5. Metod
6.2 Pedagogernas syn på lärandet genom utomhuspedagogiken
Anna uttrycker sig att man medvetet måste ha ”barnet i centrum” i alla lärandesituationer. Naturen erbjuder många olika lärandesituationer. Anna säger att ”barnen har många olika miljöer ute i naturen som inbjuder till lek och i leken kan det uppstå en situation som plötsligt blir till en mattesituation och vips så har man en lärorik lärandesituation”. Hon tycker även att naturen erbjuder många olika lärandesituationer som sång, musik, livskunskap, matte och svenska. Utomhus är barnens fantasi och kreativitet mycket större. Barnen lär sig på många olika sätt ute i naturen, de använder naturen som lekplats och som lekmaterial. Att man bara inte är ute och leker hela tiden, att man har ett mål med det man vill göra med barnen. Hon säger även ”att man har en medvetenhet i allt vad man gör med barnen. Den viktiga leken, att man fångar barnen i leken, att man är medupptäckande, medagerande, medupplevanden och medundersökande”.
Håkan tycker att lärandet ska lekas fram och att man ska tillvara på barnens intresse. Ute i naturen finns det mycket som lockar och inspirerar barnen. Barnen lär sig mer och bättre genom att vara utomhus eftersom det blir lättare att lära sig. Man ska inte bara vara i naturen för att man ska vara ute utan att man även ska lära sig av den. Håkan nämner även att pedagogiken är utformad på ett sådant sätt så att man kan uppnå alla målen som finns i läroplanen.
Bengt anser att det är lättare att lära sig utomhus och det är lättare att hitta sin stil utomhus. Han menar att ute använder man alla sina sinnen och det blir lättare att hitta sina olika lärstilar. Det är viktigt att man hela tiden är med barnen när de upptäcker något och att man inte ska ha så mycket planerat när man går ut. När barnen har hittat något, utgår man ifrån det och då kan man arbeta med de olika lärandesituationerna som uppstår, som då kan vara matematik, språk eller no. Även vi pedagoger kan hitta något intressant och då får man med barnen på detta sätt. Han säger att ”det är även viktigt att
33
lära barnen att tänka miljötänk, sträva efter en hållbarutveckling och att lära de att vara rädd om vår natur”. Bengt ser bara positivt på den reviderade läroplanen och tycker att den går ”hand i hand” med ” I Ur och Skur” pedagogiken och att den är lätt att koppla till friluftsfrämjandets cirkel. Han tycker även att det är bra att läroplanen har lagt mer vikt på att vara ute och att man ska värna om miljön.
Kerstin menar att inne kan du läsa om allemansrätten hur länge som helst om hur man inte ska bryta grenar och hur man värnar om naturen. Hon menar att det här kan man istället visa i praktiken, eftersom hon tycker att det är lättare att lära ute. Hon ser lärandet genom att man har en ryggsäck med sig när man går ut och vad man packar ned i den beror på vad det är man vill lära sig. Det är viktigt att lära barnen att tänka miljötänk och att sträva efter en hållbar utveckling. Den nya läroplanen har lagt stor vikt på miljö och naturvårdsfrågor, vilket hon nämner att de kopplar förskolans läroplan till friluftsfrämjandets cirkel som de arbetar efter. Det är viktigt att de går ”hand i hand” hela tiden. Barnen hittar hela tiden eget material när de är ute och på detta sätt får barnen själva använda sin egen fantasi och sin kreativitet, vilket stärker dem i sin utveckling och att barnen är väldigt duktiga på att hitta på egna saker menar hon.
Linda menar att lärandet blir mer konkret av att vara ute eftersom det är där man upptäcker och att man kan skapa hur mycket som helst. Man kan sitta inne hur länge som helst att läsa i en bok utan att det ger någonting, utan man måste uppleva med alla sina sinnen ute i naturen men samtidigt ska man hela tiden ha växelverkande miljöer. Man kan arbeta om skogen i skogen, men man kan även ta in skogen och arbeta vidare. Det blir ett upplevelsebaserat lärande menar hon. Den reviderade läroplanen ser hon bara som positivt eftersom den har vävt in allt det som de redan arbetar med och att man sedan kan koppla den till cirkeln som vi arbetar med och där man hela tiden måste ha ”barnet i centrum”. Man ska inte vara ute bara för att vara ute, utan det måste ge barnen någonting. Man ska varje dag gå ut med en ryggsäck på ryggen med det innehåll som man vill lära sig. Det ska hela tiden vara medvetenhet i det man gör. Det är viktigt att vi ledare hela tiden är medupptäckande, medundersökande, medupplevande och medagerande tillsammans med barnen när vi upptäcker naturen och närmiljön menar hon och som blir till ett upplevelsebaserat lärande.
34
Lisa nämner att genom att vara utomhus lär man sig med hela kroppen och sina sinnen. Man är där barnen är och man sätter alltid barnet i första hand. Även att man får vara ute och uppleva och att man lär tillsammans är en del av lärandet. Det är viktigt att man lär barnen ta hänsyn till naturen och hur man värnar om den, men det är även viktigt att låta barnen tänka hållbar utveckling. Lisa nämner även att de har ett skräpmonster:
”vi har ett skräpmonster som hjälper oss att se till att vi sorterar rätt för det ska vara så lite mat som möjligt till skräpmonstret. Och vi komposterar och använder kretsloppet i komposten varje år för att sedan plantera det i våra planteringslådor och sen lägger vi tillbaka det i komposten igen”.
Lisa nämner att de arbetar hållbart med miljö och naturvårdsfrågorna dagligen och att de lär barnen redan från tidig ålder att tänka miljötänk. Det är viktigt att man lär barnen att vara rädda om naturen och att de kan grunderna i allemansrätten. ”när man arbetar utomhus är det hela tiden viktigt att tänka på de didaktiska frågorna – Vad, Hur, Varför och Var. Varför går vi ut? Är det för att vi ska vara ute eller för att vi ska få någonting tillbaka”? Hon menar att det ska ge barnen någonting när de är ute. Det finns mycket man kan arbeta med när man är utomhus, man får in språk, teknik och matematik. Det finns mycket material att hitta ute när man håller på med matematik- det finns stenar, kottar och grenar som man kan använda sig utav. Barnen forskar mycket när de är ute och det gäller att ta tillvara på det. En annan sak som är viktig är att man ger barnen frihet under uppsikt eftersom det gör att de tar hänsyn till skogen och oss vuxna. När man arbetar med den här pedagogiken ska man inte planera så mycket utan man ska hela tiden utgå ifrån vad barnet vill och sedan bygga vidare på det. Det är viktigt att hela tiden ha ”barnet i centrum och att man har en ryggsäck som är fullmatad och den tar man med sig ut varje dag” menar hon.