Samtliga pedagoger är verksamma inom särskolan och har så varit under ett antal år och har stor erfarenhet av verksamheten. Pedagogernas syn på inkludering var samstämmig och de kunde se såväl vinster som förluster med inkludering. Samtliga pedagoger un- derströk betydelsen av att den enskilda eleven får det stöd som man behöver för att kun- na utvecklas optimalt. Sedan var det inte viktigt om eleven tillhörde särskolan eller grundskolan förutsatt att stödet för den enskilde eleven och dennes utveckling fanns där. Det är resurserna som är avgörande för att eleverna på skolan skall må bra och då är det där fokus skall ligga. En pedagog uttryckte det så här: ”- Varje elev skall få utvecklas
utifrån sina förutsättningar och sin förmåga och sina behov oavsett om man sen får gå i grundskola eller särskola, (Lärare 1).”
En av pedagogerna (Specialpedagog 3) talade om att namnet på undervisningen, oavsett om den bedrevs inom särskolan eller grundskolan var oväsentliga. Det viktiga var att man befann sig där man får sina behov tillgodosedda, i en god pedagogisk och lärorik miljö. Om individualisering skall uppnås så behövs det fler klasser och grupperingsmöj- ligheter än vad som finns idag, och i dagslägen är detta inte möjligt.
Vidare hade samtliga pedagoger en oerhörd positiv bild av särskolan och samtliga pe- dagoger vill se att särskolan finns kvar även i framtiden. Lärarna såg utifrån sina erfa- renheter att en del elever får sina behov tillgodosedda i denna skolform och att den ger eleverna en bra lärandemiljö. Vidare tycker man att integrering i de ämnen som fungerar skall byggas vidare och att man i viss mån och så långt det är möjligt, skall sudda ut gränserna och öka samarbetet mellan särskolan och grundskolan inte minst pga. stäm- peln man får som elev i särskolan.
De skolledare som jag hade kontakt med hade mångårig erfarenhet av särskoleverksam- het. Deras syn på inkludering är samstämmig när det gäller att samarbetet mellan grund- skolan och särskolan bör vidareutvecklas och där en rektor förordar att pedagogerna skall vara verksamma i båda verksamheterna för att på så sätt kunna komplettera var- andra.
Fördelarna som skolledarna ser med inkludering är bl. a att eleverna får en mindre klass med mindre elevantal än i dagens skola. Där kan de känna trygghet, gemenskap och samhörighet dessutom får eleverna en undervisning som utgår från deras specifika be- hov och att detta inte är möjligt i den stora gruppen. Vidare är nackdelarna med inklude- ring att det finns en risk med att de inkluderade eleverna kommer att känna att de inte kan allt som de övriga eleverna kan och att skillnaderna och klyftan kommer att öka med åldern. Här följer en sammanfattning kring lärares och skolledares syn på inklude- ring:
6.2.1 Uppfattningar om inkludering ur ett lärarperspektiv
Lärare: Fördelar: Nackdelar:
• Social samhörighet: (1, 2, 3) - Samtliga elever går i
samma klass.
- Eleverna lär sig de sociala koderna.
- Eleverna är delaktiga i större sammanhang. • Gemensamma aktiviteter: (1, 2, 3)
- Hitta möjligheter där ge- menskap är i fokus, tex.: utflykter, temaarbete, te- madagar, teater och elev- råd.
- Individuell undervisning som utgår ifrån individen och sker på rätt nivå. • Ökat lärarsamarbete: (2, 3)
- Den enskilda läraren är knuten till ett arbetslag. - Lärare som arbetar över
gränserna.
• Barn lär av varandra: (1, 2,3) - Barn med utvecklings-
störning lär sig de sociala koderna i samvaro med andra barn. - Kunskapsinhämtningen • Utanförskap: (1, 2, 3) - Eleven har svårt att vara sig själv i den stora gruppen. - Eleven blir den
som aldrig kan. • Svår inlärningssitu- ation: (1, 2, 3) - Svårt att ta del av undervis- ningen. • Motivationspro- blem: (3)
- Eleven ger upp i den stora gruppen. • Pedagogers tvek- samma inställning till inkludering: (1, 3) - Tidsbrist för individanpassad skolgång.
ökar.
