Lärarexamen 210hp Examinator: Eva Norström Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Nils Andersson Slutseminarium: 2012-01-12
Lärande och samhälle Barn unga samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Sinnenas möjligheter - Pedagogers
uppfattningar om utomhuspedagogiken
The possibility of senses - Teachers ideas about outdoor
teaching
Sandra Jensen
Johanna Malmqvist
2
Sammanfattning
Syftet med denna undersökning är att se hur de verksamma pedagogerna i en ” I Ur och Skur”- förskola tänker och resonerar om sitt förhållningssätt och arbete med ” I Ur och Skur” pedagogiken. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar som lyder: Vilken syn har pedagogerna om ”I Ur och Skur” pedagogiken? Hur ser pedagogerna på lärandet genom utomhuspedagogiken? Vilka fördelar och nackdelar ser pedagogerna med lärandet utomhus? Undersökningen gjordes på tre ”I Ur och Skur”- förskolor i södra Sverige där vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex verksamma pedagoger. Resultatet visar att genom att vistas ute i naturen stora delar av dagen lär sig barnen sig grunderna till ett medvetet natur och miljötänk och ett ekologiskt förhållningssätt genom att samspela med allt levande såsom växter och djur. Lärandet blir mer konkret och upplevelsebaserat i naturen eftersom alla våra sinnen involveras som bidrar till ett upplevelsebaserat lärande. Naturen erbjuder ett oändligt och ett variationsrikt naturmaterial som utvecklar barnens fantasi och kreativitet. Resultatet visar också att barnen blir friskare, rörligare och mer motståndskraftigare genom att visats ute i naturen och att deras koncentration förbättras.
Nyckelord: Friluftsfrämjandet, Förskola, Intervjuer, ”I Ur och Skur”, Lärande, Pedagoger, Utomhuspedagogik.
3
Förord
Under utbildningens färd har vi båda haft Barndoms och ungdomsvetenskap som huvudämne med inriktning mot förskola så det är förskollärare vi kommer att bli.
Vi har bidragit till och varit lika mycket delaktiga i detta arbetes framskridande. Vi har båda varit aktiva och samlat in den litteratur som har varit relevant för vår undersökning. Vi delade upp litteraturen och läste var för sig för att sedan träffas och sammanställa det vi kom fram till och som var användbart för vår undersökning. Vi var båda delaktiga under intervjuerna men att vi lyssnade på intervjuerna enskilt när intervjuerna var genomförda för att sedan träffas och sammanställa våra intervjuer i resultatdelen och efter detta gjorde vi en gemensam diskussion och analysdel.
Vi vill tacka pedagogerna på ”I Ur och Skur”-förskolorna som tog emot oss med öppna armar och som varmt delade med sig av sin kunskap till oss och att vi fick låna ”I Ur och Skur”- litteratur. Utan er hade inte denna undersökning varit möjlig.
Sist men inte minst vill vi även tacka vår handledare Nils Andersson för mycket goda råd och stöd under arbetets gång.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar... 8
2. I Ur och Skur ... 9
2.1 Friluftsfrämjandet ... 9 2.2 Bakgrund ... 11 2.3 Ledarna ... 12 2.4 Barnet i centrum... 143. Teoretisk förankring ... 15
3.1 Olika definitioner av utomhuspedagogik ... 16
3.2 Utomhuspedagogikens lärande i utemiljö ... 17
4. Tidigare forskning ... 19
4.1 Utomhuspedagogiken ... 19
4.2 Lärandet genom utomhuspedagogiken ... 22
4.3 Fördelarna med lärandet utomhus ... 23
4.4 Nackdelarna med lärandet utomhus... 24
5. Metod ... 26
5.1 Urval ... 27 5.2 Undersökningsgrupp ... 27 5.3 Genomförande ... 28 5.4 Etik ... 296. Resultat ... 30
5
6.2 Pedagogernas syn på lärandet genom utomhuspedagogiken ... 32
6.3 Pedagogernas syn på fördelar och nackdelar med lärandet utomhus ... 34
7. Diskussion och Analys... 38
7.1 Pedagogernas syn på ”I Ur och Skur” pedagogiken ... 38
7.2 Pedagogernas syn på lärandet genom utomhuspedagogiken ... 39
7.3 Pedagogernas syn på fördelar och nackdelar med lärandet utomhus ... 42
7.4 Slutsatser ... 43
Referenser ... 45
6
1. Inledning
”I Ur och Skurs metoder syftar till att stimulera, intressera och aktivera barnen och ungdomarna genom eget lärande i naturen. Metoderna ska också stärka deras självkänsla, sociala kompetens och empatiska förmåga. Ledarnas medagerande och vägledande sätt är viktigt för barnens lärande. Ledarnas förhållningssätt och attityder till barnen och naturen och de sätt de använder I Ur och Skurs metoder på, är det vi kallar I Ur och Skurs pedagogik” (Westerlund, 2007:6).
Vi har valt att undersöka denna pedagogik för att vi tycker det är intressant eftersom naturen och miljön har uppmärksammats mer i den nya reviderade läroplanen för förskolan och även för att vi fick upp intresset för naturen och miljön när vi läste NO och utomhuspedagogik som sidoämne.
I den nya reviderade läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010:7) står det att förskolan ska medverka så att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till naturen, miljön och sin delaktighet i naturens kretslopp. ”Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö” (Skolverket, 2010:7).
”I Ur och Skur” – förskolor lägger stor vikt på miljö och naturvårdsfrågor och de arbetar efter en hållbar utveckling och att de gemensamt ska ta ansvar för naturen och miljön (1.www.friluftsframjandet.se). Allt fler förskolor har insett betydelsen av en varierad undervisning. ”Att lära med hela kroppen” är ett sätt att kombinera rörelse, kunskap och på detta sätt blir utomhusmiljön en helhet (Brügge och Szczepanski, 2007:26).
7
Naturens mångfald väcker stor beundran. Naturen öppnar även upp våra sinnen som ger möjlighet till ökad inlärning. En ny värld öppnas när vi lämnar de fyra väggarnas begränsning när man ger sig ut i omgivningen. Utomhuspedagogiken ger upplevelser som leder till kunskap och förenar erfarenhet och språkliga begrepp. Utomhuspedagogiken är en process. En plats för lärande, ett sätt att lära och en mening med lärandet. Pedagogiken kopplar samman förnuft och känsla (Westerlund, 2007:7).
Naturen är en pedagogisk miljö där man kan arbeta på olika sätt. Inne- och ute perspektivet står ständigt i växelverkan beroende på väder, årstid och aktivitet. Pedagogiken skapar förutsättningar för mer rörelseintensiva lärandemiljöer där man sätter tankarna i rörelse (Brügge och Szczepanski, 2007:26). Utomhusmiljön bär på en ständig kunskapskälla och som bär på ett rikt naturmaterial och ger upplevelser för alla sinnen (Szczepanski, 2005:88).
Utomhuspedagogiken grundar sig ”I Ur och Skur” pedagogiken och är relativt nytt och det finns inte så mycket kunskaper om själva ämnet utomhuspedagogik (Brügge och Szczepanski, 2007:26).
8
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår undersökning handlar om hur pedagogerna tänker och resonerar om sitt förhållningssätt och arbete med ”I Ur och Skur” pedagogiken. Vi vill även ta reda på hur de ser på lärandet och vilka för och nackdelar det finns med att arbeta med utomhuspedagogik på en ”I Ur och Skur”-förskola och vad är dessa i så fall.
Utifrån vårt syfte har vi valt att formulera följande frågeställningar: Vilken syn har pedagogerna om ”I Ur och Skur” pedagogiken? Hur ser pedagogerna på lärandet genom utomhuspedagogiken? Vilka fördelar och nackdelar ser pedagogerna med lärandet utomhus?
9
2. I Ur och Skur
Under ”I Ur och Skur” kapitlet har vi enbart använt oss utav ”I Ur och Skur” litteratur eftersom vår undersökning gick ut på att undersöka om ”I Ur och Skur” pedagogiken som går under och är utomhuspedagogik. Under teoretisk förankring valde vi därefter att utgå ifrån utomhuspedagogik. ”I Ur och Skur” kapitlet vill vi ge läsaren en klar bild av vad ”I Ur och Skur” allmänt innebär och vad ”I Ur och Skur” pedagogiken står för.
