6.4.1 Intresse och kunskap
Kerstin berättar att hon är intresserad av natur och uteverksamhet och då odling, så det arbetar de mycket med och odlingen är då Kerstins ansvarsområde som hon då jobbar tillsammans med alla barn. Stora som små. Kerstin berättar vidare att det är hon som ska se till så att det finns jord, krukor och fröer samt andra grejor till odlingen. Kerstin är den som drar igång aktiviteterna men poängterar att övrig personal sedan också kan komma och hjälpa till om de vill. Kerstin berättar att hon och barnen exempelvis brukar plantera vaxbönor, sallad, persilja, örter och kryddor som sedan kökspersonalen kan gå ut och hämta för att sedan ha till
salladsbordet vid middagen eller så hämtar barnen dem och själv går in och lämnar detta till kökspersonalen. Kerstin berättar att detta var första gången detta året som de använt sig av odling på detta viset. Kerstin berättar att arbetslaget delat upp sig inom olika ansvarsområden ute. De har valt varsitt ansvarsområde utifrån vad de är intresserade av och bra på. Kerstins ansvarsområde är odlingen där hon arbetar med alla barnen. En annan pedagog har gräsmattan som sitt ansvarsområde där det arbetats kring fallskärmen som lekmetod. En annan pedagog har haft natur inne i skogen där barnen hittar saker och ting. Vidare berättar Kerstin att kökspersonalens ansvarsområde är terassen och att den skapande delen här ska få sin plats.
31
Sara fick sitt intresse och kunskap för utomhusmiljön då hon arbetade på en uteförskola. Där fick hon lära sig att se möjligheter som hon annars kanske inte hade fått om hon enbart arbetat på en traditionell förskola. När Sara väl börjat arbeta på denna förskola möttes hon av Kerstin som också delade detta intresse avseende utomhusmiljön. Kerstin och Sara började planera kring förskolegårdens utemiljö där de tog hjälp av relevant litteratur samt tidningsartiklar rörande utomhusmiljön. De tittade även på dokumentärfilmer kring hur man kan jobba med utemiljön. Sara tycker att utomhusmiljön har fått för lite fokus och menar att det fortfarande hänger i att utomhusmiljön bara är något som handlar om att man ska gå ut. Sara poängterar att utemiljön också innehåller lek och lärmiljöer precis som inomhus och menar att det därför är viktigt att pedagoger ser det för om de inte gör det, hur ska då barnen kunna se det?, menar Sara.
6.4.2 Inspirera och inspireras
Då Kerstin och Sara luftat sina tankar tillsammans och hämtat vidare inspiration från relevant litteratur, tidningsartiklar, dokumentärfilmer och övriga källor som varit av betydelse, ville de visa upp detta. Vidare gjorde Kerstin och Sara en presentation som sedan visades upp för övriga kollegor på förskolan samt att de varit och presenterat sina tankar kring sitt projekt för all förskolepersonal i kommunen. Presentationens innehåll bestod enligt Kerstin av deras tankar kring utemiljön. Alltså hur de startade upp projektet, hur de involverar barn och föräldrar och hur de bygger vidare på projektet. ”Sen
är det alltid bra om det finns någon som drar i det och tänker på det lite extra för det krävs ju att någon börjar”, menar Sara. Viktigt är också att alla är med vid utformningen för är det
bara två som är intresserade och åtta som inte är det, blir det heller inte så mycket gjort, menar Sara. De har delvis fått med sig de andra i arbetslaget berättar Sara, men poängterar att alla inte kan vara lika inspirerande av samma sak. Det viktiga är trots allt att det finns någon som driver och drar i det och att alla är med på tåget för annars blir det inget av det menar Sara. Hon poängterar att övrig personal inte är ointresserade, utan att det mer kanske handlar om att de inte hunnit lika långt i sitt tänk som kerstin och sara gjort,då det är dom som startat upp detta projekt från början. Sara tror att alla skulle behöva tid att fokusera på det intensivt ett tag innan tänket har förankrats och det går inte över en dag menar Sara.