Lärarnas syn på inkludering är mångfacetterad. Lärarna kunde se något positivt med dagens segregerade skola, där man ofta talade om nyckelord så som gemenskap, trygg- het i den lilla gruppen och tid till den enskilda eleven. Lärarna i de lägre åldersgrupper- na upplevde att de kunde tillgodose samtliga elevers behov samt att de räckte till i klass- rummet.
Samtidigt var man medveten om att deras lilla grupp kunde upplevas som en ”skyddad” verkstad och att eleverna i viss mån inte förbereddes på samhället i övrigt. De hade far- hågor kring hur deras elever skulle klara sig utanför särskolan trygga ramar och då kun- de inkludering ge en bra grund för social träning. Kunskap som är oerhörd viktig i det som många lärare kallade för det livslånga lärandet, som sträcker sig utanför skolans ramar.
De talade mycket om att elever lär av andra elever och att både kunskapsinlärning och social träning lärs in av andra elever. Många särskoleelever uppvisade elever som var acceptabla inom deras lilla grupp, men att detta inte skulle accepteras i en vanlig klass. Där hade lärare farhågor om att sådant beteende hade skapat utanförskap, men samtidigt kanske lärt eleverna om de rådande sociala reglerna som hade gjort att de inte hade uppvisat allt för avvikande beteende, utifrån gruppens rådande normer.
Åldern är en annan faktor som man behöver ha i åtanke när man talar om inkludering. Många lärare anser att inkludering är lättare ju lägre ålder eleverna har. Vidare anser de att svårigheten kring en välfungerande inkluderad klass ökar eftersom skillnaderna mel- lan elevernas förmågor, behov och intellekt ökar. Detta gör även att kravet på en indi- vidanpassad skolgång ökar vilket ytterligare belastar läraren och där ser lärare tidsbrist som en faktor som försvårar inkluderad verksamhet.
6.2.2 Uppfattningar om inkludering ur ett skolledarperspektiv
Skolledare: Fördelar: Nackdelar:
• Socialt utbyte: (A, B, C) - Den inkluderade ele-
ven får möjlighet att hävda sig i den stora gruppen.
- Bra för den inkludera- de eleven att vara med i alla sammanhang. • Gemensamma aktiviteter.
(B, C)
- Så som teater och drama, klassråd, ut- flykter och temadagar. • Förändring av attityder
och värderingar: (A, C) - Samtliga elever accep-
terar och lär att vi har olika förutsättningar. - Möjlighet att förändra
värderingar och före- bygga fördomar. • Ökat lärarsamarbete:
- Över gränserna och inom arbetslaget. (A, B, C)
• Värderingar och atti- tyder: (A)
- Skolan och sam- hället har en ne- gativ syn på handikapp. • Inkludering är svår- genomförbar: (A, B, C) - Svårigheter att tillgodose samt- liga elevers be- hov i en skola som är svår att förändra. • Utanförskap: (A, B, C) - Den enskilda eleven känner sig utanför och annorlunda. • Lärarsvårigheter att ha samtliga elever i samma klassrum (A, B, C) - Svårt att tillgo- dose samtliga
elevers behov.
Precis som lärare ser skolledare såväl för- som nackdelar med inkludering för såväl in- dividen som skolan som helhet. Deras positiva syn handlar om socialt utbyte mellan elever där de dels lär sig handskas med värderingar och attityder som på lång sikt för- ändrar samhällets syn på handikapp och det som är annorlunda. Den enskilda eleven får ett större socialt nätverk och utifrån detta sker positiva förändringar i form av socialt utbyte. Samtidigt ser rektorerna att detta sociala utbyte riskerar att utebli pga. inklude- ring är svårgenomförbar och att samhällets värderingar hägrar inom skolans värld samt att de elever som idag är särskoleplacerade riskerar att hamna utanför. Utanförskapet handlar om att den enskilda eleven inte får ta del av gemenskapen och att den positiva sociala kontakten uteblir.
Om man som skolledare tittar på lärarnas situation så finns det farhågor kring läraren hade kunnat tillgodose samtliga elevers behov och utgå ifrån ett individinriktat lärande där skillnaderna mellan olika elever är stort. För att detta skall lyckas ser rektorerna att ökat lärarsamarbete inom och utanför arbetslaget hade ökat, vilket de upplever som oer- hört positivt.
6.3 Skolledares och pedagogers likheter respektive skillnader kring synen på in-