en referens till nazisternas bruna skjortor under andra
världskriget och ger en hint om hur artisterna ser på dagens samhällsklimat. Alliansens arbetslinje kopplas i samma vers samman med ”arbeit macht frie”, ett välkänt nazistiskt uttryck med ett mycket negativt värde. Ett enligt Karlsson typiskt drag för det politiska historiebruket90.
”Mer pengar i plånboken men se ut genom kikhålet på lortsverige
Brunskjortssverige”...”Arbetslinjen, arbete ger frihet. Arbeit macht frei, så förläng arbetstiden91”
Det finns i texten fler exempel på argumentation utifrån jämförelser där
utförsäljningar av offentlig välfärd jämförs med en oansvarig rea-kommers. Den borgerliga regeringen ses som den verkliga faran för individ och samhälle. texten hänvisar förvisso till en händelse som ligger nära i tid men i en historisk kontext genom hänvisningen till begreppet ”lortsverige” som i sig bär med sig bilder och värden som inte passar in i bilden av Sverige som välfärdsland.
”Vi har sålt allt vi ägde till de som bjöd lägst När Filippa bjöd polarna på värsta köpfesten Tupperwareparty med vård och skola
Ännu en moderat tvestjärt på två stolar
Jag är mer nojig för landsfadern med hundögonen Än våldsverkaren med drogögonen92”
89 http://svenskalyrics.se/looptroop-‐rockers-‐lortsverige-‐ft-‐timbuktu/ 90 Karlsson, 2009, s. 67
91 http://svenskalyrics.se/looptroop-‐rockers-‐lortsverige-‐ft-‐timbuktu/ 92 http://svenskalyrics.se/looptroop-‐rockers-‐lortsverige-‐ft-‐timbuktu/
Texten ruvar på en mörk framtidsvision där nutiden ses som en jämförelsepunkt gentemot en tänkt bättre dåtid. Även denna text är alltså ett exempel på Aronssons ”guldålder”
”Det är dags o kavla upp skjortärmen Mardrömsscenariot kommer fort närmre Lortsverige!
Välfärden!
vi har plockat isär den
välkommen till den nyliberala världen93”
Om man använder sig av Klas-Göran Karlsson typologi kan flera bruk vara aktuella för berättelsen om Sverige. Det existentiella historiebruket, som även går att koppla till ovan nämnda teori av Rusen, ses genom att texterna kan tänkas spegla artisternas egna erfarenheter men också genom minnet av bland annat Olof Palme. Det kan tolkas som att Palme i ”Den svenska skammen” går att koppla till ett behov hos artisten att minnas eller skapa ett minne av Palmes tid för att berätta någonting om sig själv och troligtvis även för sig själv. Mordet på Olof Palme kan här räknas till det kollektiva minne som enskilda personers minne kan på påverkas av94. I texten
förmedlas också en tydlig uppmaning till lyssnaren att inte låta mordet och dess konsekvenser falla i glömska. Det politiska bruket blir synligt i både stora och små
jämförelser. Dels genom användandet av guldåldern och dels i mer specifika sådana95. Mathias beskriver i intervjun att arbetet med texten är en process för att bearbeta
tankar hos sig själv, oavsett om den är personlig eller mer allmän som i detta fall. Han menar att
”De större historierna, om man pratar om såhär världshistorier. Grejen är, det tror jag nästan bara handlar om, vad ska jag säga, det tror jag nästan bara är ett verktyg för att själv förstå nånting. Om du hänger med hur jag menar. Alltså såhär, det är en process att försöka bearbeta det man själv har i huvudet. För det är ju så, med olika sorter av konst, det är ju inte så mycket
93 http://svenskalyrics.se/looptroop-‐rockers-‐lortsverige-‐ft-‐timbuktu/ 94 Karlsson, 2009, s. 60
självcensurering. Det är ju oftast, samtidigt som man säger någonting så lär vi oss det liksom”96.
I berättelsen om Sverige finns också en mer personlig berättelse som mer eller mindre tydligt kopplas ihop med ett större sammanhang eller skeende som exempelvis en flyktingvåg och därmed händelser som tvingade människor att lämna sitt hemland. Texterna tar också ofta upp någon form av samhällsproblem men då från ett
individperspektiv. Ett exempel på när Sveriges historia tydligt kopplas ihop med en personlig berättelse är låten ”Pappas låt” av artisten Stor. Låten börjar med en beskrivning om hur hans pappa kom till Sverige (Stors pappa är från Chile): ”Min pappa packa sina väskor och drog
Gav upp drömmar om en revolution Ser hur min farmors tårar rinner Måste härifrån nu, folk försvinner Hela staden är i lågor, landet brinner
Men elden blev till aska över världen, flög med vindarna glöd föll ner från himlarna,
Det var ni, Sverige, öppna grindarna Släpa tunga väskor genom snön
Packade med sorger som gav nätter utan sömn97”
Texten fortsätter sedan med att beskriva pappans liv i Sverige. Han sliter på underbetalda jobb men ställer alltid mat på bordet. Pappan framställs som en hårt arbetande och strävsam person som aldrig klagar på sin situation även om han har det svårt i Sverige. Texten är både en berättelse om Stors barndom och en hyllning till hans pappa. Det är samtidigt en berättelse om att vara eller att anses vara invandrare, och det blir tydligt att Stor vill visa en annan bild än den han menar visas i media. Behovet att behöva berätta denna historia kan likt andra texter i temat kopplas till Karlssons existentiella historiebruk och Rüsens teorier, och kan grunda sig i en känsla av att uppleva att ens berättelse och erfarenheter inte blir representerade i
majoritetssamhället.
96 Intervju, Mathias (Supreme), 2014-‐09-‐11
”Jag har aldrig sett min pappa gråta Fastän han haft rätt
Aldrig sett han stjäla, det har aldrig nånsin skett Har bara sett han knega och ta hand om sin familj Men media gillar oftast måla upp en annan bild