AnnikA Bergström och LennArt WeiBuLL
u
nder ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis ny skepnad på webben. utvecklingen har medfört en intensifierad diskussion om hur det ska gå för pappret: kommer webben att konkurrera ut mor-gontidningarna på papper? olyckskorpar har regelbundet dödsförklarat pappers-tidningen, samtidigt som vi kunnat konstatera att den alltjämt finns kvar och har en förhållandevis stor läsekrets, även om vi har noterat en liten men stadig nedgång i tidningsläsning (mediebarometern 2007).men en kanske mer intressant frågan än den som gäller de tryckta tidningarnas eventuella död är den som gäller om nedgången faktiskt innebär att människor har lämnat ”sin” tidning, eller om de bara har flyttat läsningen från en distributionsform – pappret – till en annan – nätet. Det har visat sig att den svenska användningen av nyheter på webben i mycket hög grad har inneburit väletablerade tidningars sajter – morgon- och kvällstidningar (Bergström 2005). syftet med detta kapitel är att belysa frågan om dagstidningsläsningens förändring genom en jämförande ana-lys av papper och webb. Vi vill se om, och på vilket sätt, man ska betrakta webben som konkurrent eller komplement till morgontidningen.
För att förstå förhållandet mellan papper och webb krävs en analys att ett specifikt exempel. i det här fallet utgörs exemplet av göteborgs-Posten och företagets nät-utgåva gp.se. Företaget är ett av dem som satsat på webbnyheter och presentationen av dessa. gP-koncernen skiljer sig emellertid inte nämnvärt från andra lokala tid-ningsföretag med liknande satsningar beträffande relationen mellan papper och webb. Företaget kan därför sägas utgöra ett relevant fall för att bättre förstå hur publiken väljer mellan distributionsformerna och de titlar som erbjuds.
tillgång till morgontidning och nätnyheter
hushållstillgången till tidningar och nätnyheter har stor betydelse för hur dessa används. Det handlar dels om morgontidningsprenumeration, dels om tillgång till nätet, särskilt typen av uppkoppling. i sverige har vi huvudsakligen tillgång till morgontidningar genom prenumeration i hushållet – något som i ett internationellt perspektiv är relativt ovanligt (Weibull 2005). hösten 2006 hade 68 procent av befolkningen i göteborgsregionen tillgång till morgontidning genom hushållspre-numeration – en liten minskning jämfört med några år tidigare, men något högre än bottennoteringen från 2003 (jfr Bergström och Weibull 2006).
Annika Bergström och Lennart Weibull
För att läsa nyheter på nätet krävs internettillgång, alltså att överhuvudtaget ha nätanslutning i bostaden. samtidigt vet vi att användningen av nätnyheter i hög grad är beroende av hur hushållet är uppkopplat mot nätet. Personer med bred-bandstillgång har en mer utbredd internetanvändning (Bergström 2007). i göte-borgsregionen har 86 procent av befolkningen tillgång till internet i hemmet eller på skolor och arbetsplatser. nästan lika många – 77 procent – har tillgång till nätet i hushållet. en tredjedel av hushållen har någon typ av bredbandsuppkoppling. tillgängligheten ser lite olika ut i olika befolkningsgrupper, och den stora skillnaden är fortfarande den mellan ung och gammal (se Bergströms kapitel i föreliggande volym).
sammantaget kan vi således konstatera att möjligheten att läsa morgontidning på papper och på webb är god i göteborgsregionen. tillgången till morgontidning på papper och webb är med ett sådant tillgångsmått bäst bland personer i 15-29-års-åldern och sämst bland pensionärer; de sistnämnda som i störst utsträckning har tillgång till papperstidningen (figur 1).
