Maria menar att en kan vara i en parrelation och samtidig känna sig ensam och uppleva att ens emotionella behov inte uppfylls. I Marias berättelse går det att urskilja en diskrepans mellan förväntningen att en parrelation innebär erkännande och faktiska upplevelsen av att inte få något erkännande av sin partner. Ur Marias berättelse går det att se en könad dimension som även beskrivs av Illouz som hävdar att män i olikkönade relationer tenderar att vara
oförmögna att uppmärksamma kvinnornas jag, vilket orsakar en högre grad av ontologisk otrygghet hos kvinnor är män (Illouz 2016:185). Kontexten kring utsnittet ovan från intervjun med Maria handlar framförallt om unga kvinnor som upplever bristande erkännande från sina partners vilket vittnar om att det alltså finns en könad dimension av erkännandet och den ontologiska tryggheten som en parrelation förknippas med. Det kan betraktas som att parrelationer förstås som en källa till erkännande men att införlivandet av denna förväntas hindras av att män i samkönade parrelationer misslyckas med att uppmärksamma kvinnans egenvärde.
Tema 2. Partnerval
Partnerval är det andra temat som framkommit i materialet. De egenskaper som tillskrivs partnerval om tema utgörs av två kategorier: 1) Attraktion och personlighet och 2) konsekvenser av valfrihet. Genom att undersöka vilka egenskaper som tillskrivs temat partnerval undersöker vi hur unga vuxna ger mening åt den process där de förhåller sig till en obegränsat stor grupp av potentiella partners (Illouz 2013:80).
Attraktion och personlighet
Nedan kommer vi att undersöka hur attraktion uppfattas av informanterna och vilken innebörd som attraktion tillskrivs i den senmoderna diskursen i förhållande till subjektifiering och valfrihet (Illouz 2016:80). Under intervjuerna frågade vi alla informanter hur viktigt de tycker
27 att attraktion är i en parrelation. Erik menar att finns skillnad i att bara tycka att någon ser bra ut och att attraheras av en potentiell partner:
Erik: ”jag tänker att det är skillnad mellan attraktion i en relation och attraktion på att typ vara singel och se en jättesnygg på stan. det är inte riktigt samma känsla i det. det är mer typ
"snygg person" och den andra är mer typ känsla. […]det är uppenbart att folk blir
attraherade, eller såhär, det är jättemånga av mina vänner som är ihop med människor som jag inte blir attraherad av ett dugg. men jag antar att de är det. det [attraktion] bygger kanske inte bara på allmänna "du är snygg på bild"-kvalitén utan någonting mer.”
Erik skiljer på den typ av attraktion som handlar om normativa bedömningar av vad som är snyggt och den känslan som attraktion mot en potentiell partner innebär. Vidare säger Karl:
“det psykiska kan vara nästan viktigare för det fysiska kommer förändras. men att man är attraherad av någons personlighet”. Sanna instämmer och säger: “personligen föredrar jag att bli attraherad av personlighet” och att “man blir mer attraherade av någon ju mer man lär känna den andra”. Erik, Karl och Sanna presenterar en ståndpunkt som alla informanter var rörande överens om: attraktion handlar om personlighet och “något mer” än utseende.
Det ”någonting mer” som beskrivs av informanterna handlar om psykiska och emotionella kvaliteter som Illouz menar är det som prioriteras i den senmoderna diskursen. Av
informanternas beskrivningar av attraktion kan vi förstå att de som betraktas som allmänna uppfattningar om vem som är snygg har dragits tillbaka till fördel för personliga och emotionella kvaliteter, vilket vi tolkar som en reaktion på att parrelationer har frigjorts från kollektiva moraliska och normativa bedömningar (Illouz 2016:80). Den attraktion som artikuleras av informanterna som viktigast i förhållande till parrelationer är det subjektiva och individuella som inte handlar om normativa och kollektiva bedömningar.
