medvetna/politiska svenska hiphopen. Många av texternas berättelser hänvisar tillbaka till en tänkt guldålder där Olof Palme och mordet på densamme är en viktig symbol för brytpunkten mellan ett ”gott” och ett ”sämre” Sverige. I texterna uttrycks också ett motstånd mot vad som menas är en falsk bild av Sverige som ett konsensus och välfärdens land. Det finns även i ett romantiserande av det förflutna en tanke om att det innan, och eventuellt under, guldåldern skedde problematiska och enligt
artisterna moraliskt oriktiga händelser. Texterna fyller ofta ett syfte att berätta om och föra fram en politisk fråga i det offentliga samtalet. Detta kan ske genom en tydligt argumentatorisk text eller genom omskrivningar och metaforer samt genom
mikrohistoriska berättelser. Det existentiella historiebruket är närvarande i både makro- och mikrohistorier och verkar i sammanhanget fylla en processuell funktion hos artisten. Även i intervjusituationen framkommer denna funktion då bägge intervjupersoner framhäver vikten av att behöva bearbeta tankar och känslor genom text. Framtidsvisionerna är överlag negativa men artisterna visar samtidigt en tilltro till människors förmåga att förändra och uppmanar till detta.
Berättelserna konstrueras ofta som utifrån en tes om att det finns ett problem i nutiden som har någon form av grund i dåtiden och förändringen över tid mot något sämre. Berättelserna är grundläggande både som form för genren men fyller också den narrativa funktionen i att strukturera en erfarenhet och göra den begriplig för sig själv och andra. Med hjälp ordval och kontextspecifika referenser samt målande metaforer sätts både samtid och författare i ett sammanhang som ger en identitet åt författaren men också verkar som ett kit för skapande av gemenskap. Genom att använda sig av inomkulturella refereringspunkter kan också andra stängas ute från en icke uttalad förståelse av texten. Ordvalen baseras samtidigt troligtvis på vad artisten vill sätta för värden på det hen beskriver. Texterna är överlag oförstående för andra perspektiv utan relativt ensidiga i sin berättelse. Metaforernas konstruktion och ordvalen i sig kan ge lyssnaren en uppfattning om sakers tillstånd utifrån en tidigare tänkt överenskommelse av gemensamma ramar för synen på livet, samhället och dess frågor. Dessa starka ord och meningar i kombination med artistens syn på och bruk av historia skapar således en plattform för en specifik historieförmedling utifrån artistens egen erfarenhet där det personliga blir politik och det politiska personligt.
Analysen har i viss grad påverkats av min egen förförståelse i ämnet. Jag har länge lyssnat på medveten/politisk hiphop och är samtidigt både inuti och utanför scenen då jag har kunskap om vissa delar och andra inte. Jag hade redan inne arbetets påbörjan en tanke om vad jag kunde finna för historiska referenser och detta kan ha haft inflytande på mitt letande. Min tolkning har givetvis påverkats av alla dessa faktorer då mina egna erfarenheter påverkar mina tolkningsramar.
Hur skulle då hiphop kunna användas i en skolsituation?
Maria Johansson förklarar i sin lic. avhandling Historieundervisning och
interkulturell kompetens historiedidaktiken som ett möte mellan historien och de som brukar den vilket också Sjöland beskriver, dock i en annan kontext. Mötet är den aktiva process där historia skapas och används i nutid122.
Det har under de senare åren genomförts en rad studier på hur barn och ungdomar förstår och tänker historia. Sociokulturellt influerade forskare har inriktat sig på hur de konstruerar historia och hur de tolkar historiska händelser. Utgångspunkten ligger i elevers vardagsförståelse. Forskarna menar att elevernas tänkande kring historia i hög grad påverkas av den historia som berättas i deras vardag även om skolan
historieundervisning också har hög påverkan. Det sociokulturella perspektivet på elevers historiska lärande och tänkande tar hänsyn till det sammanhang som eleverna befinner sig och man kan där använda mycket av forskningen för att som pedagog öka förståelsen för vilka möjligheter historieundervisningen har i ett mångfacetterat samhälle123.