Figur 1 Tillgång till prenumererad morgontidning och till internet i hushållet i olika grupper, Göteborgsregionen hösten 2006 (procent)
Kommentar: Siffrorna för olika resursområden avser endast Göteborgs kommun. Källa: Väst-SOM-undersökningen 2006. 63 66 45 53 71 77 70 68 56 41 77 95 89 88 80 43 82 84 75 75 80 97 95 93 85 45 80 84 79 78 0 20 40 60 80 100 120 Alla 15-19 år 20-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Resur sstark stads delar Medelresurss tark stads delar Medel resurs svag stadsdela r Resurss vag stad sdela r
Papper och webb – två sidor av samma mynt?
i alla utom en av de analyserade grupperna är tillgången till internet – och därmed också till nyheter på nätet – större än tillgången till morgontidning i hushållet. enda undantaget utgör gruppen pensionärer, där den prenumererade morgontidningen förekommer i nästan dubbelt så många hushåll som internetuppkoppling. också resursstyrkan1 i det område där man bor är en faktor som har betydelse. Analysen som här endast omfattar boende i göteborgs kommun visar tydligt att andelen morgontidningsprenumeranter faller mycket klart med minskande resurser inom området. så är inte fallet för nättillgången, vilket gör att diskrepansen mellan pnumererad morgontidning och tillgången till nätnyheter inte är lika stor som i re-surssvaga områden. en ytterligare jämförelse mellan internettillgången i gP-hushåll visar på i stort sett samma mönster som för tillgången i samtliga hushåll.
Prenumerationsbenägenheten har minskat både i göteborgsregionen och i lan-det som helhet de senaste decennierna (jfr Westlund 2007). samtidigt har till-gången till internet och fast uppkoppling genom bredband ökat markant sedan mitten av 1990-talet (jfr holmberg och Weibull 2007). sammantaget kan män-niskor nå morgontidningar i lika stor utsträckning idag som tidigare om man lägger samman den traditionella och den digitala publiceringsformen. sett i det här perspektivet har tillgängligheten till göteborgs-Posten till och med ökat. till bilden av tidningsläsning bör också läggas de gratistidningar som funnits i göteborg sedan 1998 och som sedan hösten 2006 är tre till antalet. De ligger emellertid utanför denna analys.
morgontidningsläsning på papper och webb
göteborgs-Posten är det mest utbredda nyhetsmediet i regionen (jfr Westlund i föreliggande volym) medan gp.se har en betydligt mindre publik (figur 2). Vi ser en svag nedgång för göteborgs-Posten samtidigt som en svag uppgång noteras för gp.se. Läsningen av gp.se har ökat under 2000-talet, precis som läsningen av nät-nyheter i allmänhet (Bergström, kommande). Användningen ser dock mycket olika ut i olika utgivningsområden, och den största nyhetssajten i göteborgsregio-nen är, och har allt sedan starten varit, Aftonbladet.se. i 2006 års mätning var det 23 procent som besökte Aftonbladet.se flera gånger i veckan, vilket kan jämföras med 10 procent för gp.se, 8 procent för expressen.se och 3 procent för Dn.se. På enstaka orter kan den lokala morgontidningssajten utgöra en konkurrent till Af-tonbladet.se, men dessa orter utgör snarast undantag och har dessutom motverkats av den medvetna strategin hos Aftonbladet.se att även förmedla – eller i varje fall paketera, lokalnyheter från olika orter, bl a göteborg (Bergström, kommande).
Annika Bergström och Lennart Weibull
Figur 2 Användning av Göteborgs-Posten minst 4 dagar samt gp.se flera gånger i veckan, Göteborgsregionen, 1992-2006 (procent av befolkningen)
Källa: Väst-SOM-undersökningen respektive år.