Konsekvenser av ökad valfrihet
Nedan kommer vi att undersöka hur informanternas förhållningssätt inför potentiella partners påverkas av den institutionaliserade valfriheten (Illouz 2016:34). Maria berättar om ett visdomsord hon brukar följa när hon tänker på att ingå i en parrelation:
28 Maria: ” [...] det är nått som jag brukar använda väldigt ofta som råd till mina vänner och mig själv. Hoppa alltid med huvudet före men ha alltid huvudet med dig. Jag tycker man ska gå på känsla för att jag inte tror att kärlek och känslor alltid är rationella.”
Maria menar att känslor inte alltid är rationella och därför ska man följa sina känslor men samtidigt ska en inte glömma bort att tänka efter. I Marias berättelse framställs ett rationellt val av partner som mer eller mindre orimligt eftersom emotioner och känslor är så nära förknippat med parrelationer.
Erik uttrycker en liknande åsikt när han säger: “jag tror inte att man kan rationalisera sig fram till svaret att ja vi borde vara tillsammans.“. Även Karl uttrycker en liknande ståndpunkt när han säger att: “För och nackdelar säger inte så mycket. I min värld så är det så att du fortfarande kan tänka på för och nackdelar så är det inte rätt person”.
Den samlade bilden av Marias, Eriks och Karls ståndpunkter är att emotionella val av partner är det rimligaste vilket går att förstå som en följd av att förväntningarna på att framkalla starka känslor har ökat i inflytande i den senmoderna diskursen. Det intensiva kravet på att känna något inför en potentiell partner som uttrycks av informanterna ovan kan förstås som en konsekvens av senmodernitetens kommodifiering av kärlek. Informanternas krav på känslor i mötet med en ny partner går att förstå som ett liknande tillstånd som när en köper saker, individen förväntar sig att känna lycka när den investerar i någonting (Illouz 2016:285).
Maria, Erik och Karl är övertygade om att det är omöjligt att välja en partner på rationella grunder men i materialet råder en oenighet kring bilden av att rationellt välja en partner.
Astrid uttrycker i kontrast till informanterna ovan en annan åsikt: “för och nackdelar tror jag är bäst men jag tror att känslorna är det som förekommer oftast”. Astrid menar att känslor inför en potentiell partner kommer först men att dessa inte är anledning nog att bli
tillsammans med någon. Vidare menar Fredrik att: “det är väl alltid bra att bli tillsammans med någon om man ser att man får fler fördelar av det”. Astrid och Fredriks ståndpunkter går att tolka med bakgrund i att rationella val av partner har framkallats som en konsekvens av att gruppen potentiella partners har ökat och att valfriheten kräver rationella tillvägagångssätt för att välja en partner (Illouz 2013:80,136). Det rationella och det emotionella sättet att välja
29 partner ställs i kontrast mot varandra av alla informanter men det råder ingen samstämmighet kring vilket som är det bästa sättet. Ambivalensen som råder i materialet går att förstå som en följd av att kärleksmarknaden både förutsätter krav på att en ska känna starka känslor
samtidigt som det blir svårt att känna några känslor alls på grund av den institutionella valfriheten (Illouz 2016:134f).
Den ökade gruppen av potentiella partners och en ökad valfrihet i den senmoderna diskursen förutspås även innebära en förändring i hur vi förhåller oss till potentiella partner (Illouz 2016:128). Under de enskilda intervjuerna frågade vi informanterna om de känner till några oskrivna dejtingregler och de var rörande överens om att en förväntas vara avvaktande, distanserad och spela svårt mot den som en är intresserad av. På frågan om han känner till några oskrivna regler kring dejting svarar Erik: “man förväntas ju absolut inte behandla det som att man är ihop, trots att man i praktiken kanske redan är det. det tycker jag är dåligt, jättedåligt.”
Enligt Erik finns det en förväntan på att en ska avvakta med att uttala intresse av en
parrelation inför en potentiell partner vilket kan förstås som en strategi för öka sitt värde på kärleksmarknaden. Illouz menar att människor utvecklar strategin att inte visa intresse inför en potentiell partner med förhoppning att det ska öka den andras åtrå (Illouz 2016:128ff). De flesta av våra informanter beskrev liknande erfarenheter som Erik. Sanna säger bland annat:
Sanna: “att man inte ska svara för fort och dit och dat och som jag tror styr jättemycket om hur man dejtar och hur man förväntas vara och så vidare.”
