Skolledares och pedagogers syn på inkludering är ganska likartade. Man har samma grunduppfattning kring vad termen innebär och vad det hade inneburit för den enskilda eleven. Såväl pedagogerna som skolledarna har tydliga visioner och ser möjligheter inom skolan för vidareutveckling av ökad integrering även om man vill behålla särsko- lan som skolform.
Den tydligaste och mest gemensamma ståndpunkten handlade om särskolans fortlevnad och samtliga respondenter ville se att särskolan fanns kvar även i framtiden. De hade alla en oerhörd positiv bild av skolformen och kunde ej tänka sig att skolformen för-
svann helt och hållet till förmån för ”en skola för alla”. Även om man i allmänhet kunde tänka sig en utbyggnad av samarbetet mellan skolformerna, så var steget långt till en fullständig utbyggnad, och detta berodde på en rad faktorer. Dels var man rädd för att särskoleeleverna skulle ”försvinna” i mängden och att ingen skulle ta vara på deras sär- intressen. Vidare trodde många att ”en skola för alla” skulle bygga på de ”vanliga” ele- vernas förmåga och förutsättning och att ”särskoleeleverna” skulle falla i skymundan. Både lärarna och skolledarna talade om att elever/klasser som grupp utgjorde många olika individer med olika förutsättningar, förmågor, kompetenser och svagheter och att fler valmöjligheter skulle gynna alla. ”En skola för alla” förutsätter fler klasser, lärare, större pedagogisk kunskap, fler resurser, mer specialpedagogisk kompetens mm och man såg inte hur detta skulle kunna vara möjligt i en tid med nedskärningar.
De flesta respondenterna kunde enas kring att ökade valmöjligheter kring den enskildes val (individanpassad skolgång) kännetecknar en skola för alla. Det är den enskilde ele- vens möjlighet att utforma sin egen utbildning och att själv få vara med och bestämma kring skolformen som är tyngdpunkten kring ”en skola för alla”. Fler valmöjligheter för den enskilde eleven är möjliga att genomföra, men då behöver även miljön inom skolan förändras och anpassas till den nya skolan. En rektor uttryckte sig så här. ”Eleven skall få vara med och prova olika sätt och slutligen välja det som man trivs med. Utan att ha en flexibel skola där man tillåter valmöjligheter är valet omöjligt. En skola för alla handlar om just valmöjligheter”. (Rektor C).
Likheterna består i att man kan se möjligheter till en vidareutveckling mellan skolfor- merna. De flesta pedagoger och skolledare ser ett utökat samarbete mellan skolformerna som dels något önskvärt för att öka kvalitén på skolan, pedagogiken och dels som en förutsättning för ”en skola för alla”. Man ser många vinster med ett ökat samarbete där arbetslagen lär av varandra. En rektor talade om samarbete och uttryckte sig så här: ”Ett nära samarbete mellan pedagoger från de olika skolformerna ger dem möjlighet att kun- na se andra möjligheter och därför är det viktigt att särskolan och grundskolan korsbe- fruktar varandra. Och det är inkludering!”. (Rektor C).
Skillnaderna består i den negativa synen på inkludering. Dels har man likartad syn på den positiva synen av inkludering och skillnaderna finns enbart på de negativa aspek- terna av inkludering. Lärarna ser faror med att den enskilda eleven ger upp i den stora gruppen eftersom denna blir eleven som aldrig kan. Vidare ser man att åldern gör att det blir svårare att förbli en del av gruppen eftersom skillnaderna mellan den normalbegå- vade eleven med utvecklingsstörningen ökar. Samtliga lärare talade om hur den enskilda elevens svårigheter i en inkluderad skola hade kunnat ta sig i uttryck. I en tid med eko- nomiska nedskärningar talade samtliga lärare om att resurser hade försvårat en inklude- rad skola och att det hade uppstått svårigheter att få ett välfungerande samarbete mellan olika lärare och arbetslag.
Rektorernas skillnader i synen på inkludering handlar även den om den negativa synen på inkludering och även här tittar man på den enskilda eleven såväl som på hela organi- sationen. Man anser att inkludering är svårgenomförbar pga. den enskilda eleven kom- mer att känna sig annorlunda och att inlärningsperspektivet är svårt att tillgodose för samtliga elever i den inkluderande skolan. Vidare ser man farhågor med att inkludering- en kommer ske på den normalbegåvades villkor och att de utvecklingsstörda eleverna hamnar i skymundan bland annat pga. skolans uppnående mål. Värdegrunden, den rå- dande människosynen och synen på olikhet gör att det är svårt att förmedla vinsterna kring inkludering till alla involverade i skolan.