Utgår man som pedagog från att det är viktigt att koppla elevernas lärande till deras vardagsförståelse bör hiphopen bli relevant som verktyg då en stor del av dagens skolelever antingen aktivt lyssnar på eller är bekant med hiphop, då främst rap. Hiphopen skulle i ett sådant sammanhang kunna fungera som verktyg för att väcka intresse hos eleverna och visa att historia är någonting som är närvarande i deras liv även utanför skolan. Eleverna kan också i högre grad känna sig representerad i historieundervisningen om den kopplas till intresse eller erfarenheter vilket kan öka chansen för engagemang och nyfikenhet.
Kursplanen i historia för årskurs 7-9 betonar vikten av skaffa sig kunskap om hur “historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras
122 Johansson, 2012, Historieundervisning och interkulturell kompetens, s. 12 123 Johansson, 2012, s. 18-‐21
villkor och värderingar.” samt hur historia kan användas för att “skapa eller stärka gemenskaper”124
. I en situation där mer allmänt historiebruk diskuteras skulle texterna eventuellt kunna användas som en introduktion till historiebruk. Man börjar då genom att titta på historiebruk i nutid för att sedan kunna koppla detta vidare till ett äldre historiebruk inom exempelvis konst eller propaganda, eller varför inte till äldre musik. Genom att välja låtar som går att koppla till övriga delar av läroplanen får man en ingång samt något att referera till vid tillfälle. Väljer man att se hiphopen som en form av folkbildning och social kraft finns även där ett historiskt stoff att arbeta med. Ett exempel som diskuterades under intervjun med Mårten är att använda ”Pappas låt” med Stor i samband med ett undervisningsavsnitt om migration till och från Sverige. Ett grepp skulle kunna vara att jämföra berättelser kring ”Amerikasvenskar” och dagens invandrare i Sverige. Hur beskrivs personerna som migrerar till och från Sverige? Vilka anledningar ligger bakom migrationen? Vilka förväntningar kan de som migrerat tänkas ha eller ha haft och hur har dessa uppfyllts? Genom att använda berättelserna om integration och invandring kan man koppla samman då och nu för att hitta samband och fördjupa historiemedvetandet hos eleverna. Det finns här
möjligheter att titta på specifika händelser som i det här fallet, militärkuppen i Chile. Det kan också tänkas vara möjligt att gå vidare från detta till ett avsnitt om
nationalstatens framväxt och konstruktioner av nationella ideal och normer som ”svenskt” och ”svenskhet”. Här skulle också delar av Silvana Imams låt vara användbar.
Låten skulle även kunna vara till nytta när man tittar på konstruktion av kön och sexualitet. ”I min zon” tillsammans med Cleo och Kristin Amparos ”På salong” kan utgöra en grund till en undervisning om till exempel manliga och kvinnliga rum och svensk sexualpolitik sedd ur ett historiskt perspektiv.
Historiebruket i texterna som behandlar berättelsen om Sverige kan vara intressant att analysera i en undervisning om landets moderna historia. Genom att diskutera hur och varför symboler som Olof Palme och folkhemmet i texterna får man en ingång till fördjupning i ämnet. Texterna kan även göra begreppen mer levande för eleverna i och med att de kopplas till en person, artisten, och sätts i en nutidskontext. Begrepp som miljonprogram och välfärd är värdeladdade ord som en majoritet av eleverna har stött på innan och som diskuteras flitigt i politik och media. Det är dock inte säkert att
de vet dess historiska innebörd. Texterna kan därmed ge eleverna större möjlighet att förstå och analysera de sammanhang där begreppen används. ”Lortsverige” och ”Den svenska skammen” är exempel på låtar där man som pedagog har tydliga händelser och fenomen att utgå ifrån.