2.1 Friluftsfrämjandet
Friluftsfrämjandet är friluftslivets folkrörelse, som verkar för folkhälsa och livsglädje. Deras tradition bygger på kärlek till naturen och friluftslivet. Friluftsfrämjandet är allemansrättens främsta försvarare. De arbetar för en god och hållbar friluftsmiljö som gör naturen tillgänglig för alla, nu och i framtiden. Naturupplevelser, avkoppling, motion och gemenskap utgör grunden i verksamheten. Friluftsfrämjandet erbjuder en bred ledarledd friluftsverksamhet för alla åldrar året runt. Det är genom Friluftsfrämjandet som ”I Ur och Skur” utvecklar verksamheten och träffar andra ”I Ur och Skur”- barn-, skolbarnomsorger och skolor. Friluftsfrämjandet driver olika verksamheter som skid- och skridskoskolor och olika friluftsaktiviteter i omsorg och skola (Drougge, 2006:50).
Friluftsfrämjandet och ”I Ur och Skur” går hand i hand. ”I Ur och Skur” har vuxit fram genom Friluftsfrämjandets uppdrag som är att erbjuda alla barn ett upplevelsebaserat lärande för en hållbar utveckling i praktiken och ”I Ur och Skur” arbetar efter denna mission. Tillsammans uppnår Friluftsfrämjandet och ”I Ur och Skur” ett aktivt friluftsliv och vill att så många barn som möjligt ska få en livslång relation och vilja att
10
vara med och upptäcka och ta hand om vår natur och miljö. Verksamheten bedrivs enligt Friluftsfrämjandets ”I Ur och Skurs” pedagogik. ”I Ur och Skur” är ett varumärke som ägs av Friluftsfrämjandet. (Drougge, 2006:52).
Citatet hämtat från Drougge (2006:52): ”I Ur och Skur är utomhuspedagogik upplevelsebaserat lärande i verkliga miljöer. Friluftsfrämjandet och ”I Ur och Skurs” verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, där barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska få uppleva, praktiskt utforska och lära med alla sina sinnen genom olika uttryckssätt”.
”I Ur och Skur” har vuxit fram ur Friluftsfrämjandets barnverksamhet; Skogsmulle, Skogsknytte och Skogsknopp för de allra minsta barnen. ”I Ur och Skur” är friluftsfrämjandet friluftsverksamhet för barn på heltid, med inriktning mot barnomsorg, Friluftsfrämjandets barnverksamhet och Friluftsfrämjandets ledarskapssyn genomsyrar ”I Ur och Skurs” verksamhet. Friluftsverksamheten för barn som utvecklats av Friluftsfrämjandet utgör grunden för ”I Ur och Skur”. Denna pedagogik har utvecklats av ledare och föräldrar i Friluftsfrämjandet, som har friluftsliv och miljö som gemensamt intresse (Drougge, 2006:5).
Citatet hämtat från Drougge (2006:43): ”Friluftsfrämjandets barnverksamhet som beskrivs nedan får barnen möjlighet att komma ut och vara i naturen, lära sig respektera allemansrätten och värna om miljön. Verksamheten är metodiskt uppbyggd och anpassad till ålder och friluftsvana”.
Anna Westerlund beskriver de olika åldersgrupperna som finns inom Friluftsfrämjandet på följande sätt:
• Skogsknopp 1-2 år
Skogsknopparna upplever och upptäcker naturens snubbelvärld, tillsammans med ledarna. De känner på mossan, spelar på pinnar, sjunger sånger och ramsor. Regelbundenhet ger trygghet i en organiserad verksamhet med välutbildade ledare. • Skogsknytte 3-4 år
11
Skogsknyttarna sjunger, leker och blir vänner med småkrypen i närmsta skogsdunge. De lär sig om det som lever och växer och att vara rädda om naturen. Lunch stunden med egen matsäck ger gemenskap och sagostunden ger närhet och trygghet.
• Skogsmulle 5-6 år
Med skogsmulle går barnen ut i skogen med ledare och kompisar. Ibland träffar de Skogsmulle som är barnens vän och fantasifigur. Mulle kommer för att leka, sjunga och berätta om naturen. Skogsmulle är ett äventyr för barn (Westerlund, 2007: 29).
2.2 Bakgrund
En ”I Ur och Skur”- förskola har friluftsfrämjandet bakom sig och är en del av friluftsfrämjandet. Driftsformerna kan vara kommunala eller privata, i olika bolags eller föreningsformer. Skolor och fritidshem som finns i dag, är kommunala eller drivs som personal eller föräldrakooperativ. Deras ide är att utveckla barnens kunskaper, rörelse och gemenskap med hjälp av naturen. ”I Ur och Skur” pedagogiken har friluftsliv, natur och miljö som profil. Deras målsättning är att barnen ska få en förståelse om sambandet i naturen. De får lära sig hur de kan uppträda i naturen och bli mer medvetna om miljön (Drougge, 2006:5ff).
Pedagogiken tar tillvara på barns behov av rörelse, kunskap och gemenskap. Detta tillfredsställs genom att upplevelserna i naturen ger ett lustfyllt lärande. Att vara både inomhus och utomhus är en central del i pedagogiken och utifrån detta planerar pedagogerna aktiviteterna efter individen och gruppen. Pedagogernas roll i lärandesituationer är att de utgår ifrån barnens kunskaper genom att de är medupptäckare, medundersökande, medupplevande och medagerande. Deras mission är att de ska erbjuda ett upplevelsebaserat lärande för en hållbar utveckling i praktiken (2.www.friluftsframjandet.se).
Citat hämtat från Westerlund (2007:3): ”Idén och bakgrunden i pedagogiken är att barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap tillfredsställs genom vistelse i naturen. Målet är att ge barnen bättre kunskap om naturen. Ökade kunskaper ska ge naturkänsla och förståelse för sambanden i naturen. Barnen lär sig hur man uppträder i naturen och blir
12
miljömedvetna. För att barnen ska uppnå detta är det viktigt att barnen trivs och har roligt året om i skogen, på ängen, vid sjön och på fjället.”
2.3 Ledarna
”I Ur och Skur” kallar pedagogerna sig för ledarna. Ledarna har olika utbildningar som förskollärare, grundskollärare, barnskötare, friluftslärare, fritidspedagoger eller fritidslärare. Ledarna på en ” I Ur och Skur”-förskola är medlemmar i friluftsfrämjandet och utbildade efter Friluftsfrämjandets cirkel för förskolans pedagogik som sätter fokus på barnet i centrum. Ledarnas förhållningssätt är att agera utifrån en värdegrund som innefattar hur barnen är och lär. Ledarna strävar hela tiden att ha barnet i centrum. Vara lyhörda och ödmjuka inför barnen. Barnen lär sig på olika sätt och under olika grunder. Mötet i naturen med nya omgivningar blir en plats för aktivt sökande. När barnens initiativ och aktiva lekar blir till olika lärsituationer är ”I Ur och Skurs” ledare där för att vägleda och bli deras följeslagare (Westerlund, 2007:3).
Barnens tidigare kunskaper och erfarenheter ska ligga till grund för det fortsatta lärandet. Genom lek och aktiviteter utmanar ledarna barnen till att utveckla sin fantasi, sitt språk, sin kreativitet, sin motorik och sin sociala kompetens. Barnen formar och breddar sin förståelse till omgivningen genom att använda alla sina sinnen (Westerlund, 2007:4).