6.3.1 Likheter i synen på fördelarna ur ett skolledar- och lärarperspektiv
Lärares syn på fördelar: Skolledares syn på fördelar:
• Social samhörighet: (1, 2, 3)
- Samtliga elever går i samma klass.
- Eleverna lär sig de so- ciala koderna.
- Eleverna är delaktiga i
• Socialt utbyte: (A, B, C) - Den inkluderade ele-
ven får möjlighet att hävda sig i den stora gruppen.
- Bra för den inklude- rade eleven att vara
större sammanhang. • Gemensamma aktiviteter:
(1, 2, 3)
- Hitta möjligheter där gemenskap är i fokus, tex.: utflykter, temaar- bete, temadagar, teater och elevråd.
- Individuell undervis- ning som utgår ifrån individen och sker på rätt nivå.
• Ökat lärarsamarbete: (2, 3) - Den enskilda läraren är knuten till ett arbetslag. - Lärare som arbetar
över gränserna. • Barn lär av varandra: (1, 2, 3)
- Barn med utvecklings- störning lär sig de so- ciala koderna i samva- ro med andra barn.
- Kunskapsinhämtningen ökar.
med i alla samman- hang.
• Gemensamma aktiviteter (B, C):
- Så som teater och drama, klassråd, ut- flykter och temada- gar.
• Förändring av attityder och värderingar: (A, C) - Samtliga elever ac-
cepterar och lär att vi har olika förutsätt- ningar.
- Möjlighet att förändra värderingar och före- bygga fördomar. • Ökat lärarsamarbete:
(A, B, C)
- Över gränserna och inom arbetslaget.
Likheterna är många mellan de olika yrkesgrupperna. Man talar dels om samhället, sko- lan och de enskilda eleverna. Ur ett elevperspektiv handlar de positiva aspekterna om social samhörighet och inlärning utifrån dessa sociala nätverk. Flera lärare talar om en skola för ”livet” där inlärningen handlar om att lära för livet utanför skolan där samhäl- let med dess mångfald återspeglas inom skolan.
6.3.2 Likhet i synen på nackdelarna ur ett skolledar- och lärarperspektiv
Lärares syn på nackdelar: Skolledares syn på nackdelar:
• Utanförskap: (1, 2, 3) - Eleven har s, vårt att
vara sig själv i den sto- ra gruppen.
- Eleven blir den som aldrig kan.
• Svår inlärningssituation: (1, 2, 3)
- Svårt att ta del av un- dervisningen.
• Utanförskap: (A, B, C) - Den enskilda eleven
känner sig utanför och annorlunda. • Svårigheter att ha samtli-
ga elever i samma klass- rum: (A, B, C)
- Svårt att tillgodose samtliga elevers be- hov.
Nackdelarna handlar om elevernas svårigheter att få undervisning utifrån sin kunskaps- nivå, samt att vissa elever riskerar att hamna utanför gemenskapen. Ur ett lärarperspek- tiv så blir det oerhört svårt att tillgodose samtliga elevers behov eftersom dessa behov skiftar.
6.3.3 Skillnad i synen på inkludering ur ett skolledar- och lärarperspektiv
Lärares syn på nackdelar: Skolledares syn på nackdelar:
• Motivationsproblem: (3) - Eleven ger upp i den
stora gruppen.
• Pedagogers tveksamma in- ställning till inkludering. (1, 3)
- Tidsbrist för individan-
• Värderingar och attityder: (A)
- Skolan och samhället har en negativ syn på handikapp.
• Inkludering är svår- genomförbar: (A, B, C)
passad skolgång. - Svårigheter att tillgo- dose samtliga elevers behov i en skola som är svår att förändra.
Skillnaden handlar huvudsakligen om de negativa aspekterna ur inkluderingsperspekti- vet. Lärarna talar om ett motivationsproblem där den enskilda eleven ger upp i den stora gruppen. Där tänker lärarna i huvudsak på dagens särskoleplacerade elever som ger upp i den stora gruppen. Vidare talar de om pedagogers tveksamma inställning till inklude- ring och att förslaget hade stött på stort motstånd ute på skolorna. Tidsbristen var en annan aspekt som togs upp där lärare redan idag kände stor press på att försöka tillgodo- se samtliga elevers behov och att detta förmodligen hade ökat i en inkluderad skola där skillnaderna mellan de enskilda eleverna hade ökat.
Skolledarna i sin tur talade om samhällets negativa syn på handikapp och olikhet hade varit svårt att arbeta bort och som hade tagit oerhört lång tid om någonsin. Vidare har man svårt att genomföra inkludering i praktiken eftersom skolan är svår att förändra.