Även Sanna utvecklar förväntningarna på att vara avvaktande och hur snabbt eller långsamt en svarar på meddelanden. Att inte svara för snabbt artikuleras som en viktig
förhållningsregel när det kommer till dejting. Det betraktar vi som ett resultat av att försöka höja sitt värde på kärleksmarknaden genom att framställa sig själv som otillgänglig (Illouz 2016:128ff). I vårt material finns det även uttryck för motstånd mot dessa strategier. Maria säger såhär:
Maria: “ja men jag tycker att det är jättefjantigt. man måste leka svår. man måste låtsas att man är svårflörtad och låtsas som att man inte är intresserad. man får inte varför desperat
30 och man får inte vara si och man får inte vara så. [...] just det här med att man inte ska visa sig så intresserad för om man gör det då är man desperat. det tycker jag är lite sådär. om det är två personer som har intresse för varandra, varför ska man förhålla sig till såna regler?
jag tycker det är jättefjantigt faktiskt.”
Även Maria berättar om förväntningarna på att visa sig otillgänglig och att spela svår. Den tolkningen dominerar informanternas föreställning om hur en bör förhålla sig till en potentiell partner. Däremot finns i deras tal kring att visa sig otillgänglig även ett ifrågasättande av dessa strategiers legitimitet. Föreställningen att en bör visa sig otillgänglig verkar vara dominerande i en bredare kontext men artikuleras av våra informanter som något töntigt och dåligt. Flera av våra informanter berättar om en förväntas visa sig otillgänglig samtidigt som de tycker att den förväntningen är orimlig. Genom att säga att det är töntigt och dåligt
utmanas den dominerande föreställningen om ens värde på kärleksmarknaden är beroende av att en visar sig otillgänglig.
31
Slutdiskussion
Syftet med vår studie har varit att sociologiskt skapa förståelse kring hur unga vuxna uppfattar och talar om parrelationer. Detta har vi undersökt med hjälp av tre frågeställningar nämligen vilken mening tillskriver unga vuxna parrelationer? Finns det några motsättningar i hur unga vuxna pratar om parrelationer? Hur begripliggörs val av partner? Vi har använt oss av tematisk analys för att identifiera mönster (teman) och analysera materialet. Analysen har uppdelats i de teman som framkommit genom tematisk kodning: Den rena relationen och partnerval. Vårt teoretiska ramverk består av Giddens, Illouz och diskursteori för att analysera empirin. Våra teorier ger förklaringar till orsakerna för hur unga vuxna uppfattar parrelationer i det senmoderna samhället.
Undersökningens resultat indikerar att unga vuxnas förståelse av parrelationer ligger nära Giddens idealtyp den rena relationen. Våra resultat visar att en parrelation finns på grund av relationens skull och inte på grund av yttre förhållanden. Unga vuxnas förståelse av
parrelationer lägger stort fokus på de två autonoma subjekten som väljer att vara tillsammans.
En partner är som en förtroendevald och en förlängning av individen själv. I likhet med tidigare forskning som visar på att unga vuxna förväntar sig att ens partner ska vara ens själsfrände fanns en liknande föreställning hos våra informanter (Roberts, 2009:43). Den rena relationen utgör en del av en diskurs som konstituerar och begripliggör unga vuxnas sätt att förstå parrelationer. Parrelationer tillskrivs villkorslös kärlek till följd av att parrelationer associeras med tillit och förpliktelse mellan de inblandade parterna.
Det framgick även att parrelationer kan vara något negativt för den egna självständigheten samtidigt som en parrelation innebär ett löfte om erkännande för den enskilda individen vilket visar på motsättningar och ambivalens i förståelsen av parrelationer. Ambivalensen hos våra informanter påminner om resultatet av Hughes (2015:714ff) studie om unga ensamboende vuxna i Australien där ensamboende användes som en strategi för att stärka den egna
autonomin samtidigt som kärleksrelationer inte uteslöts som en möjlighet (Hughes 2015:719).