Målsättningen är hämtad från Anna Westerlund och hon beskriver nedan att ”I Ur och Skurs” mål är att med läroplanen (Lpfö-98) som grund är att:
Ge barnen kunskap om naturen och förmedla naturkänsla
Ge barnen ett ekologiskt synsätt och därmed skapa miljömedvetenhet
Ge barnen kunskap om hur man uppträder i naturen och respekterar allemansrätten
Ge barnen stimulans i hela sin utveckling genom att använda naturen Ge barnen möjlighet till rörelse och gemenskap på ett lustfyllt sätt i naturen
13
Ge barnen grunden till ett livslångt intresse för friluftsliv (Westerlund, 2007:4). En av ” I Ur och Skurs” grundstenar är att pedagogerna är ledare, vilket betyder att pedagogerna ska vara vägledare och följeslagare till barnen. I lek och lärsituationen tar barnen egna initiativ och är aktiva i mötet med omgivningen som blir en plats för sökandet efter nya upptäckter. Ledarna på en ” I Ur och Skur”- förskola ska vara engagerade, närvarande och aktiva. Det är viktigt som ledare att bekräfta, berömma och stödja barnen i förskolan för att förstärka deras självkänsla och självbild. Barn är forskare som är fyllda av nyfikenhet och lust att utforska och lära sig. Eftersom naturen erbjuder en miljö som gör att barnen börjar undersöka, fundera och reflektera, behövs det ledare som är där och följer barnens upptäckter och är medupptäckande, medagerande, medundersökande och medupplevande (Westerlund, 2007: 15). Nedan beskriver vi hur ledarna är och hur de arbetar med barnen inom ”I Ur och Skur” pedagogiken:
Medupptäckande
Ledarna och barnen upptäcker tillsammans genom äventyren och upplevelserna i naturen. Ledaren är där när barnen upptäcker och får syn på något intressant och barnen blir intresserade när den vuxne söker efter, t. ex smådjur. Intresset smittar av sig till barnen och skapar en gemenskap mellan ledare och barn. Det blir en samhörighet i lärandet att undersöka vidare. Barnen och ledaren lär tillsammans. Medundersökande
Barn har en medfödd lust att lära. Som ledare bör man vara engagerad och följa barnet i dess utforskande. Barnen använder alla sina sinnen genom att de smakar, känner, luktar, tittar och lyssnar.
Medupplevande
Naturen erbjuder upplevelser och erfarenheter. Allt kan hända i naturen, man ser djur, stannar upp och tittar tillsammans. Man upplever och lär tillsammans. Barnens frågor gör att man söker kunskap tillsammans och följer upp denna
14
kunskap när man kommer till förskolan. Ledare och barn njuter och minns tillsammans.
Medagerande
Ledaren fångar tillfällena barnen ger och låter barnen ställa sina hypoteser som de tror ska hända: klättra, hoppa, krypa, lukta och smyga. T. ex: Vad gör masken på vintern? Varför ser trädet ut så här? Att som ledare följa barnen i deras fantasi, göra det som barnen gör. Ledaren deltar i leken, upplevelsen eller äventyret genom att t. ex klättra på den där stocken eller stenarna. Då ledaren är en förebild, visar glädje och sitt engagemang så tycker barnen också om aktiviteten (Westerlund, 2007:5).
2.4 Barnet i centrum
”I Ur och Skur” är en pedagogik för inlärning som Friluftsfrämjandet har tagit fram. Cirkeln är indelad i olika tårtbitar som utgår ifrån att barnet står i centrum (se cirkelmodellen nedan). I cirklarnas delar integreras natur och miljöfostran genom friluftsliv och lek året runt, i och med hjälp av naturen (Figur1).
15
3. Teoretisk förankring
I kapitlet teoretisk förankring tar vi upp olika definitioner som beskriver utomhuspedagogiken och belyser teorier kring utomhuspedagogikens lärande i utemiljö. Under kapitlet tidigare forskning tar vi upp våra forskningsfrågor som har utgått ifrån vårt syfte och frågeställningar och som vi har valt att dela in i underrubriker som lyder: Utomhuspedagogiken, lärandet genom utomhuspedagogiken och fördelar och nackdelar med lärandet utomhus.
Relationen mellan utomhuspedagogiken och den litteratur vi har behandlat ser man en tydlig koppling till CMU`S definition att beskriva utomhuspedagogiken på. Vi har använt oss utav ” I Ur och Skur” litteratur såsom Westerlund och Drougge för att kunna beskriva ”I Ur och Skur” pedagogiken. Vi har även använt oss av annan relevant litteratur som framgår i den löpande texten för att beskriva utomhuspedagogiken på men att vi har lagt den största tyngdpunkten på de två ledande forskarna Szczepanski och Dahlgren att beskriva utomhuspedagogiken. När vi formulerat vår forskningsuppgift, ställt våra frågor och analyserat svaren har vi utgått ifrån de två stora ledande forskarna Szczepanski och Dahlgrens litteratur som behandlar utomhuspedagogiken.
16
3.1 Olika definitioner av utomhuspedagogik
Centrum för Miljö och utomhuspedagogik (CMU) vid Linköpings universitet har tagit fram en definition för att beskriva utomhuspedagogiken:
”Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat på konkreta erfarenheter i verkliga situationer. Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings och utbildningsområde som bl.a. innebär:
att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur och kulturlandskap att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas
att platsens betydelse för lärande lyfts fram” (efter Brügge och Szczepanski, 2007:26).
Pedagogiken bygger även på upplevelser av naturen och utgör en viktig del av meningsfulla och kreativa lärandeprocesser. Sinnlig stimulering under lärandeprocessen via lukt, smak, känsel, syn och hörselintryck ökar vår minneskapacitet (Szczepanski, 2007:11).
Nationalencyklopedin (NE) definierar utomhuspedagogik på liknande sätt som (CMU): Utomhuspedagogik är en pedagogik som utgår från platsens betydelse för lärandet. Pedagogiken bygger på samspelet mellan verkliga upplevelser och textbaserat lärande och utförs till största delen ute i naturen (3.www.ne.se/utomhuspedagogik).
När vi i fortsättningen talar om utomhuspedagogik är det i första hand CMU`s definition vi syftar på.
17
3.2 Utomhuspedagogikens lärande i utemiljö
Anders Szczepanski och Lars Owe Dahlgrens avhandling kring lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus visar på att när barn rör sig utomhus på ett naturligt sätt i en naturlig miljö utvecklas motorik, styrka, smidighet och att koncentrationen förbättras. Szczepanski och Dahlgrens avhandling visar även att fysiska aktiviteter och friluftsliv ute i naturen har en stor betydelse för barns lärande, utveckling, fysiskt och mentalt (Szczepanski och Dahlgren, 2011:119ff).
Patrik Grahn som är forskare vid Sveriges lantbruks universitet säger att barn som går på en ”I Ur och Skur”- förskola med mycket uteverksamhet är fyra gånger friskare än barn som går på en vanlig förskola (1.www.friluftsframjandet.se).
Barn som går på en ”I Ur och Skur”- förskola har bättre koncentrationsförmåga och de är mindre rastlösa. Anders Szczepanski som är forskare vid Lindköpings Universitet säger genom att vara ute förstärks alla våra sinnen eftersom vi lär med hela kroppen. När man är ute kan man både höra, lukta, känna och smaka och på detta sätt går kunskaperna in via kroppen och blir mer hållbara (2.www.friluftsframjandet.se).
Utomhuspedagogik blir allt vanligare inom förskolan. Fler förskolor har insett betydelsen av varierad undervisning. ”Att lära med hela kroppen” är ett sätt att kombinera kunskap och rörelse då utomhusmiljön blir till en helhet (Brügge och Szczepanski, 2007: 26).
Att vara utomhus är som en levande lärobok för barnen och man kan främja deras kunskap och utveckling inom alla områden. De tar till sig både teoretiska och praktiska kunskaper, utvecklar olika färdigheter samt både fysiska och etiska kunskaper. På detta sätt blir barnen engagerade till vidare upptäckter (Granberg, 2000:29).
Brügge och Szczepanski (2007:25f) skriver att i naturen kan vi hämta kunskap, känsla och inspiration. Genom att vara ute i naturen och att använda sig av friluftsliv gör att
18
man får ett större miljöengagemang och man kan använda sig av naturen som ett pedagogiskt hjälpmedel istället bara för att se naturen som ett objekt.