Den minskning som skett för papperstidningen har framför allt ägt rum bland personer mellan 20 och 49 år. nedgången i morgontidningsläsning bland unga vuxna är ett välbekant fenomen (nilsson 2005), men det visar sig att det är just i dessa åldersgrupper som nättidningen gp.se har störst publikandelar. sett i det perspektivet har den sammantagna användningen av göteborgs-Posten som helhet således inte minskat.
man kan betrakta användningen av göteborgs-Posten och gp.se från två synvink-lar. Dels handlar det om vem som läser den ena eller den andra alternativt båda eller ingen, dels handlar det om i vilken utsträckning gp.se utgör ett faktiskt tillskott till göteborgs-Posten. Det visar sig först att nästan två femtedelar av befolkningen i göteborgsregionen – 38 procent – tar del av göteborgs-Posten minst 4 dagar i veckan och i stort sett aldrig på nätet, medan ett par procent i stort sett bara är användare av gp.se; 8 procent tar inte del av göteborgs-Posten vare sig på papper eller på nät (tabell 1a). om vi väljer att se på dubbelanvändningen – göteborgs-Posten minst 2 dagar i veckan och gp.se minst en dag i veckan – kan vi konstatera att 38 procent tar del av både papper och webb och att en liten andel – 5 procent – tar del av båda flera gånger i veckan.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 GP minst 4 d/v
Papper och webb – två sidor av samma mynt?
Tabell 1 Användning av gp och gp.se, Göteborgsregionen 2006 (totalprocent) a) Hela befolkningen
Läser gp.se
Minst Mer sällan/
3 dgr/v 1-2 dgr/v aldrig Minst 4 dgr/v 5 21 38 Läser Göteborgs-Posten 2-3 dgr/v 4 8 12 Mer sällan/aldrig 2 2 8 n = 1.765 b) Personer mellan 20-49 år Läser gp.se
Minst Mer sällan/
3 dgr/v 1-2 dgr/v aldrig Minst 4 dgr/v 7 27 20 Läser Göteborgs-Posten 2-3 dgr/v 6 13 13 Mer sällan/aldrig 2 4 7 n = 817 Källa: Väst-SOM-undersökningen 2006.
Annika Bergström och Lennart Weibull
Vi har tidigare visat att styrkerelationen mellan papperstidning och nyhetssajt på nätet ser annorlunda ut i gruppen 20 till 49-åringar än bland övriga åldersgrupper. Deras sammantagna användning av göteborgs-Posten och gp.se skiljer sig också något jämfört med befolkningen som helhet. över hälften (53%) i den här gruppen använder både papper och nät varje vecka. Det är en klart högre andel än den som enbart läser papperstidningen varje vecka (33%).
För att förstå hur relationen mellan papper och webb ser ut krävs dock ytterli-gare en typ av analys som visar på tillskottet av nätet – hur många av dem som inte läser göteborgs-Posten som läser gp.se. i den totala befolkningen i göteborgsre-gionen utgör gp.se ett tillskott på 15 procentenheter. Läsningen av papperstid-ningen göteborgs-Posten är, som nämnts, 64 procent. Lägger man därtill personer som enbart läser gp.se ökar läsningen till 79 procent.
eftersom vi vet att tillgången till papper och webb skiljer vid en jämförelse mellan olika åldersgrupper blir analysen mer intressant när man tittar på dessa (figur 3). tillskottet är minst bland de yngsta i undersökningen och störst bland 20-29-åring-arna. Vi kan slutligen konstatera att i detta perspektiv är göteborgs-Postens genom-slag bland 20-29 åringar ganska konstant över tid: den samlade användningen av göteborgs-Postens olika utgåvor bland 20-29-åringar är lika stor år 2006 som läsningen av papperstidningen göteborgs-Posten var i början av 1990-talet, dvs. närmare 70 procent.
Figur 3 Tillskott av gp.se till Göteborgs-Posten i olika åldersgrupper, Göteborgsregionen 2006 (procent)
Kommentar: andel Göteborgs-Posten-läsare samt andel gp.se-besökare bland personer som inte läser Göteborgs-Posten 4 dagar/vecka eller mer. Källa: Väst-SOM-undersökningen 2006.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 15-19 år 20-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Gp.se GP
Papper och webb – två sidor av samma mynt?
Från papper till webb?
