3. Tandvården i länet
Månadsarbetande tandhygienister per 100 000 invånare, år 2008 och 2013, fördelat per län.
Källa: SCB, Kolada och Samhällsmedicin.
Månadsarbetande tandläkare per 100 000
invånare, år 2008 och 2013, fördelat per län. Källa:
SCB, Kolada och Samhällsmedicin.
*Figurerna är sorterade på antal anställda per 100 000 invånare år 2013: flest anställda, högst upp i figuren.
** Observera att skalan för figuren ’tandsköterskor’ skiljer sig från skalan för figurer ’tandläkare’ samt ’tandhygienister’.
Månadsarbetande tandsköterskor per 100 000 invånare, år 2008 och 2013, fördelat per län.
Källa: SCB, Kolada och Samhällsmedicin.
I Planeringsunderlaget visas figurer som illustrerar personaltäthet av landstingsanställda tandläkare, tandhygienister samt tandsköterskor på årsbasis. Figurerna nedan visar motsvarande illustration för månadsarbetande tandläkare, tandhygienister samt tandsköterskor.
Månadsavlönade visar på hur många faktiska personer som arbetat; årsarbetande visar hur många heltidstjänster som detta arbete motsvarar.
Trenden för län och rike avseende månadsarbetande liknar trenden för län och rike avseende årsarbetande: Gävleborg ligger, i förhållande till övriga län, högt avseende tandhygieniseter, och lågt avseende tandläkare samt tandsköterskor.
4. Tandhälsa i länet
4.1. Tandvårdsbesök vuxna
Figuren nedan till höger visar en kommunfördelning av andel män och kvinnor som trots behov har avstått söka tandvård de tre senaste månaderna. Figuren är sorterad från vänster till höger med den kommun med högst total andel av befolkningen (kvinnor och män gemensamt) som avstått tandvård trots behov längst till vänster (Ockelbo kommun), och den kommun med lägst total andel av befolkningen som gjort det samma till höger (Ovanåkers kommun).
Avstått tandvård, trots behov
4.1. Tandvårdsbesök vuxna
Andel som avstått från att söka tandvård trots behov 2014, länet och riket, könsfördelat.
Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och
Samhällsmedicin. Andel som avstått från att söka tandvård trots behov 2014, köns- och kommunfördelat.
Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin.
* I enkätundersökningen Hälsa på lika villkor är formuleringen av den aktuella frågan som följer: ” Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård?”.
Mellan kommunerna i Gävleborgs län varierar andel män som angett att de trots behov avstått att söka tandvård från 24 procent i Ockelbo kommun till 13 procent i Sandviken och Söderhamns kommuner. De flesta kommuner har en andel om 13-15 procent.
För kvinnor är variationen lika stor, men nivåerna är lägre: från 20 procent i Ockelbo kommun till tio procent i Ovanåkers kommun.
Avstått tandvård, trots behov
Figurerna på nästkommande sida visar kommunfördelning av andel män och kvinnor angett orsaken "ekonomiska skäl"
respektive "tandläkarskräck". Figurerna är sorterade från den kommun med högst total andel av befolkningen (kvinnor och män gemensamt) som avstått tandvård trots behov på grund av ekonomiska skäl (övre figuren) eller tandläkarskräck (nedre figuren) längst till vänster med fallande totala andelar mot höger i figuren.
Totalt sett har Hofors och Söderhamns kommuner de högsta andelarna som anger ekonomiska skäl till att avstå tandvård trots behov (övre figuren). Bland män är andelen högst i Hofors och Sandvikens kommuner: 78-79 procent. Av männen i Nordanstigs kommun är det 21 procent av de som trots behov avstått tandvård som anger ekonomiska orsaker. De flesta kommuner ligger, för män, strax under eller strax över 60 procent, och för kvinnor strax över 60 procent. För kvinnor är variationen mindre: från 75-76 procent i Söderhamns och Ljusdals kommuner till 46 procent i Hudiksvalls kommun.