Öhman och Sundberg (2004:183) nämner att materialet i naturen är viktiga inslag och att naturmaterialet inte har några bestämda användningar kan detta användas som inspirationskälla för barnens skapande. Det är viktigt att låta barnen få utforska sin fantasi och kreativitet. Barn som är ute i naturen får upplevelser för alla sina sinnen, eftersom där finns en variationsrik naturmiljö med både växter och djur (Öhman och Sundberg 2004:183). När man är utomhus upplever barnen med alla sina sinnen och på detta sätt blir utevistelsen ett äventyr och upplevelser. Genom att vara ute får barnen en bättre rörelseträning eftersom terrängen i skogen oftast är varierad. När barnen leker utomhus sker det växlingar mellan syn, hörsel, lukt, smak, känsel och muskulärt och de får även uppleva äventyr (Granberg, 2000:17).
Lärandet inomhus blir mer onaturligt. Att sitta inomhus och läsa om växter och djur ger inte samma känsla som att få uppleva naturen ute. Man ska växla mellan att vara inomhus och utomhus, då man först kan ha en teoridel inomhus för att sedan gå ut för att uppleva detta i naturmiljö (Szczepanski, 2005:91f). Vår kommunikation är inte enbart verbal utan det sker även via lukt, hörsel, smak, känsel och kroppsspråk. Det är viktigt att knyta våra sinnen till andra sätt att lära och på detta sätt blir naturen ett ”klassrum” (Szczepanski, 2007: 11).
19
4. Tidigare forskning
Det finns ingen forskning om ”I Ur och Skur” utan ” I Ur och Skur” går under utomhuspedagogik och är utomhuspedagogik. Eftersom det inte finns så mycket forskningslitteratur om utomhuspedagogiken har vi valt att i forskningsdelen utgå ifrån de två stora ledande forskarna inom utomhuspedagogiken som är Anders Szczepanski och Lars Owe Dahlgren. I denna forskningsdel knyter vi även samman den litteratur vi har behandlat under teoretisk förankring.
4.1 Utomhuspedagogiken
Szczepanskis forskning visar ”att utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion, grundat på konkreta erfarenheter i verkliga situationer. Utomhuspedagogik är ett forsknings och utbildningsområde som innebär att lärandets rum flyttas ut i naturen. Att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och teoretisk kunskap betonas. Att platsens betydelse för lärandet lyfts fram” (Szczepanski, 2007:11). Enligt Szczepanski m.fl. (2006:4) skapar utomhuspedagogiken en mer rörelseintensiv lärandeform som stöds av flera vetenskapliga studier som fokuserar våra relationer till den fysiska miljön. Forskning visar att utomhuspedagogiken anger vikten av autenticitet, det vill säga av verkliga upplevelser av naturföreteelser i sin riktiga miljö och där kroppen, ämnet och naturen blir till ett upplevelsebaserat lärande (Szczepanski och Dahlgren, 2011:120).
20
Enligt Lundegård m.fl. (2004:205) är Lars-Owe Dahlgren och Anders Szczepanski två ledande forskare inom utomhuspedagogik. Enligt Szczepanski (2007:9) används ofta utomhuspedagogik som ett uttryck för undervisning och kunskap genom naturen som äger rum utomhus. De undervisande frågorna vad, hur och varför problematiserar innehåll och arbetssätt i undervisningen i förhållande till vilka vi undervisar och vilka avsikter vi har (Szczepanski och Brügge, 2007:11).
Utomhusundervisning är en början, att genom forskning och praktisk erfarenhet problematisera den undervisning och den kunskap som sker utomhus. Det som skiljer utomhus från inomhus är rummet. I uterummet finns det många möjligheter att undervisa i exempelvis ekologi, miljöfrågor och hållbarutveckling. Samtliga kunskaps och färdighetsområden kan praktiseras i större omfattning eller mindre i utomhusmiljö. Utomhuspedagogiken är i de flesta fall inte bara en fråga om att förflytta lärandet till utomhusmiljön och att där sedan lära ut på samma sätt som man gör inomhus. Det finns i regel tankar om hur de speciella förutsättningarna som finns utomhus bör tas till vara i utemiljön (Szczepanski, 2007:14)
Sinnligheten, estetiken och känslan för naturen är viktiga inslag i utomhuspedagogiken och visar på de direkta sinnliga och verkliga erfarenheter som barnen kan erbjudas i utomhusmiljön till skillnad från inomhus. Estetikens betydelse av lärandet utomhus, nämligen den kroppsliga och praktiska erfarenheten. Upplevelsen är mycket betydelsefull för barns lärande och hur upplevelser kan användas som utgångspunkt för barns lärande (Dahlgren och Szczepanski, 2004:9ff).
Syftet med utomhusundervisningen är att öka autenciteten, motivationen och barnens personliga upplevelse av naturen som kan förmedla en positiv känsla och underlätta inlevelse i lärandesituationen (Szczepanski, 2007:12).
Anders Szczepanski och Lars- Owe Dahlgrens forskning visar genom ett citat hämtat ifrån (Dahlgren och Szczepanski, 2007:7f): ”att utomhuspedagogik visar på ett upplevelsebaserat lärande med alla sina sinnen och med hela kroppen som behandlar individens utveckling och lärande genom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Szczepanski och Dahlgrens forskning visar också att det lika mycket handlar om kultur, geografi, historia och språk och hur viktigt det är att använda naturen som ett pedagogiskt hjälpmedel att lyfta in verkligheten” (Dahlgren och Szczepanski, 2007:7f).
21
Szczepanski (2007:12ff) framhåller betydelsen av att utomhuspedagogik är ett tematiskt och ämnesövergripande forsknings och utbildningsområde som fokuserar platsens betydelse för lärande, hälsa och upplevelse. Att synliggöra människan och samhället i de lokala och globala kretsloppen är en viktig del av utomhuspedagogiken. Här finns utgångspunkter för praktisk miljölära, en bas för undervisning om vår kropp och hälsa, en plats för estetiska upplevelser, en plats för reflektion och en lärobok i alla ämnen. Var man lär sig något – platsen för lärandet. Samhällsliv, natur och kulturlandskap – att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas och att platsens betydelse för lärandet lyfts fram (Szczepanski, 2007:12ff).
Szczepanskis forskning visar ”att utomhuspedagogiken är ett komplement till den mer traditionella inlärningsmiljön, där lärandet oftast sker inom fyra väggar. Den bör ses som en naturlig del i lärandet, inom såväl förskola, grund och gymnasieskola. Alla ämnen kan mer eller mindre praktiseras i en utomhusmiljö, en miljö som stimulerar till lärande och lyfter fram barns nyfikenhet, fantasi, kreativitet och samarbete i mer autentiska situationer där verkliga naturföreteelser äger rum” (Szczepanski, 2007:10). Genom att förlägga undervisningen utanför verksamheten kan man levandegöra och gripa begreppen och därigenom komma i kontakt med verkliga processer. Undervisningen blir då både mer varierad och mer spännande, än traditionell undervisning samtidigt som den stimulerar flera sinnen. Syftet med utomhuspedagogiken är att föra samman hand, huvud och hjärtat i lärandesituationen utomhus. Utomhuspedagogiken har sin forskningsförankring i både nationella och internationella studier av människans relation till den fysiska miljön. En variationsrik naturpräglad utomhusmiljö ökar koncentrationsförmåga och påverkar motorikutveckling och hälsan genom bland annat att sänka nivåerna av stresshormoner. Dahlgrens och Szczepanskis forskning beskriver att utomhuspedagogiken kännetecknas av att den bygger på erfarenheter utanför den traditionella undervisningen inomhus. Dahlgren framhåller att utomhuspedagogikens undervisande identitet bestäms av den fysiska natur och kulturmiljön och att detta erbjuder lärandets innehåll (Szczepanski, 2007:9ff).
Utomhuspedagogiken får sin identitet genom att den är en plats för lärande som ett föremål för läranden. Forskning visar att utomhuspedagogikens viktigaste identitet är
22
lärandets process som erbjuder utomhuspedagogiken ett slags motiverande och inspirerande rum med oändliga väggar (Szczepanski, 2007:14).