Det generella intrycket av läsning av morgontidning är en svag nedgång många av åren sedan början av 1990-talet. men det resonemanget bygger på mätningar av papperstidningen. sedan vår första mätning av göteborgs-Posten 1992 har webben sett dagens ljus och efter hand utvecklats. nästan alla morgontidningar i sverige publicerar någon typ av tidning på webben. Den fråga vi startade med var mot den bakgrunden hur man i ett användarperspektiv ska betrakta papper och webb – kon-kurrens eller komplement? svaret på den frågan är komplicerat, men vår tidsserie av tidningsläsning på papper och webb ger oss, tillsammans med svar på andra frågor, vissa klara indikatorer. en sådan iakttagelse tyder på att nedgången i regel-bunden läsning av papperstidningar främst har sin bakgrund i en vikande betal-ningsvilja (Andersson 2005). oviljan att betala gäller även för användning av ny-hetssajter på nätet, och mycket av nyhetsinnehållet på nätet erbjuds utan kostnad (Bergström 2005; Westlund 2003). men det är knappast det faktum att sajterna är gratis som bidragit till nedgången i läsning av papperstidningar, utan snarare att den som blivit tidningslös saknar den lokala tidningen och då söker en billigare variant på webben. med en sådan tolkning kompletterar göteborgs-Posten och gp.se varandra, medan båda konkurrerar med gratistidningarna.
För tidningsföretagen är bilden givetvis inte lika enkel. Annonsmarknaden har traditionellt varit blygsam för webben, även om den efter 2005 ökat kraftigt (irm-media), medan annonseringen svarar för över hälften av intäkterna på den prenu-mererade papperstidningen. minskade prenumerantandelar medför således förlo-rade intäkter. Den inte vår uppgift att här spekulera i konsekvenserna av denna utveckling. Det vi pekat på är att webben utgör ett läsartillskott till pappret för enskilda tidningstitlar. Visserligen fungerar läsningen på webben på ett annat sätt med korta sejourer och fokus på rubriker och ingresser (Bergström 2005), men när läsningen på papper och webb konvergerar borde det få konsekvenser på hur tid-ningars räckvidd värderas.
not
1 indelningen av stadsdelar i göteborgs kommun utifrån resursstyrka grundar sig på kombinationen av andel socialbidragstagare, andel invandrare samt medel-inkomst.
referenser
Andersson, ulrika (2005) Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan. Gö-teborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG), Göte-borgs universitet. Dagspresskollegiet, PM nr 63.
Annika Bergström och Lennart Weibull
Bergström, Annika (2005) nyhetsvanor.nu. Nyhetsanvändning p internet 1998 till
2003. göteborg: institutionen för journalistik och masskommunikation,
gö-teborgs universitet.
Bergström, Annika (2007) Internetanvändning med och utan bredband. göteborg: institutionen för journalistik och masskommunikation (Jmg), göteborgs uni-versitet. Dagspresskollegiet, Pm nr 65.
Bergström, Annika (kommande) Nyhetsvanor. göteborg: institutionen för journa-listik och masskommunikation (Jmg), göteborgs universitet. Arbetsrapport. Bergström, Annika och Weibull, Lennart (2006) ”tidningsläsning i
göteborgsre-gionen”. i nilsson, Lennart (red) Nya gränser – Västsverige. göteborg:
som-institutet, göteborgs universitet.
holmberg, sören och Weibull, Lennart (2007) ”Det nya sverige”. i holmberg, sören och Weibull, Lennart (red) Det nya Sverige. göteborg: som-institutet,
göteborgs universitet. rapport nr 41.
IRM-Media (2007) www.irm-media.se
nilsson, Åsa (2005) ”tidningsläsandets åldrar och generationer”. i Bergström, An-nika, ingela Wadbring och Lennart Weibull (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. göteborg: institutionen för journalistik och
masskom-munikation, göteborgs universitet.
