Av de 27 artiklar i DN som handlade om ekonomi var 16 inramade som att pensionären var gynnad inom denna kategori.
Helhet: Detta var den ram som var svårast att koda in i den kvantitativa undersökningen eftersom journalistens inramning till viss del motsades av de budskap som kom fram i artikeln. Ett exempel på detta är att många artiklar handlar om att pensionärer får höjd pension. Ofta framgick det dock i texten att höjningen är låg och att pensionärer med olika socioekonomisk status har det olika bra ställt. Men eftersom jag har använt framingteorin som ett verktyg för att undersöka hur journalisten ramat in en text är det inte säkert att jag med representationsteorin får samma resultat. Här påvisas i allra högsta grad fördelen med att använda två metoder som kan påvisa och undersöka olika problem. I följande analys tolkar jag vilka föreställningar artiklarna reproducerar i fråga om pensionärernas ekonomi, och resultatet kan alltså strida mot ramen.
100 Expressen 080210
37 Del: Till att börja med undersöker jag huruvida stereotypen om pensionären som mäktig och konsumerande framkommer i artiklarna. Det enda som skulle kunna utgöra ett exempel på detta är:
(15) ”Vi kommer att få stora problem i kompetensöverföring när alla fyrtiotalister går i
pension. Många av dem var till exempel med och byggde upp hela den offentliga sektorn”102
Analys: Kunskap inrymmer makt, och man befarar att den makt fyrtiotalisterna besitter i form av kompetens kommer att gå förlorad när denna generation pensioneras. Exempel 15 beskriver dock framtidens pensionärer vilket egentligen inte är aktuellt för min undersökning, men likväl ett fenomen som diskuterats där 40-talister ses som en mäktig samhällsgrupp i media. I övrigt finner jag inga delar som handlar om mäktiga pensionärer.
Del: Eftersom många artiklar inom denna ram hade motsägelsefulla budskap väljer jag att presentera dessa genom att återge artikelns rubrik och därefter passager som visar på budskap som förtar en del av nyhetens positiva bild.103
M vill sänka åldersgräns för jobbskatteavdraget DN 080816
(16) ”Men hela konstruktionen med jobbskatteavdrag för dem som jobbar och inga avdrag
för pensionärer är fel menar Wettergren. Det uppfattas som fruktansvärt orättvist att som pensionär betala högre skatt än den som är yrkesverksam och har exakt samma inkomst. Det är diskriminering av äldre”
Borg lovar ny skattesänkning DN 080618
(17) ”PRO, Pensionärernas riksorganisation, riktar stark kritik mot förslaget. En vanlig
pensionär betalar över 7000 kr mer i skatt om året än motsvarande löntagare. Att sänka skatten för de sämst ställda pensionärerna löser inte den orättvisan”
Goda tider ger högre pensioner DN 071031
(18) ”Nästa år höjs de allmänna pensionerna med 2,8 procent. Men inflationen äter upp en
stor del av höjningen.”
(19)”pensionärerna är knappast nöjda” Ålderspensionen höjs nästa år DN 081029
(20) ”Den reala ökningen stannar på 0,1-0,2 procent. Pensionerna följer
samhällsutvecklingen och det är ju sämre tider nu och det slår igenom också för pensionärerna”
Gun vände sig till DN och får ut hela summan DN 030315
(21)”Som pensionär har man inte så höga inkomster så det är verkligen välkommet” AMF:s pensionssparare får dela på 35 miljarder DN 050420
102 DN 080816
103 Artiklarna bedömdes dock utifrån hela artikeln i den kvantitativa analysen, och inte endast utifrån rubrik, och föll vid en helhetsbedömning in under värdet drabbad.
38 (22) ”Väldigt många av de som berörs har låga inkomster och det här kommer att göra stor
skillnad i deras privatekonomi”
Pensionärerna ökade sina disponibla inkomster DN 041214
(23) ”Men detta betyder inte att pensionärerna har fått det bättre. En stor del av
inkomstökningen beror på att äldre pensionärer med låga pensioner dött och att yngre med högre pensioner kommit till.”104
Analys: Artiklarna innehåller som synes motsägelsefulla beskrivningar i fråga om ekonomin. En helhetstolkning av ovanstående delar, som alltså hämtats från sju olika artiklar, är att pensionärer inte har så god ekonomi som rubriken och artikelns helhet ändå förmedlar. Hur kan detta resultat tolkas? Kanske kan artiklarna utgöra exempel på att ekonomiska frågor är problematiska att tala om utifrån pensionärer som en enhetlig grupp eftersom det uppenbarligen råder stora skillnader individuellt.
Del: Eftersom DN räknas som en oberoende liberal tidning105 kanske de vinklar ekonomiska frågor som stämmer in på deras ideologi? En fråga man kan ställa sig är om tidpunkten för nyheterna kan avslöja skillnader i pensionärernas ekonomi, med avseende på vilken regering som styrde i Sverige vid artikelns publicering. Motivet för denna undersökning är att artiklar som tillkom under högerregeringens styrelseskick kanske är vinklade annorlunda än de från socialdemokratiskt styre. Jag finner dock inga mönster i dessa frågor när jag gör en helhetsanalys.