4.2 Lärandet genom utomhuspedagogiken
Szczepanski (2007:14) betonar betydelsen av att utomhuspedagogiken bidrar till ett lustfyllt, fantasirikt och kreativt lärande där alla sinnena aktiveras genom synen, hörseln, smaken, lukten och känseln och att dessa fem sinnena kommer till uttryck genom att vistas ute i naturen. Ute i naturen använder man synen genom att ex se djur, hörseln använder du genom att ex höra fåglarnas sångläte, smaken genom att smaka på vad naturen erbjuder dig, ex bär, lukten genom att ex lukta på mossa och att känseln kommer till uttryck när du känner på ex olika kottars mönster och former och allt detta bidrar till att upplevelserna ute blir till ett verklighetsbaserat lärande där man lär och utvecklas med alla sina sinnen. (Szczepanski, 2007:14)
Szczepanski (2007:14) betonar att det är viktigt att man som pedagog erbjuder olika utmaningar i utemiljön eller i naturen i form av olika stationer som fångar barnens olika intressen, förmågor och behov och dessa stationer kan vara en form av där barn kan träna sin fantasi, kreativitet och motoriska utveckling. Szczepanski (2007:14) menar att med olika stationer kan vara olika former av lärandesituationer så som exempelvis en motorikbana, en station där barnen kan träna sin kreativa förmåga som att exempelvis rita av något de har sett i skogen eller en bana där pedagogen har lagt ut olika naturmaterial där barnen själva får välja hur de ska använda sin fantasi och kreativa förmåga genom att skapa och konstruera själva utav de olika variationsmaterialen som naturen erbjuder. (Szczepanski, 2007:14). Genom att som pedagog bidrar med detta så skapar man en positiv och rolig miljö för barnen som resulterar genom att barnen får ett positivt och roligt förhållningssätt mot naturen och dess variationsrika material naturen bidrar med och att barnen utvecklas och lär genom ett roligt och positivt verklighetsbaserat lärande som bildar en arena där lärande och utveckling pågår. Det sker ett lärande och utveckling bland barnen när barnen får upptäcka och skapa sina egna erfarenheter utifrån sina egna upplevelser i utemiljön. Citat hämtat från Szczepanski (2007:14): ”barnen erbjuds många tillfällen i utemiljön där barnens
23
praktiska utförande i stunden kan berikas denna variation av lärande och utveckling av vad naturen erbjuder utomhus. Utomhusmiljön erbjuder en variation av lärande och utveckling, där barnet kan lära och utvecklas i matematiken och språket, upplevelsen av hur kunskaper och matematik och språkliga begrepp kan bli synliga i exempelvis kottens mönster och utseende” (Szczepanski, 2007:14).
Szczepanski (2007:14) menar att utemiljön bidrar även till ett upplevelsebaserat lärande som innebär att det vi lär ute blir mer förknippat med verklighet eftersom att vi ute lär med alla våra sinnen. Naturen erbjuder många lärande situationer inom många olika områden så som fantasi, kreativitet, språk, samarbete, motorisk utveckling och koncentrationsförmåga (Szczepanski, 2007:14). Citat hämtat från Dahlgren och Szczepanski (2004:9ff): ”naturen är ett landskap, en arena, den fysiska verkligheten blir lärmiljö. Uterummet blir ett sätt att lära, på samma gång objekt för lärandet och som blir en del av lärprocessen” (Dahlgren och Szczepanski, 2004:9ff).
4.3 Fördelarna med lärandet utomhus
När barn vistas i utemiljö blir barnen friskare och det har en positiv effekt på hälsan och även att motoriken och koncentrationen förbättras. Utemiljön bidrar även till att barnen blir piggare, lugnare, gladare och mindre konfliktbenägna. Utemiljön påverkar barns lärande och utveckling genom att barnen skapar sig verklighetserfarenheter genom att lärandet utomhus blir till ett verklighetsbaserat lärande där man lär med alla sina sinnen. När utemiljön används som ett rum för lärande bidrar detta till att barnen lär och utvecklas med hela kroppen samtidigt som sinnena stimuleras och blir till ett aktivt lärande. (Szczepanski, 2007:12f). Barn får en bättre hälsa och är friskare när de erbjuds och får en möjlighet att vara på en varierad och skiftande utemiljö. Citat hämtat från Szczepanski (2007:7): ”utemiljön bidrar till att alla kroppens alla fem sinnen stimuleras som lukt, syn, hörsel, känsel och smak och som bidrar till att hela kroppen medförs i lärandet. Sinnena ger upphov till många minnen som bidrar till en meningsfylld lärandeprocess. Platsen har stor betydelse för lärandet och det är starkt sammankopplade och gynnar barnens hälsa, motorik, motivation och koncentration. Barnen får starkare upplevelser av utemiljön än av innemiljön” (Szczepanski, 2007:7).
24
Szczepanski (2004:10ff) hävdar att utomhuspedagogik erbjuder ett extra rum i utemiljö och som erbjuder en jättestor självständighet för barnen att vistas i ute. Att vistas utomhus sätter fart på fantasin på ett annat sätt eftersom utemiljön inte har samma begränsningar som inomhus där det traditionella lärandet oftast sker inom fyra väggar. Även miljön bidrar till att barnen får chanser och möjligheter att uttrycka sig själv utifrån sina egna förmågor, intressen och behov och få verklighetsanknutna erfarenheter från naturen som bidrar till ett lustfyllt och verklighetsbaserat lärande och där man har möjlighet att upptäcka, utforska med alla sina sinnen. Citat hämtat från Dahlgren och Szczepanski (2004:10ff): ”när barnen får olika upplevelser av naturen bidrar det till att de får funderingar över olika processer och händelseförlopp på ett naturligt sätt, detta leder i sin tur till en djupare kunskap. För att barn ska lära sig måste de själva få upptäcka, göra, testa och reflektera över saker och ting i sin omgivning”.
4.4 Nackdelarna med lärandet utomhus
Szczepanski och Dahlgren skriver att pedagogers ogillande att flytta ut undervisningen utomhus eller att ta med barngruppen ut kan grunda sig i osäkerhet och rädsla. Ofta beror detta på att man har för lite kunskap och erfarenhet av att vistas med barn utomhus (Szczepanski och Dahlgren, 2004:11f). Enligt Szczepanski och Dahlgren (2004:10) är många barn inte bekanta med skog och natur från sin hemmiljö. I dessa fall kan det uppstå oro, otrygghet och obehag när verksamheten tar ett kliv mot ett utomhuspedagogiskt arbetssätt.
Det krävs att man är van vid att vara ute i naturen för att få en relation till naturen och detta kan man endast få genom att vara ute regelbundet i olika väder och under hela året. I början kan barnen vara högljudda, stökiga och okoncentrerade. Efter ett tag kommer de att bli mer fokuserade och få ett mer avslappnat förhållningssätt till detta arbetssätt (Szczepanski och Dahlgren, 2004:17).
Ett annat hinder som kan uppstå är att barn lätt tar efter vuxnas attityder till naturen, vilket inte alltid är en positiv attityd. Denna negativa syn kan bero på till exempel dåliga erfarenheter eller rädsla. Det kan leda till att utemiljön och naturen blir något
25
främmande som inte är i relation till dem själva. Naturen och utemiljön bör finnas invävd i barns dagliga och meningsfulla vardag . Barn gör som vi vuxna gör, därför behöver vuxna vara förebilder för barn. Barnet lär av vuxna men också av sina kamrater. Andra hinder som kan finnas är traditionellt tänkande, okunskap och eventuell rädsla för det utanför gårdens och verksamhetens trygga tillvaro. Pedagogerna vet inte vad som kan hända och är rädda att tappa kontrollen. Rädda för att misslyckas, känner krav på att de ska inneha all kunskap innan de lär ut till barnen. Många är rädda att barnen ska skada sig eller försvinna (Szczepanski, 2005:90ff).