Mediebarometern 2006 (2007) göteborg: nordicom-sverige, göteborgs universitet.
medie-notiser nr. 1
Weibull, Lennart (2005) ”sverige i tidningsvärlden”. i Bergström, Annika, ingela Wadbring och Lennart Weibull (red) Nypressat. Ett kvartssekel med svenska
dags-tidningsläsare. göteborg: institutionen för journalistik och masskommunikation,
göteborgs universitet.
Westlund, oscar (2003). Betala för nyheter på Internet? göteborg, institutionen för
journalistik och masskommunikation, göteborgs universitet. Arbetsrapport nr 15.
Westlund, oscar (2007) ”svenskarnas dagstidningsläsning ur ett förändringsper-spektiv”. i holmberg, sören och Lennart Weibull (red) Det nya Sverige. göteborg:
Papper och webb – två sidor av samma mynt?
PaPPer och webb –
två sidor av samma mynt?
AnnikA Bergström och LennArt WeiBuLL
u
nder ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis ny skepnad på webben. utvecklingen har medfört en intensifierad diskussion om hur det ska gå för pappret: kommer webben att konkurrera ut mor-gontidningarna på papper? olyckskorpar har regelbundet dödsförklarat pappers-tidningen, samtidigt som vi kunnat konstatera att den alltjämt finns kvar och har en förhållandevis stor läsekrets, även om vi har noterat en liten men stadig nedgång i tidningsläsning (mediebarometern 2007).men en kanske mer intressant frågan än den som gäller de tryckta tidningarnas eventuella död är den som gäller om nedgången faktiskt innebär att människor har lämnat ”sin” tidning, eller om de bara har flyttat läsningen från en distributionsform – pappret – till en annan – nätet. Det har visat sig att den svenska användningen av nyheter på webben i mycket hög grad har inneburit väletablerade tidningars sajter – morgon- och kvällstidningar (Bergström 2005). syftet med detta kapitel är att belysa frågan om dagstidningsläsningens förändring genom en jämförande ana-lys av papper och webb. Vi vill se om, och på vilket sätt, man ska betrakta webben som konkurrent eller komplement till morgontidningen.
För att förstå förhållandet mellan papper och webb krävs en analys att ett specifikt exempel. i det här fallet utgörs exemplet av göteborgs-Posten och företagets nät-utgåva gp.se. Företaget är ett av dem som satsat på webbnyheter och presentationen av dessa. gP-koncernen skiljer sig emellertid inte nämnvärt från andra lokala tid-ningsföretag med liknande satsningar beträffande relationen mellan papper och webb. Företaget kan därför sägas utgöra ett relevant fall för att bättre förstå hur publiken väljer mellan distributionsformerna och de titlar som erbjuds.
tillgång till morgontidning och nätnyheter
hushållstillgången till tidningar och nätnyheter har stor betydelse för hur dessa används. Det handlar dels om morgontidningsprenumeration, dels om tillgång till nätet, särskilt typen av uppkoppling. i sverige har vi huvudsakligen tillgång till morgontidningar genom prenumeration i hushållet – något som i ett internationellt perspektiv är relativt ovanligt (Weibull 2005). hösten 2006 hade 68 procent av befolkningen i göteborgsregionen tillgång till morgontidning genom hushållspre-numeration – en liten minskning jämfört med några år tidigare, men något högre än bottennoteringen från 2003 (jfr Bergström och Weibull 2006).
Annika Bergström och Lennart Weibull
För att läsa nyheter på nätet krävs internettillgång, alltså att överhuvudtaget ha nätanslutning i bostaden. samtidigt vet vi att användningen av nätnyheter i hög grad är beroende av hur hushållet är uppkopplat mot nätet. Personer med bred-bandstillgång har en mer utbredd internetanvändning (Bergström 2007). i göte-borgsregionen har 86 procent av befolkningen tillgång till internet i hemmet eller på skolor och arbetsplatser. nästan lika många – 77 procent – har tillgång till nätet i hushållet. en tredjedel av hushållen har någon typ av bredbandsuppkoppling. tillgängligheten ser lite olika ut i olika befolkningsgrupper, och den stora skillnaden är fortfarande den mellan ung och gammal (se Bergströms kapitel i föreliggande volym).
sammantaget kan vi således konstatera att möjligheten att läsa morgontidning på papper och på webb är god i göteborgsregionen. tillgången till morgontidning på papper och webb är med ett sådant tillgångsmått bäst bland personer i 15-29-års-åldern och sämst bland pensionärer; de sistnämnda som i störst utsträckning har tillgång till papperstidningen (figur 1).