Hiphop skulle även kunna användas som form för anteckningar eller minnesträning. Genom att använda hiphopens textkonstruktion där en vers vanligtvis är 16 rader och man använder sig av bakåtrefererande rim kan man som pedagog göra en mer modern variant av ordklassrimmen som var vanliga förr. Till exempel så kan en elev eller en klass tillsammans med pedagogen skriva en text om en specifik person eller händelse som tagits upp i ett undervisningsavsnitt. Den process och bearbetning av information och känslor som Mathias och Mårten beskriver i intervjun angående textens funktion förs här över till undervisningen. Genom att texten måste rimma och innehålla grundläggande detaljer för att beskriva det valda temat måste eleven göra en
sammanfattning av temat, ta ut fragment och sedan sätta ihop till en helhet. Detta bör enligt mig öka möjligheterna för att kunskapen ska fästa och elevens historiska referenspunkter bli fler. Förvisso är det svårt att beskriva en historisk händelse i rim på grund av deras komplexitet. Det bör kanske därför främst användas som ett komplement.
Det blev tydligt i min studie att texterna kan kopplas till Rüsens narrativa paradigm som menar att all historia är bestående av berättelser. Gemensamt för berättelserna är, som tidigare nämnt, att de har som syfte att skapa ett budskap om dåtiden till nuet och svarar mot människors behov att skapa sammanhang. Sammanhanget är nödvändigt för att kunna rikta sig mot framtiden125. Mot denna teori blir hiphopens roll som
förmedlare av ett budskap tydligt och de värden som följer med budskapet går att tolka utifrån denna syn. Jag menar att skolan bör ta tillvara på dessa berättelser och använda dem som ett verktyg att nå och fördjupa elevernas vardagsförståelse av historia
Som Högberg beskriver det,
“Man måste också diskutera vilka värden man lägger i olika påståenden om det förflutna och vad man vill åstadkomma med dem.
Då handlar det inte om kunskap om det förflutna eller om reflektioner kring sådan
kunskap. Det handlar istället om att medvetandegöra den kunskapsskapande proces- sen, det vill säga om historiebruk och historiemedvetande.”126
126 Högberg, 2008, Kulturarv och skolan – en kommentar i Historieundervisning och
identitet i det mångkulturella klassrummet, s. 21
Referenser
Aronsson, Peter (2001). Historia, Malmö: Liber
Aronsson, Peter (2004). Historiebruk – Att använda det förflutna, Lund: Studentlitteratur AB
Berggren, Kalle (2014). Schhh – Om hiphopfeminism i Askander, Mikael, Lundin, Johan A. & Söderman, Johan (red) (2014). Coda – Andra antologin om Musik och Samhälle, Malmö: Kira Förlag
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red) (2012). Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, tredje upplagan, Lund: Studentlitteratur AB
Dahl, Steven (2010). Folkmord som fiktion i i Eliasson, Per, Karlsson, Klas-Göran. Rosengren, Henrik & Tornbjer, Charlotte (red) (2010). Historia på väg mot framtiden – Historiedidaktiska perspektiv på skola och samhälle, Lunds universitet
D’Urso, Alexandra (2014). Svensk hiphop, ny identitet och antirasistisk pedagogik i Askander, Mikael, Lundin, Johan A. & Söderman, Johan (red) (2014). Coda – Andra antologin om Musik och Samhälle, Malmö: Kira Förlag
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012). Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad, fjärde upplagan, Stockholm: Nordsteds Juridik AB