Del: Två artiklar beskriver uttryckliga uppfattningar om att pensionärerna har god ekonomi. I följande artikel hänvisar journalisten till en undersökning som AMF Pension har gjort:
Pensionärer oväntat nöjda DN 020426
(24) ”Bilden av pensionären som en fattig och ensam åldring stämmer inte överens med
resultatet av den undersökning som AMF Pension gjort.”
Analys: Journalisten utgår från en föreställning om att pensionären är fattig och ensam. Varifrån kommer denna bild? Uttryckssättet i exempel 24, och själva artikelns rubrik, visar på att textförfattaren fått sina förutfattade meningar om pensionären omkullkastade. Vad som reproduceras i texten är att det finns en uppfattning om att pensionären är fattig och ensam, vilket skulle kunna tolkas som en stereotyp föreställning. Texten förmedlar alltså att pensionärer har överraskande god ekonomi, kan det tolkas som att journalisten vill göra resultatet lite intressantare genom att framställa det som är oväntat? En annan artikel tycks bygga på samma källa, AMF Pensions undersökning, och är publicerad ett halvår senare. Också här förmedlas en oväntad bild av pensionärernas ekonomi:
Livet leker för många pensionärer DN 021025
(25) ”Jag är förvånad över att de är så nöjda och verkar ha så god ekonomi, säger Anna
Allerstrand, trygghetsekonom på AMF Pension.”
104 DN 041214
39 De föreställningar som texten reproducerar är att pensionärer har det bra ställt, trots allt. Statistik från pensionärers ekonomi och välbefinnande visar som vi sett på att gruppen har fått det bättre ställt jämfört med tidigare generationer. En sådan jämförelse är dock relativ, och påståendet att pensionärer har god ekonomi är det flera artiklar som strider mot, särskilt när pensionärens socioekonomiska status synliggörs.
Tidigare forskning visade att pensionärer som grupp idag anses ha bättre hälsa och ekonomi än förr. Å andra sidan framhölls också vikten av att skilja på pensionärer från olika klasser eftersom det förekommer skillnader i individuella pensionärers ekonomi. Här blir det tydligt hur förkastligt det kan bli att tala om pensionärer som grupp. Jag kommer därför att söka efter specifika uttryck för socioekonomiska skillnader.
Del: I flertalet artiklar synliggörs pensionärernas särskilda ekonomi genom att ”de sämst ställda”, d.v.s.. pensionärer med låg socioekonomisk status, problematiseras:
(26) ”De allra sämst ställda pensionärerna har rätt till särskilt bostadstillägg.” 106
(27) ”Dessutom får de sämst ställda pensionärerna sänkt skatt.”107
(28)”PRO riktar stark kritik mot förslaget. En vanlig pensionär betalar över 7000 mer i skatt
om året än motsvarande löntagare. Att sänka skatten för de sämst ställda pensionärerna löser inte den orättvisan, enligt PRO-ordföranden Lars Wettergren.”108
(29)”Allianspartierna är i princip överens om att göra något för de fattigaste
pensionärerna.”109
(30) ”Syftet är att tillmötesgå den grupp av framför allt åldrande kvinnor som inte har
förvärvsarbetat, för det är de som lever med de minsta marginalerna”110
(31) ”Pensionärerna som grupp ökade sina inkomster mer än de som fortfarande arbetade
under åren 1999 och 2002. Men inkomsterna är ojämnt fördelade även bland pensionärerna”111
(32) ”Men storleken på återbäringen varierar kraftigt mellan olika individer, och styrs bland
annat av hur gammal man är och hur mycket pensionsrätt man tjänat in i STP”112
(33) ”Men samtidigt är det betydligt fler lågutbildade kvinnor än högutbildade män som
tycker att ekonomin är det störst problemet”113
106 DN 081026 107 DN 080618 108 DN 080618 109 DN 080313 110 DN 080313 111 DN 080313 112 DN 050420 113 DN 021025
40 (34) ”Det finns till exempel fällor som framför allt kan drabba kvinnor. Att jobba deltid med
låg lön i många år är en av dem. Det får kännbara effekter på pensionen”114
Analys: Ovanstående exempel handlar alltså om att pensionärernas ekonomi förbättras eller att den bör förbättras, med tyngdpunkt på de sämst ställda pensionärerna. Denna ämnesfokusering tyder på att pensionärerna i läget då texterna producerades inte hade så god ekonomi, särskilt om man ser pensionärerna som en diversifierad grupp där klasskillnader avgör den individuella ekonomin.
Helhet: Det som analysen ger är att pensionärer som grupp framställs som oväntat nöjda, där en stereotyp uppfattning används för att markera detta faktum. Vidare såg vi hur flertalet artiklar var vinklade som att pensionärerna var gynnade i form av att pensionen höjs och att skatten sänks. Dessa summor visade sig dock vara små och pensionärernas ekonomi förbättrades försumbart. Resterande artiklar visade på att pensionärer som grupp i ekonomiska frågor är en förkastlig kategori eftersom det finns pensionärer som har det dåligt ställt, och alltså bör ges särskild uppmärksamhet baserad på socioekonomisk status snarare än som medlem i gruppen ”pensionärer”. Samhällets värdegrund synliggörs på ett påtagligt sätt där den ekonomiska uppdelningen baseras på hur produktiv man har varit, vilket kön man har och i vilken kommun man bor.