Pedagogerna om RUS och stadieuppfattningen

Två pedagoger som kände att RUS-materialet var för tunt upplevde också att RUS endast är utformat för barn med endast svensk bakgrund. Grunden till att de kände så var att om man tittar i RUS-manualen så tyckte de att varje steg var väldigt strikt och att det var tvunget att allt ska följa vartannat. Sommers redogörelse för hur den tidigare stadieuppfattningens agenda ser ut kan förklara det som pedagogerna kallar steg för steg manualen. Sommer menar att genom att ställa upp en given ordningsföljd av faser som barnet utvecklas i, så görs barns utveckling begriplig. Sommer menar att en risk och ett problem med utvecklingsstadier är att de ofta omformuleras till styrande (normativa) krav på hur utveckling ska framskrida. Det vill säga att det finns målsättningar för hur långt barnet har kommit i sin utveckling och hur långt barnet borde ha kommit (Sommer, 2005). Pedagogernas syn på stadietänkandet liknar Sommers då han nämner att stadieteorier kan vara delvis givande som kulturella liknelser och som en viss vägledning till bland annat föräldrar och barnsomsorgspersonal. ”Problemet är dock att utvecklingsstadier ofta omformuleras till normativa krav på hur utvecklingen skall fortskrida – det vill säga målsättningar för hur långt har och bör ha kommit” (Sommer, 2005 sid. 50). Enligt RUS så skall du kunna följa barnen på förskolan steg för steg inom fyra områden och genom att se var i utvecklingstrappan barnen i gruppen befinner sig, blir det möjligt att anpassa verksamheten efter de behov som finns för tillfället”. Pedagogernas uppfattning om att RUS endast är utformat för att gälla svenska barn är något som kan jämföras med det som Sommer skriver om de normativa kraven på hur barn utvecklas. De tvåspråkiga barnen utesluts i RUS -metoden.

”Vill man så kan man att få allt till att bli en bedömning.” En av pedagogerna omtalar områdets specialpedagog som ansåg att det negativa med materialet var att RUS är ett bedömningsinstrument. Det är det som pedagogerna inte vill att det ska vara. Hade de följt anvisningarna i RUS-boken så hade deras tvåspråkiga barn blivit orättvist bedömda tycker de. ”Barn kan leka med varandra oavsett var de kommer ifrån och oavsett vilket språk de pratar.” Men enligt dem som sen sitter och utvärderar personalens anteckningar om barnen så ser det ut som att deras tvåspråkiga barn inte når upp till den punkten eftersom det just skall ske på svenska språket.

Enligt pedagogerna så har de stridit mycket för att kunna göra en rättvis bedömning på de tvåspråkiga barnen. De omnämner att RUS handlar om relationer och då skall det inte spela någon roll om det är på svenska eller ett annat språk. Enligt uppmaningarna från deras

32

handledare så skall i så fall en arabisktalande personal observera barnen i deras lek och sedan kan det avgöras ifall barnen kan leka rollek. Men pedagogerna är helt emot det då de anser ha en sådan kompetens som gör att de ändå kan avgöra huruvida barnen kan leka rollek eller inte. Invändningarna är stora då de tycker att det blir en orättvis bedömning om man skall gå blint efter RUS anvisningar.

Några exempel vi fick var att om man tittade på steget då barnet skall vara trygg i miljön, så är anvisningarna i materialet att barnet först skall vara tryggt på avdelningen i inomhusmiljön, innan det blir tryggt ute på gården eller närmiljön. De menade att många av deras nyinskolade barn tycktes trivas först i gårdsmiljön, innan de kunde trivas i miljön på avdelning. En anledning till detta trodde de berodde på att utemiljön såg så gott som likadan ut överallt medan innemiljön kunde bidra till drastiska förändringar gentemot vad barnet var van vid.

Enligt pedagogerna så är frågor som är viktiga att ställa sig innan en bedömning till exempel om barnet är nyinskolat, vad har man gjort för insatser för att barnen skall nå de olika målen, har man ändrat sin attityd som pedagog eller ändrat sin förhållning gentemot barnet? Innan de går vidare och gör en bedömning så är det viktigt att ställa sig just de frågorna. Handboken och de fyra områdena är kopplade och stöds av läroplanen anser pedagogerna. Strävansmålen i Lpfö98 går enligt pedagogerna att matcha med RUS.

5 Diskussion

I diskussionen reflekterar vi kring undersökningens resultat i förhållande till våra frågeställningar. Här behandlar vi våra egna tolkningar och åsikter om resultatet av vår undersökning. Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger resonerar kring RUS som verktyg för att synliggöra barns utveckling och lärande samt ta reda på vilka inneboende möjligheter och hinder ser de i användandet av RUS? Vi undersökte även om RUS kunde sättas i relation till de nationella styrtexter som finns för förskolan? Det har varit intressant att skriva detta arbete och vi tycker att vi tagit till oss mycket kunskap om observationsmaterial, bedömning och förhållningssätt under tiden. Vi upplever att vi har uppnått vårt syfte och empirin gav oss mycket att bearbeta. Vårt val av metod och tillvägagångssätt att samla empirin visade sig vara ett bra sätt för att få så bra information om vårt ämne som möjligt.

33

Teoridelen kändes svår att bearbeta in i vår projektplan från början för att senare falla på plats och fylla sin funktion i arbetet. Arbetsuppdelningen har fungerat bra mellan oss båda och vid oro och stress har vi motiverat varandra för att arbetet skulle fortlöpa och kännas givande.