4.3 Specifikation och gestaltning
4.3.1 Paraplyet är storstadens träd
Kommentaren “paraplyet är storstadens träd” nämndes under diskussionen om natur som lugnande och blev även en grund för en av skisserna som från början utgått från tanken av att det var en himmel som åskådaren skulle beskåda (se fig.4.18). Skissen hade förminskats på grund av situationen med pandemin och osäkerheterna kring om den fysiska utställningen skulle bli av. Därför valdes det att göra en mindre version men med samma grund av att åskådaren ska kunna stå under gestaltningen och vara mer i händelsen än utanför som tv-skärmar inte brukar få till. Utifrån dessa skisser (se fig.4.24) konstruerades en fysisk modell med ett paraply. Det visuella som projiceras på paraplyet skapades med illustrations programmet Clip Studio Paint genom att göra ett antal illustrationer som sedan sattes ihop till animationer med redigeringsprogrammet After Effects. Det visuella komponenterna
fig.4.24 Detaljerad konceptet till paraplyet, vidareutveckling av fig.4.16.
Det slutgiltiga resultatet av denna gestaltning blev ett paraply med myggnät som sytts på kring dess omkrets som sedan hängdes upp med fisketråd i taket. I detta fall är paraplyet ett substitut av ett träd i storstadsmiljö. Det tillsammans med ljudet och animationen av regn ska ge en lugn och avslappnande upplevelse för åskådaren. Tanken var att skapa ett rum för åskådaren att gå in och uppleva en gestaltning från ett annat perspektiv. Regnet kommer från paraplyet som tema men även från att regn har ett regelbundet och förutsägbart ljud mönster som gör det lugnande att lyssna på. Inspirationen kom från videoklipp, ljudklipp och
meditations videos med regn eller naturljud i bakgrunden (Broe, 2019). Genom att använda det i gestaltningen hoppades vi på att skapa en avslappnande upplevelse och ge ett skydd från den verkliga världen om bara för en kort stund.
fig.4.25 - fig.4.26 Foto av slutgiltiga gestaltningen paraplyet är storstadens träd.
4.3.2 Ett rum i naturen
fig.4.27 Skiss på gestaltning av skog i tittskåp.
I denna gestaltning användes två kartonglådor (Måtten kommer visas i följande format Bredd x Djup x Höjd) i storleken 59x20/40x40cm för att skapa tittskåp eller fysiska modeller. Den första var inspirerad av temat nordisk skog och använde i stort sett bara fysiska objekt från skogen och växter från hemmet. Den andra var inspirerad av hav eller sjö och använde enbart konstgjorda objekt. De var även designade och inredda för att betraktas från olika håll, den första ska skådas från ett hål i höger väggen och den andra ska skådas framifrån där
Projektionerna och effekterna som syns på modellerna var resultatet av experimenterande i SAR programmet HeavyM.
Gestaltningarna skapades utan detaljerade skisser eftersom det var intressant att uppleva hur intuitionen tog över för placeringen av objekten. Detta gjorde att växter, stenar och träbitar hamnade på platser där de hade glömts bort i en detaljerad skiss, löven som hänger över grenen i förgrunden och träbitarna på marken är exempel på sådana detaljer. Vårt tidigare experimenterande på fysiska objekt och material bidrog till valet att använda fysiska objekt för båda modellerna, då de fysiska formerna och texturerna inspirerade till att använda många objekt.
fig.4.29 Andra tittskåpet, hav eller sjö.
4.3.3 Origami Illusion
Tanken med denna gestaltning var att göra egna former istället för att projicera på något objekt från hemmet. Inspirationen kom från att ha sett en video från Youtubern Joanie Lemercier (2020) där han skapar pyramider av origami som han sedan lyser upp med en projektor. Detta väckte intresset för origami (se fig. 4. 30- fig. 4. 34). Genom att bestämma var ljuset riktas kan en antingen förstärka bilden som den var eller experimentera med storleken av modellerna.
Beroende på hur origamin placeras kan en skapa olika djup som sedan skulle kunna ses som en 3D effekt. Poängen var att skapa en illusion av oändlighet som en väg eller spiral utan ände. Det blir även lättare att se vad som visas på hela objektet än till exempel ett glas då en enbart ser en sida av den, detta projiceras direkt på väggen. Meningen med denna gestaltning är att den loopar i ett och samma mönster och hastighet, detta ska då skapa ett slags lugn för åskådaren nästan så en hamnar i trans. Fokuset ska ligga i det användaren ser och på så sätt kunna koppla bort omvärlden om så bara för en liten stund. De blå och lila färgerna som valdes utgick från gruppens tidigare moodboards. Dessa färger är ovanliga i naturen och påträffas ofta i filmer inspirerade av magi och fantasy. Denna gestaltning hade utformats med hjälp av programmet HeavyM.
fig.4.30 - 4.31 - 4.32 Trianglar/pyramid - Formad som en blomma
fig.4.33 - fig.4.34 Bild på gestaltning Origami illusion
Slutgiltig gestaltning i rörelse går att se via den här länken: https://youtu.be/wV6912sshn8
4.4 Sammanfattning
Som Stolterman och Löwgren (2004) nämner så är designprocessen en dynamisk process och detta syns även i det vi dokumenterat och sammanställt i fig. 4.35. Bilden visar att arbetet har rört sig mycket mellan idevärlden med alla visioner och design situationen (vilket syns i de många hoppen mellan visionen och den operativa bilden som syns i bilden). Det här stegen mellan de olika nivåerna upplevdes som mödosamt när det hände i processen men som Stolterman och Löwgren nämner så är det en nödvändig del i en designarbete för att kunna hitta det som anses passa bäst. För vårt designarbete har kombinationen av att vi i gruppen hoppade runt mellan olika ämnen gjort att vår vision blivit starkare och styrt arbetet framåt även om temat eller visionen ändrats mycket genom arbetets gång. Genom att ha skissat och gjort moodboards så har visionen tagit en mer fysisk form. Även experimenterandet med ljus
och texturer gav värdefull inblick i hur gestaltningen skulle skapas och nya idéer hur materialet kunde implementeras in i det stressfria rummet. Trots att tanken från början vara att skapa en större installation blev det istället tre mindre gestaltningar där alla utgick från samma syfte och tema. De blev förslag till hur calm technology och rumsligt berättande kan användas för bildproduktion.
Slutligen kunde gestaltningarna konstrueras genom att skapa fysiska objekt och projicera rörliga bilder på dem med hjälp av projektorer.
fig. 4.35 Vår design resa. Hur arbetets designprocess såg ut, inspirerad av Stolterman och Löwgren exempel på en designprocess (se fig. 4.2). Röd linje är när arbetet drastiskt fick ändra riktning.