Gadamer, Hans-Georg (1997). Sanning och metod: i urval, Göteborg: Daidalos Gordon Tornesjö, Hannah (2014). Hiphopkulturen och geografisk placering – Påverkas det konstnärliga berättandet i Askander, Mikael, Lundin, Johan A. & Söderman, Johan (red) (2014). Coda – Andra antologin om Musik och Samhälle, Malmö: Kira Förlag
Horgby, Björn (2009). Rebellen Elvis och motkulturella Beatles – Upprorisk rosk i USA och Storbritannien 1955-69 i Berggren, Lars, Greiff, Mats & Horgby, Björn (red) (2009). Populärmusik, uppror och samhälle, Malmö: Malmö Högskola Högberg, Anders (2008). Kulturarv och skolan – en kommentar i
Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet. Nils Andersson (red.), Aktuellt om historia 2008:1. 9 s
Johansson, Maria (2012) Historieundervisning och interkulturell kompetens. Lic.- avh., Karlstad universitet
Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (2009). Historien är nu – En introduktion till historiedidaktiken, andra upplagan, Lund: Studentlitteratur AB
Olofsson, Hans (2011). Fatta Historia - En explorativ fallstudie om
historieundervisning och historiebruk i en högstadieklass, Lic.-avh., Karlstad universitet
Sernhede, Ove (2002). AlieNation is my Nation – Hiphop och unga mäns utanförskap i det nya Sverige, Stockholm: Ordfront förlag
Sernhede, Ove & Söderman, Johan (2011). Planet Hiphop – Om hiphop som folkbildning och social mobilisering, Malmö: Liber AB
Somers, Margaret R, The narrative constitution of identity: a relational and network approach, Theory and Society nr 23, 1994
Sjöland, Marianne (2011). Historia i magasin - En studie av tidskriften Populär Historias historieskrivning och av kommersiellt historiebruk, Lic.-avh., Lunds universitet och Malmö högskola
Thomsson, Heléne (2010). Reflexiva intervjuer, andra upplagan, Lund: Studentlitteratur AB
Elektroniska källor
Cleo & Kristin Amparo (2014). På salong, Cleo & Kristin Amparo – Gå på salong lyrics http://svenskalyrics.se/cleo-‐kristin-‐amparo-‐ga-‐pa-‐
salong/#ixzz3EzbWaRZE, 2014-‐11-‐04
Dagens Nyheter, http://www.dn.se/kultur-‐noje/musik/kartellen-‐mellan-‐tva-‐
varldar/, 2014-‐11-‐11
Kartellen & Timbuktu (2013). Svarta duvor & vissna liljor,
http://svenskalyrics.se/kartellen-‐svarta-‐duvor-‐vissna-‐liljor-‐ft-‐timbuktu/, 2014-‐ 11-‐04
Labyrint & Dani M (2012). Läs på, Labyrint – Läs På lyrics
http://svenskalyrics.se/labyrint-‐las-‐pa/#ixzz3Ezm1QjMb, 2014-‐11-‐04 Labyrint & Kapten Röd, ”Swerje”, 2014, http://artists.letssingit.com/labyrint-‐ lyrics-‐swerje-‐zmcb7d2#axzz3I7rDnR2C, 2014-‐11-‐04
Looptroop Rockers & Timbuktu (2013). Lortsverige,
http://svenskalyrics.se/looptroop-‐rockers-‐lortsverige-‐ft-‐timbuktu/ ,2014-‐11-‐04 Slivana Imam (2014). I min zon, http://rap.genius.com/Silvana-‐imam-‐i-‐min-‐zon-‐ lyrics, 2014-‐11-‐04
Stor (2013). Pappas låt, http://lyricstranslate.com/en/stor-‐pappas-‐l%C3%A5t-‐ lyrics.html, 2014-‐11-‐04
Skolverket, Lgr 11, http://skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/historia, 2014-11-04
Timbuktu (2013). Den svenska skammen, http://rap.genius.com/Timbuktu-‐den-‐ svenska-‐skammen-‐lyrics, 2014-‐11-‐04 Vetenskapsrådet, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, 2014-11-04 YLE, http://svenska.yle.fi/artikel/2014/02/05/vi-gar-garna-pa-salong-med-cleo, 2014- 11-10