Sara berättar att de även haft förskolor som kommit på studiebesök för att titta på deras
förskola och berättar med glädje hur otroligt roligt det är att få visa upp sig på detta sätt för att inspirera andra.
32
7.4 Processen
7.4.1 Uppstarten
Den största skillnden mellan uppstarten och hur det är idag kring utformningen av
förskolegården är att det enligt Sara var hon och kerstin som planerade detta projekt själva från början innan barnen och föräldrarna blev delaktiga i projektet. Skillnaden från uppstarten och idag har också enligt Sara varit att hon och Kerstin vid uppstarten kring projektet gick på stenhårt med att de skulle ha de olika ställena på gården som exempelvis för vilda lekar och lugna hörn. Alltså olika lekbaser som de nu har som grund. Ju mer de läst om Reggio, haft sina Reggio-träffar och arbetat med miljöerna, har de nu kommit fram till att de vill ha olika lek och lärmiljöer i zonerna. Sara berättar att det även gjordes en grupp där föräldrarna fick vara med och planera inför de här familjedagarna samt att de frågade barnen vad de önskade ha på förskolegården, ”Så det är det som har varit den största utvecklingen”,berättar Sara. Från allra första början satte Sara och Kerstin upp en struktur som nu de andra får fylla på. Pedagoger, barn och föräldrar. Sara menar att de inte gjort något i smyg men att det har varit Sara och Kerstin som dragit igång projektet. Saras förhoppning är att få in de andra i detta här och att de också kan komma med tips och idèer.
7.4.2 Sedan förra intervjun
Sara berättar att de varit på studiebesök i Kalmar på en Reggio-Emilia-inspirerad förskola där utemiljön var helt fantastisk, enligt Sara. Sara berättar att förskolan var uppbyggd på ett helt annat sätt genom att de hade massor av olika stationer. Det som inspiererade personalen och det som personalen tog med sig av besöket enligt Sara, var att de hade massor av olika stationer på gården och det är dom också ute efter att ha kring de zoner de har på sin gård. Dessutom fanns där en utepedagog som alltid var tillgänglig för att arbeta med en grupp barn, berättar Sara. De hade även förråd vid de olika stationerna, berättar Sara. Vid en station hade de exempelvis bygg med olika material som exempelvis stenar, stubbar m.m. Barnen kunde även själva gå in i förrådet och ta det de ville använda sig av, förklarar Sara. ”Överallt fanns
det förråd till de olika områdena”, så det blev de inspirerade av berättar Sara. ”just att man stationerar ut det så blir det tydligare för barnen”, menar Sara. De hade även olika lärmiljöer
där barnen kunde utföra olika aktiviteter som exempelvis en affär, berättar Sara. Vidare förklarar Sara att utomhusmiljön var väldigt uppdelad och strukturerad men att det Samtidigt
33
fanns plats för att släppa loss. Materialet bestod av både skräp och naturmaterial så det fanns verkligen att välja på, berättar Sara. Själva gården bestod av en stor gård med små gårdar i, begränsat med staket från den stora, förklarar Sara. På de små gårdarna vistades de minsta barnen där de kunde få vara ifred. De små gårdarna låg i direkt anslutning till de minsta barnens hemvist, varpå det fanns en grind mellan den lilla gården till den stora som personalen kunde öppna upp i fall de små barnen ville gå in på den stora gården, förklarar Sara vidare. Den lilla gården hade också olika stationer fast med material anpassat för de minsta barnen. Denna idè inspirerade dem mycket och även bygg och konstruktionsmaterialet. Något annat som även inspirerade Kerstin och Sara, var det visuella. De fångades av det kompostgaller som förskolan hängt upp ovanför entrèn med ljus slingor i. ”Det var en härlig
belysning när man kom dit”, berättar Sara. Något som de också fångades av, var att de hade
flera ställen av förvaring istället för bara ett eller två ställen som finns på Kerstins och Saras förskola.
Den förändring som skett sedan förra intervjun är att det bytts ut material efter barnen och deras intressen och vad de gjort på gården, berättar Sara. Vidare förklarar Sara att själva gården inte förändrats utseendemässigt. ”Strukturen är den samma och zonerna är på samma
ställen och fyller samma funktion”.