26
5. Metod
Vi har intervjuat sex verksamma pedagoger på tre olika ”I Ur och Skur” - förskolor då det är deras syn och förhållningssätt om ”I Ur och Skur” pedagogiken vi vill ta reda på och hur de ser på lärandet genom denna pedagogik och vilka fördelar och nackdelar det finns. För att uppnå vårt syfte med vår undersökning och att få svar på våra frågeställningar har vi valt kvalitativ intervjuundersökning som metod för att gå in mer på djupet och få en helhet och kvalitet på våra intervjuer. Därför var kvalitativa intervjuer den metoden som vi tyckte var lämpligast i vår undersökning. Enligt Eliasson (2006:21) passar kvalitativa metoder bra när man vill fördjupa sig mer inom det område man valt att undersöka. Eliasson (2006:22) menar även att kvalitativa metoder är den vanligaste metoden inom samhällsvetenskapen. Vi valde bort observationer som metod för att vi inte tyckte att denna metod var relevant för vår undersökning eftersom vi inte skulle göra en iakttagelse i eller av en miljö utan vårt syfte gick ut på att undersöka pedagogernas syn på pedagogiken. Enligt Eliasson (2006:22) lämpar sig observationer mest när man ska göra iakttagelser i eller av en miljö. Våra intervjufrågor var öppna frågor som var flexibla och som gick att anpassa efter hur intervjun utvecklades under tiden då intervjuerna pågick. Fördelen med kvalitativa metoder är att de är flexibla och går att anpassa efter situationen och hur undersökningen utvecklar sig. Med denna metod går det att samla in empiriskt material så länge det skulle behövas och till att det inte finns mer (Eliasson, 2006:27f).
27
5.1 Urval
Pedagogerna vi intervjuade var fyra kvinnor och två män i olika åldrar. Pedagogerna är slumpmässigt utvalda och arbetar på tre olika ”I Ur och Skur”- förskolor från tre olika kommuner i södra Sverige. Vi utgick ifrån vårt syfte när vi gjorde valet av förskolorna och därefter gick vi in via friluftsfrämjandets hemsida för att välja förskolorna.
5.2 Undersökningsgrupp
Pedagogerna på de olika förskolorna har vi valt att kalla för Anna, Bengt, Kerstin, Linda, Lisa och Håkan. Nedan följer en kort presentation av pedagogerna som är skyddade av fingerade namn.
Anna är utbildad lärare i matematik och no. Nu arbetar hon på en ”I Ur och Skur”- förskola och har gjort detta i två år. Hon har tidigare varit involverad i friluftsfrämjandets barnverksamhet som ledare och har friluftslivet som sitt stora intresse. Anna arbetar tillsammans med Håkan. Håkan är barnskötare och har arbetat med denna pedagogik i sex år och trivs med sitt medvetna val att få arbeta ute. Förskolan de båda arbetar på ligger i en ekoby utanför en tätort.
Bengt är lärare och har arbetat med denna pedagogik i ett år. Han har friluftslivet som sitt intresse och var själv Mulle som barn. Bengt arbetar tillsammans med Kerstin som är förskollärare. Kerstin har arbetat med denna pedagogik i tolv år. Hon har naturen och friluftslivet som ett av sina intressen. Förskolan de båda arbetar på ligger i ett villaområde med ett naturskönt område runtomkring.
Linda är barnskötare och har arbetat med denna pedagogik i sju år och arbetar tillsammans med Lisa. Hon anser att den här pedagogiken passar henne som ” handen i
28
handsken” och intresset för friluftsliv. Lisa är förskollärare och chef för verksamheten och har arbetet med friluftsfrämjandets ”ledare” i 17 år och med ”I Ur och Skur” pedagogiken i 10 år. Hon har själv varit ledare i friluftsfrämjandet och därigenom fick hon upp intresset för ” I Ur och Skur” pedagogiken. Förskolan de arbetar på ligger enskilt i ett naturskönt område ute på landet med åkrar och skog runt omkring sig.
5.3 Genomförande
Vi har besökt tre ”I Ur och Skur” -förskolor för att få en större variation i vår undersökning. Vi kontaktade tre utvalda ” I Ur och Skur”- förskolor i tre olika kommuner i södra Sverige och berättade vem vi var och att vi skriver ett examensarbete och vårt syfte med vår studie. Vi fick prata med en ansvarig pedagog på varje förskola som vi bestämde tid med då vi kunde komma ut och intervjua. Vi valde att intervjua två pedagoger på varje avdelning per förskola för att få mer variation i intervjusvaren. Intervjuerna genomfördes enskilt med de olika pedagogerna för att de inte skulle påverka varandra. Fördelen med att intervjua enskilt är att det inte finns en medpartner till den som ska intervjuas som kan påverka den intervjuade negativt. Nackdelen när man gör intervjun enskilt är att man gå miste om hur människor resonerar i grupp särskilt om man intervjuar flera samtidigt, detta är något som enskilda intervjuer har svårare med (Eliasson, 2006:25). Våra intervjufrågor har utgått ifrån våra frågeställningar. När vi genomförde våra intervjuer använde vi oss utav en diktafon och även antecknade under intervjun. Efter intervjun bearbetade vi pedagogernas intervju svar och därefter gjorde vi en gemensam sammanställning för att få en bättre översikt. Vi har valt metoden att spela in intervjun för att det är en fördel att man kan gå tillbaka och lyssna på intervjun ordagrant om och om igen om det skulle behövas. Nackdelen med detta är att det kräver tid att skriva ut intervjuerna på papper för att kunna analyseras. Fördelen att använda sig utav anteckningar är ett bra sätt om man gör en
29
dokumentation av en kortare intervju, men nackdelen med detta är att man inte kan citera personen i fråga ordagrant (Eliasson, 2006: 25).
5.4 Etik
Vi har tagit del av vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet:2002). Vi gör detta för att ta hänsyn till de människor som har medverkat i vår studie. Vetenskapsrådet har fyra olika huvudkrav. Det första är informationskravet – Att de som medverkar i studien ska bli informerade om studiens syfte och att deras deltagande är frivilligt. De har även rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Att de uppgifter som insamlas inte kommer att användas för något annat syfte än för den tänkta studien. Samtyckeskravet – Att de som deltar i undersökningen har rätt att bestämma hur länge de vill delta och få veta på vilka villkor de deltar i. Konfidentialitetskravet - Att de som deltar har rätt att veta att deras deltagande kommer att anonymiseras och behandlas konfidentiellt. De har även rätt att få veta att personuppgifterna kommer att förvaras på ett sådant sätt att inte obehöriga kan ta del av dem. Nyttjandekravet – Att de har rätt att få veta att allt som har samlats in i undersökningen endast kommer att användas till den tänkta studien.
Vi har informerat pedagogerna om ovanstående punkter och vi har även informerat dem att vi kommer att ge både pedagogerna och förskolan fingerade namn i vårt resultat och analysdel för att skydda deras riktiga identitet. Innan vi genomförde våra intervjuer informerades pedagogerna på förskolorna om vårt syfte med studien och att det var frivilligt att medverka och att de kan avbryta undersökningen när som helst de önskade. För att ta hänsyn till pedagogernas integritet kommer inspelningarna av intervjun att förstöras i samband med att vår undersökning blir klar. Detta gör vi för att behålla deras anonymitet.
30
6. Resultat
Under detta kapitel presenterar vi det empiriska materialet som vi har samlat in genom våra intervjuer med pedagogerna. Resultatet baseras på de sex kvalitativa intervjuerna som vi genomförde med pedagogerna på tre olika ” I Ur och Skur”-förskolor. För att strukturera våra resultat har vi valt att dela upp intervjuerna under varje rubrik som utgår ifrån våra frågeställningar.
6.1 Pedagogernas syn på ”I Ur och Skur” pedagogiken
Anna tycker att man lär utomhus, ”en pedagogik man genomför ute helt enkelt” menar hon. Hon tycker att pedagogiken även utgör grön flagg som är en hållbarutveckling när det gäller miljötänket ur ett ekologiskt förhållningssätt. Hon tycker även att pedagogiken kopplas samman med naturen, miljön, friluftslivet och leken året runt och med hjälp av naturen. Hon poängterar vikten av Friluftsfrämjandets barnverksamhet Knopp, Knytte och Mulle som utgör grunderna till ett medvetet naturtänk hos barnen. Hon säger ”att man i tidig ålder visar ett förhållningssätt mot naturen, att respektera naturen och vårt sätt att vara gentemot den”.Håkan uttrycker sig ”det känns rätt helt enkelt, hela konceptet känns rätt, det här med att vara ute och tror på detta att vara ute”. Han tycker att man lär sig uppskatta och ta tillvara på miljön. Han menar ”naturmedvetenheten i det hela”. Han menar att man ska lära av naturen, inspirerad av att lära sig ute i naturen. Han säger ”Inte bara vara ute i naturen utan att lära av den också”. En positiv och nyttig pedagogik, naturen erbjuder mer som kan inspirera barnen. En pedagogik som tar tillvara på barnens möjligheter och förmågor menar han.