Figur 1 Tillgång till prenumererad morgontidning och till internet i hushållet i olika grupper, Göteborgsregionen hösten 2006 (procent)
Kommentar: Siffrorna för olika resursområden avser endast Göteborgs kommun. Källa: Väst-SOM-undersökningen 2006. 63 66 45 53 71 77 70 68 56 41 77 95 89 88 80 43 82 84 75 75 80 97 95 93 85 45 80 84 79 78 0 20 40 60 80 100 120 Alla 15-19 år 20-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Resur sstark stads delar Medelresurss tark stads delar Medel resurs svag stadsdela r Resurss vag stad sdela r
Papper och webb – två sidor av samma mynt?
i alla utom en av de analyserade grupperna är tillgången till internet – och därmed också till nyheter på nätet – större än tillgången till morgontidning i hushållet. enda undantaget utgör gruppen pensionärer, där den prenumererade morgontidningen förekommer i nästan dubbelt så många hushåll som internetuppkoppling. också resursstyrkan1 i det område där man bor är en faktor som har betydelse. Analysen som här endast omfattar boende i göteborgs kommun visar tydligt att andelen morgontidningsprenumeranter faller mycket klart med minskande resurser inom området. så är inte fallet för nättillgången, vilket gör att diskrepansen mellan pnumererad morgontidning och tillgången till nätnyheter inte är lika stor som i re-surssvaga områden. en ytterligare jämförelse mellan internettillgången i gP-hushåll visar på i stort sett samma mönster som för tillgången i samtliga hushåll.
Prenumerationsbenägenheten har minskat både i göteborgsregionen och i lan-det som helhet de senaste decennierna (jfr Westlund 2007). samtidigt har till-gången till internet och fast uppkoppling genom bredband ökat markant sedan mitten av 1990-talet (jfr holmberg och Weibull 2007). sammantaget kan män-niskor nå morgontidningar i lika stor utsträckning idag som tidigare om man lägger samman den traditionella och den digitala publiceringsformen. sett i det här perspektivet har tillgängligheten till göteborgs-Posten till och med ökat. till bilden av tidningsläsning bör också läggas de gratistidningar som funnits i göteborg sedan 1998 och som sedan hösten 2006 är tre till antalet. De ligger emellertid utanför denna analys.
morgontidningsläsning på papper och webb
göteborgs-Posten är det mest utbredda nyhetsmediet i regionen (jfr Westlund i föreliggande volym) medan gp.se har en betydligt mindre publik (figur 2). Vi ser en svag nedgång för göteborgs-Posten samtidigt som en svag uppgång noteras för gp.se. Läsningen av gp.se har ökat under 2000-talet, precis som läsningen av nät-nyheter i allmänhet (Bergström, kommande). Användningen ser dock mycket olika ut i olika utgivningsområden, och den största nyhetssajten i göteborgsregio-nen är, och har allt sedan starten varit, Aftonbladet.se. i 2006 års mätning var det 23 procent som besökte Aftonbladet.se flera gånger i veckan, vilket kan jämföras med 10 procent för gp.se, 8 procent för expressen.se och 3 procent för Dn.se. På enstaka orter kan den lokala morgontidningssajten utgöra en konkurrent till Af-tonbladet.se, men dessa orter utgör snarast undantag och har dessutom motverkats av den medvetna strategin hos Aftonbladet.se att även förmedla – eller i varje fall