En viktig del i informanternas berättelser var att de levde i olikkönade parrelationer. En parrelation var källa till erkännande för både manliga och kvinnliga informanter samtidigt som flera av de kvinnliga informanterna upplevde att de var mindre självständiga i en
32 parrelation. Även om jämlikhet mellan partners i olikkönade relationer är en del av de idéer som formar unga vuxnas uppfattningar av parrelationer finns det föreställningar om manligt och kvinnligt som orsakar ojämlikhet i parrelationer (Jamieson 1999:481f). Tesen om att det i den senmoderna diskursen läggs stor viktigt vid individuell reflexivitet stärks av studiens resultat som visar att var och en i parrelationen är bundna att reflexivt utvärdera och arbeta på parrelationen för relationens skull.
Den senmoderna diskursen har medfört flera följder för val av partner och de flesta går att härleda till den ökade valfriheten. Dessutom manifesteras en konsekvens av en
konsumtionskultur där informanterna förväntade sig att uppleva starka känslor inför en potentiell partner. Vidare hade valfrihetens följder som visades i form av oskrivna
dejtingregler där individen förväntas vara avvaktande, distanserad och spela svår mot den som en är intresserad av, vilket förstås som ett sätt att öka sitt värde på kärleksmarknaden. Det avvaktande uppträdandet mot en potentiell partner förstås som ett resultat av den utbredda valfriheten i den senmoderna diskursen. De distanserade dejting-strategierna artikuleras dock av våra informanter som något töntigt och dåligt vilket visade på ett motstånd mot
kommodierierandet av kärlek. Likt tidigare forskning visar våra resultat på att den fria marknadens princip påverkat att partnerval och attraktion inför en potentiell partner
framförallt styrs av personliga och emotionella egenskaper framför kollektiva och normativa bedömningar av utseende (Heino et al 2010).
Faktorer som medfört konsekvenser för studien
En av de största faktorer som påverkat vår studie har varit läget med smittspridning och Covid-19. Konsekvenserna av distansstudier och restriktioner kring att träffas har haft relativt stora konsekvenser på vår studie då vi författare inte har haft möjlighet att träffa varken varandra eller våra informanter. Vi anser dock att det fungerat relativt väl att genomföra datainsamling via videosamtal och att informanterna visat sig trygga med att prata med oss samt att de visat stort intresse för studiens forskningsområde. Det hade varit önskvärt med fler och längre intervjutillfällen och djupare samtal eftersom vi märkte att personerna hade mycket att diskutera. Det var dock en intervju där informanten inte utvecklade sina svar till följd av att den inte avsatt tid för intervju. Det vi även märkte var att bara en av informanterna var
33 singel och resten var i parrelationer men alla hade erfarenhet av parrelationer vilket var vårt syfte.
Erfarenheterna av studien och framtida studier
Uppsatsen har sociologisk betydelse för studien belyser jämställdhet, normer och stereotypa föreställningar kring parrelationer. Vår studie uppmärksammar hur parrelationer konstitueras särskilda grunder i det senmoderna samhället. Vi anser att vår studie kan bidra till ökad förståelse kring hur unga vuxna uppfattar parrelationer och hur parrelationer ser ut i det senmoderna samhället. Detta kan ge nytta för alla som arbetar med kärlek och
parrelationsproblem men även människor som vill ha ökad förståelse kring ämnet parrelationer i det senmoderna samhället.