31
Bengt anser att den här pedagogiken är rätt i tiden och att den känns modern. Han säger att grundtanken med ”I Ur och Skur” pedagogiken är att man använder hela kroppen och alla sina sinnen. Han menar också att denna pedagogik är framtiden eftersom den strävar efter en hållbar utveckling och att man arbetar mycket med natur och miljöfrågor. Målet är att man ska ge barnen ett livslångt lärande till friluftsliv och att de ska känna glädje av att komma ut i naturen. Han tycker även att pedagogiken är värdefull och viktig för samhället eftersom den hela tiden strävar efter en hållbar utveckling.
Kerstin tror på denna pedagogik. Hon menar att man inte kan arbeta med något som man varken tror på eller brinner för. Det gäller att se möjligheterna, för det du kan ”göra inne kan du också göra ute”. Det gäller att också själv ha ett intresse för uteliv menar hon.
Linda menar att man måste tro på pedagogiken och att man måste ha en känsla för sitt arbete. Hon säger att när man är ute så ser man saker och ting ur en annan synvinkel och att man måste ha en känsla av att kunna ha ”naturseendet och uteseendet”. Den här pedagogiken är som ”handen i handsken” på en själv menar hon och att det är avslappande att arbeta efter denna pedagogik eftersom naturen erbjuder ett lugnt arbetssätt att arbeta efter. Det ska hela tiden vara en medvetenhet i det man gör anser hon.
Lisa uttrycker att hon tycker om att arbeta utomhus och att hon tror på ”pedagogikens filosofi och friluftsfrämjandets ideologi”. Hon tycker även att det är viktigt att man hela tiden utgår ifrån barnet och ser den här pedagogiken positivt eftersom de är medagerande och medupplevande ledare som hela tiden följer barnen. Hon menar att man lär sig lika mycket som barnen lär sig.
32
6.2 Pedagogernas syn på lärandet genom
utomhuspedagogiken
Anna uttrycker sig att man medvetet måste ha ”barnet i centrum” i alla lärandesituationer. Naturen erbjuder många olika lärandesituationer. Anna säger att ”barnen har många olika miljöer ute i naturen som inbjuder till lek och i leken kan det uppstå en situation som plötsligt blir till en mattesituation och vips så har man en lärorik lärandesituation”. Hon tycker även att naturen erbjuder många olika lärandesituationer som sång, musik, livskunskap, matte och svenska. Utomhus är barnens fantasi och kreativitet mycket större. Barnen lär sig på många olika sätt ute i naturen, de använder naturen som lekplats och som lekmaterial. Att man bara inte är ute och leker hela tiden, att man har ett mål med det man vill göra med barnen. Hon säger även ”att man har en medvetenhet i allt vad man gör med barnen. Den viktiga leken, att man fångar barnen i leken, att man är medupptäckande, medagerande, medupplevanden och medundersökande”.
Håkan tycker att lärandet ska lekas fram och att man ska tillvara på barnens intresse. Ute i naturen finns det mycket som lockar och inspirerar barnen. Barnen lär sig mer och bättre genom att vara utomhus eftersom det blir lättare att lära sig. Man ska inte bara vara i naturen för att man ska vara ute utan att man även ska lära sig av den. Håkan nämner även att pedagogiken är utformad på ett sådant sätt så att man kan uppnå alla målen som finns i läroplanen.
Bengt anser att det är lättare att lära sig utomhus och det är lättare att hitta sin stil utomhus. Han menar att ute använder man alla sina sinnen och det blir lättare att hitta sina olika lärstilar. Det är viktigt att man hela tiden är med barnen när de upptäcker något och att man inte ska ha så mycket planerat när man går ut. När barnen har hittat något, utgår man ifrån det och då kan man arbeta med de olika lärandesituationerna som uppstår, som då kan vara matematik, språk eller no. Även vi pedagoger kan hitta något intressant och då får man med barnen på detta sätt. Han säger att ”det är även viktigt att
33
lära barnen att tänka miljötänk, sträva efter en hållbarutveckling och att lära de att vara rädd om vår natur”. Bengt ser bara positivt på den reviderade läroplanen och tycker att den går ”hand i hand” med ” I Ur och Skur” pedagogiken och att den är lätt att koppla till friluftsfrämjandets cirkel. Han tycker även att det är bra att läroplanen har lagt mer vikt på att vara ute och att man ska värna om miljön.
Kerstin menar att inne kan du läsa om allemansrätten hur länge som helst om hur man inte ska bryta grenar och hur man värnar om naturen. Hon menar att det här kan man istället visa i praktiken, eftersom hon tycker att det är lättare att lära ute. Hon ser lärandet genom att man har en ryggsäck med sig när man går ut och vad man packar ned i den beror på vad det är man vill lära sig. Det är viktigt att lära barnen att tänka miljötänk och att sträva efter en hållbar utveckling. Den nya läroplanen har lagt stor vikt på miljö och naturvårdsfrågor, vilket hon nämner att de kopplar förskolans läroplan till friluftsfrämjandets cirkel som de arbetar efter. Det är viktigt att de går ”hand i hand” hela tiden. Barnen hittar hela tiden eget material när de är ute och på detta sätt får barnen själva använda sin egen fantasi och sin kreativitet, vilket stärker dem i sin utveckling och att barnen är väldigt duktiga på att hitta på egna saker menar hon.
Linda menar att lärandet blir mer konkret av att vara ute eftersom det är där man upptäcker och att man kan skapa hur mycket som helst. Man kan sitta inne hur länge som helst att läsa i en bok utan att det ger någonting, utan man måste uppleva med alla sina sinnen ute i naturen men samtidigt ska man hela tiden ha växelverkande miljöer. Man kan arbeta om skogen i skogen, men man kan även ta in skogen och arbeta vidare. Det blir ett upplevelsebaserat lärande menar hon. Den reviderade läroplanen ser hon bara som positivt eftersom den har vävt in allt det som de redan arbetar med och att man sedan kan koppla den till cirkeln som vi arbetar med och där man hela tiden måste ha ”barnet i centrum”. Man ska inte vara ute bara för att vara ute, utan det måste ge barnen någonting. Man ska varje dag gå ut med en ryggsäck på ryggen med det innehåll som man vill lära sig. Det ska hela tiden vara medvetenhet i det man gör. Det är viktigt att vi ledare hela tiden är medupptäckande, medundersökande, medupplevande och medagerande tillsammans med barnen när vi upptäcker naturen och närmiljön menar hon och som blir till ett upplevelsebaserat lärande.
34
Lisa nämner att genom att vara utomhus lär man sig med hela kroppen och sina sinnen. Man är där barnen är och man sätter alltid barnet i första hand. Även att man får vara ute och uppleva och att man lär tillsammans är en del av lärandet. Det är viktigt att man lär barnen ta hänsyn till naturen och hur man värnar om den, men det är även viktigt att låta barnen tänka hållbar utveckling. Lisa nämner även att de har ett skräpmonster:
”vi har ett skräpmonster som hjälper oss att se till att vi sorterar rätt för det ska vara så lite mat som möjligt till skräpmonstret. Och vi komposterar och använder kretsloppet i komposten varje år för att sedan plantera det i våra planteringslådor och sen lägger vi tillbaka det i komposten igen”.
Lisa nämner att de arbetar hållbart med miljö och naturvårdsfrågorna dagligen och att de lär barnen redan från tidig ålder att tänka miljötänk. Det är viktigt att man lär barnen att vara rädda om naturen och att de kan grunderna i allemansrätten. ”när man arbetar utomhus är det hela tiden viktigt att tänka på de didaktiska frågorna – Vad, Hur, Varför och Var. Varför går vi ut? Är det för att vi ska vara ute eller för att vi ska få någonting tillbaka”? Hon menar att det ska ge barnen någonting när de är ute. Det finns mycket man kan arbeta med när man är utomhus, man får in språk, teknik och matematik. Det finns mycket material att hitta ute när man håller på med matematik- det finns stenar, kottar och grenar som man kan använda sig utav. Barnen forskar mycket när de är ute och det gäller att ta tillvara på det. En annan sak som är viktig är att man ger barnen frihet under uppsikt eftersom det gör att de tar hänsyn till skogen och oss vuxna. När man arbetar med den här pedagogiken ska man inte planera så mycket utan man ska hela tiden utgå ifrån vad barnet vill och sedan bygga vidare på det. Det är viktigt att hela tiden ha ”barnet i centrum och att man har en ryggsäck som är fullmatad och den tar man med sig ut varje dag” menar hon.
6.3 Pedagogernas syn på fördelar och nackdelar med
lärandet utomhus
35
”att vara ute, det mår man bra av och att barnen redan från tidig ålder får ett förhållningssätt hur man ska vara i naturen och har man detta från tidig ålder, då är det också ett intresse att man värnar om naturen sen också när man blir vuxen”. (…) Vi har Friluftsfrämjandets barnverksamhet som Knopp, Knytte och Mulle som gör att barnen kan vidareutveckla sina kunskaper mellan de olika stegen och som blir till ett meningsfullt lärande”.
Hon menar vidare att man erbjuder barnen många olika inlärningssituationer och att man inte blir så styrd av materialet. Det hon menar är att materialet inte ska styra barnen i deras utveckling. De väljer på ett annat sätt ute i naturen och lekmaterialet är inte lika bestämt ute som inne. Hon menar även att det inte är materialet som kommer i fokus ute som inne, här är det i stället barnet som kommer i fokus, inte materialet. Man är mer fri som pedagog när man är ute, eftersom utomhusmiljön erbjuder en mer avslappnad och lugn miljö. Det är lättare att fånga barnen ute eftersom naturen erbjuder mycket variationsrikt naturmaterial som lockar barnens intresse, fantasi och kreativitet. Den erbjuder mycket så som pinnar, kottar, stenar och mycket mera. Hon menar att ute i naturen har barnen friare uttrycksmedel, de får mer utlopp för sin fantasi och kreativitet. Barnen är mer självständigare ute och det blir mindre konflikter eftersom utemiljön erbjuder ett större rum.
Anna uttrycker sig att nackdelarna inte är så många men att de finns där: ”är man inte fysisk stark så är det en nackdel att arbeta på en ”I Ur och Skur - förskola eftersom där är en hel del packning man ska ha med sig ut, när man är på vandring i skog och mark med barnen”. Anna säger ”som ledare på en ” I Ur och Skur” krävs det en hel del, man inte ska vara rädd för att ta i när man jobbar på en I Ur och Skur – förskola, för vi pedagoger är mycket ute med barnen”.
Håkan menar att en av fördelarna är att han trivs bäst att vara utomhus och tycker det är skönare att arbeta ute. Det även bra för barnen att vistas utomhus eftersom de blir rörligare, friskare och mer motståndskraftigare. Barnen på en ” I Ur och Skur - förskola är mindre sjuka menar han. En nackdel som även Håkan nämner är att när barnen är inomhus har de svårt för att acceptera att de ska sitta stilla. Barnen är vana att röra sig fritt på stora ytor utomhus och det kan bli ett problem när de kommer inomhus menar han.
36
Bengt tycker att fördelarna med lärandet utomhus är att det är ett upplevelsebaserat lärande och att man lär sig med alla sina sinnen. Det finns ett oändligt utbud med material ute i naturen och det är bara att skapa efter sin fantasi och kreativitet. Flera olika lärstilar får plats ute. Det man läser inne i en bok har man lättare att förstå om man praktiserar detta ute i praktiken menar han. En av nackdelarna som även Bengt tycker är att när man är inne har varje sak sin egen plats, då blir det att materialet inne sätts mer i fokus än själva barnet men ute är det barnet som sätts i fokus i stället för materialet. Naturen erbjuder ett oändligt variationsrikt lekmaterial och det blir inte lika styrt ute som inne menar han.
Kerstin nämner att en av fördelarna av att vara ute är att barnen lättare löser konflikter än vad de gör inne. Detta gör de eftersom när man är ute är det stora ytor och då orkar de inte springa och hämta en pedagog utan då löser de konflikten själv. Hon menar även att ljudnivån är betydligt mindre när man ute för där är det inget som dämpar den. Kerstin nämner att en av nackdelarna är att de inte har någon riktigt gård som de kan vara på och de har haft många diskussioner om hur de ska ändra den och det är inte något man gör på en dag menar hon. ”Därför är det tur att vi har nära till skogen”. En annan nackdel som Kerstin nämner är att det är svårt att få föräldrarna med på tåget. De förstår inte alltid att barnen går på en ” I Ur och Skur” – förskola och därför får inte barnen alltid rätt kläder med sig. Det gäller att klä sig efter väder och är det kallt ska du ha kläder så att du kan vara ute i fyra – fem timmar eller om det regnar ska man ha regnkläder och hela stövlar och det är inte alltid föräldrarna lever upp till detta menar hon.
Linda tycker att fördelen att arbeta utomhus är att man har ett extra arbetsrum där ute. Det finns hur mycket naturmaterial som helst som man kan arbeta med. ”Barnen använder sin fantasi och kreativitet och den är oändlig, de bara skapar och skapar, man kan hålla på hela dagen” menar hon.
Det finns inga svårigheter med att arbeta utomhus tycker Linda. Det enda nackdelen hon kan se är att föräldrarna har svårigheter med att förstå att det är en ” I Ur och Skur” – förskola. Föräldrarna har svårt att förstå när det gäller barnens utrustning och detta kan försvåra barnens utevistelse eftersom de har fel kläder med sig och då kan barnen bara vara ute en kort stund och då får man ta in materialet istället. Kläderna ska vara varma
37
och tåla regn eftersom vi är ute en stor del av dagen och även barnens packning ska sitta bra på ryggen för att inte hindra dem i deras motoriska utveckling menar hon.
Lisa nämner att en av fördelarna är när barnen slutar så kan de grunderna till allemansrätten och de vet hur man värnar om naturen. Barnen får uppleva mycket på grund av att de är ute så pass stor del av dagen. ”på detta sätt får de uppleva med sina sinnen och med sin kropp”. En annan fördel är att både personal och barn är friskare och det innebär en ekonomisk hållbarhet eftersom de sällan är sjuka.
Lisa nämner även att en av nackdelarna med lärandet utomhus är att barn som är utomhus mycket och på väldigt stora ytor kan ha svårt att samspela med andra barn när de kommer in på små ytor. Hon menar att det är viktigt att man hela tiden har växelverkande miljöer, att man både är ute och inne:
”om 20 barn leker inne så blir de väldigt nära varandra men ute är de aldrig så nära varandra. För att barn ska klara av det så småningom måste man hela tiden ha växelverkande miljöer för att de sedan när man ska till skolan, där man sitter stil i två – tre timmar. Förskolorna arbetar mycket med utomhuspedagogik, men inte skolorna. Så någonstans måste vi hela tiden parera och förbereda dem för det också” menar Lisa.
Lisa menar även att man måste lära barnen att vara inne för att de lättare ska kunna klara av det sociala samspelet när de kommer in på små ytor. Man ska inte mata barnen med för mycket utomhuspedagogik eftersom det kan bli för mycket för barnen. Hon nämner att de har haft barn som har sagt när de har slutat – ”Jag har varit ute på Mulle hela mitt liv och jag ska aldrig mera gå i Mulle”. Därför är det viktigt att hela tiden ha växelverkande miljöer. En annan nackdel som Lisa nämner är att det kan vara svårt för föräldrarna att förstå att det är en” I Ur och Skur”- förskola. De förstår inte att barnen är ute mycket och att de behöver rätt sorts kläder på sig. Detta innebär att vi inte kan vara ute lika mycket som vi har planerat eftersom barnen inte har kläder som är tillräckligt varma eller som inte tål regn.
38
7. Diskussion och Analys
I diskussionen har vi diskuterat och analyserat vårt resultat utifrån den litteratur som vi har använt oss av i teoretisk förankring och tidigare forskning och som har varit relevant att koppla samman till varje pedagogs enskilda svar och att vi även har använt oss av samma rubriker som när vi redovisade resultatet av vårt insamlade material.