Vårt forskningsämne parrelationer är brett och det finns flera olika definitioner och synvinklar på ämnet vilket vi även kunde se i när vi läste tidigare studier och teorier. Våra resultat ger indikationer på att idén om den rena relationen konstituerar unga vuxnas förståelse av parrelationer. För att en sådan generalisering ska vara möjlig krävs forskning med en större population än den vi haft i vårt material. Vår studie är specifik för den svenska kulturella kontexten vilket vi märkt av i jämförelse med tidigare forskning vi använt, framförallt forskning från USA. I där den amerikanska kontexten har äktenskap har en symbolisk status som inte finns i samma utsträckning i Sverige. För framtidsstudier skulle det vara intressant att studera andra grupper i samhället än unga vuxna med större urval. Det skulle även vara intressant att studera individers bakgrund och föräldrars inverkan på individens reflektioner kring partnerval. Vi fann indikationer på att unga vuxnas förståelse av parrelationer påverkas av en heteronorm men empirin var bristfällig på det området vilket gjorde att vi uteslöt det från analysen. Det vill vi att framtida studier ska undersöka vidare. I framtida forskning föreslår vi en diskursanalys, där man tittar närmare på vilka subjektspositioner som är möjliga för unga vuxna i relation till kärlek och parrelationer.
34
35
Litteraturlista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen.
Amato, Paul R & Hohmann-Marriott, Bryndl. 2007. “Comparison of High- and Low-Distress
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.) Stockholm: Liber AB.
DePaulo, B. M., & Morris, W. L. (2006). The unrecognized stereotyping and discrimination against singles. Current Directions in Psychological Science, 15(5), 251-254.
Giddens, Anthony. 2014. Modernitet och självidentitet. G öteborg: Bokförlaget Daidalos.
Gross, N. and Simmons, S. 2002. Intimacy as a Double-Edged Phenomenon? An Empirical Test of Giddens. Social Forces. 81(2), pp.531–555.
Hatfield, E., Rapson, R.L., & Aumer-Ryan, K. (2008). “Social Justice in Love Relationships:
Recent Developments”. Soc Just Res. 21(4). ss. 413-431. DOI 10.1007/s11211-008-0080-1
Heino, R.D., Ellison, N.B. and Gibbs, J.L. 2010. Relationshopping: Investigating the market metaphor in online dating. Journal of Social and Personal Relationships. 27(4), pp.427–447.
Hughes, J. 2015. The decentring of couple relationships? An examination of young adults living alone. Journal of Sociology. 51(3), pp.707–721.
Illouz, Eva. 2016. Därför gör kärlek ont, en sociologisk förklaring. Göteborg: Daidalos.
Jamieson, Lynn. 1999. “Intimacy transformed? A critical look at the ‘pure relationship’.”
Johansson Lindfors, M-B. (1993). Att utveckla kunskap. 5:e upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
36 Korobov, N. and Thorne, A. 2006. Intimacy and Distancing: Young Men’s Conversations About Romantic Relationships. Journal of Adolescent Research. 21(1), pp.27–55.
Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. Studentlitteratur.
Marriages That End in Divorce.” Journal of Marriage and Family. 69(3), 621-638.
DOI:10.1111/j.1741-3737.2007.00396.x.
Norona, J., Thorne, A., Kerrick, M., Farwood, H. and Korobov, N. 2013. Patterns of Intimacy and Distancing as Young Women (and Men) Friends Exchange Stories of Romantic
Relationships. Sex Roles. 68(7-8), pp.439–453.
Roberts, Alex. 2009. “Marriage and the great recession.” I W. Bradford Wilcox (red). The state of our unions. k ap. 4, 31-48. E-bok. Sociology, 33(3), 477-494.
https://www.jstor.org/stable/42857958 [hämtad: 18-12-2018].
Svensson, Sara, Starkner, Beata, Det börjar med giftermål och slutar med…? skilsmässa eller en perfekt matchning i serien Gift vid första ögonkastet, studentuppsats göteborgs universitet, 2018, http://hdl.handle.net/2077/56169
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vannier, Sarah A & O’sullivan, Lucia F. 2017. “Passion, connection, and destiny: How romantic expectations help predict satisfaction and commitment in young adults’ dating relationships.” Journal of Social and Personal Relationships. 34(2), 235-257. DOI:
10.1177/0265407516631156.
Vetenskapsrådet, 2011. God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 2011:1.
Winther-Jørgensen, M. P. Louise, 2000. Diskursanalys som teori och metod.
37