4.1. Tandvårdsbesök vuxna
Såväl totalt sett som för män och kvinnor separat finns de högsta andelarna som angett orsaken ”Tandläkarskräck” högst i Bollnäs och Söderhamns kommuner (nedre figuren). 31 procent av männen i Bollnäs och Söderhamns kommuner som trots behov har avstått tandvård har angett denna orsak. Nivåerna i Ockelbo, Hofors och Nordanstigs kommuner om 28-29 procent, ligger också relativt nära, men i Ovanåkers kommun har endast 13 procent av männen angett tandläkarskräck.
Variationen mellan kommunerna är ungefär lika stor bland kvinnorna. 34 procent av kvinnorna i Bollnäs kommun anger tandläkarskräck som orsak till att avstå tandvård trots behov. I Ljusdals och Sandvikens kommuner är andelarna 15 procent.
I Ockelbos och Sandvikens kommuner finns relativt stora könsskillnader avseende andel som angett tandläkarskräck som orsak: andelen är tolv procent högre bland män än bland kvinnor.
I riket anger fler kvinnor än män tandläkarskräck men i länets kommuner är fördelningen mellan kvinnor och män mer jämnt fördelad, och är i de flesta kommuner relativt små.
Avstått tandvård, trots behov
4.1. Tandvårdsbesök vuxna
Andel som angett "tandläkarskräck" som orsak till att avstå från tandvårdsbesök trots behov (flera skäl per person kan anges), 2014, köns- och kommunfördelat. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin.
Andel som angett "ekonomiska skäl" som orsak till att avstå från tandvårdsbesök trots behov (flera skäl per person kan anges), 2014, köns- och kommunfördelat. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin.
4.2. Tandhälsa, vuxna
4.2. Tandhälsa vuxna
Andel som skattat sin tandhälsa som bra eller mycket bra, respektive dålig eller mycket dålig samt övriga/ej svar, riket 2011-2014, 16-84 år, fördelat per län.
Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin.
Självskattad tandhälsa
Andel som skattat sin hälsa som bra eller mycket bra, eller dålig eller mycket dålig samt övriga/ej svar, riket 2011-2014, 16-84 år, fördelat per län.
Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin.
I planeringsunderlaget illustreras en jämförelse av variation av självskattad tandhälsa över riket baserat på den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor år 2011-2014 (figuren nedan). Figuren nedan till vänster illustrerar på motsvarande vis självskattad allmänt hälsotillstånd, för att jämföra om länsfördelningen för de två variablerna följer samma mönster.
Variationerna mellan länen är i båda figurerna relativt små: från 78-79 procent till 70 procent som skattar sin tandhälsa som bra eller mycket bra; och från 76-77 procent till 68 procent som skattar sin tandhälsa som bra eller mycket bra. Befolkningen i Norrbottens län har lägre andel som skattar såväl sin tandhäls som sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. I övrigt finns få samvariationer. Det är därför utifrån dessa fördelningar svårt att dra någon slutsats om samvariation mellan självskattad tandhälsa och självskattad allmänt hälsotillstånd.
4.2. Tandhälsa vuxna
Självskattad tandhälsa
På motsvarande vis som länsfördelning på föregående sida visas här kommunfördelning av självskattad tandhälsa samt självskattat allmänt hälsotillstånd.
Självskattad bra eller mycket bra tandhälsa varierar från 75 till 63 procent i länet. Självskattad bra eller mycket bra hälsa varierar från 72 till 66 procent. Bollnäs, Gävle och Söderhamns kommuner hamnar i båda kommunspridningarna i den övre delen och har bland de högsta nivåerna, medan Hofors och Ockelbo i båda kommunspridningarna har bland de lägsta nivåerna.
Utifrån dessa fördelningar tycks det finnas en viss tendens till möjlig samvariation mellan självskattad dålig tandhälsa och självskattat dåligt allmänt hälsotillstånd inom länet. På nästkommande sida visas kommun och könsfördelningar för den andel som skattat sin hälsa och tandhälsa som dålig eller mycket dålig. Även här finns tendens till möjlig samvariation: några av de kommuner där befolkningen till högre andel skattar sin tandhälsa som dålig återfinns också som de kommuner där en högre andel skattar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt. Det ska dock poängteras att det utifrån dessa fördelningar är svårt att dra några långtgående slutsatser om samvariation mellan självskattad tandhälsa och självskattad allmän hälsa.
Andel 16-84 år som skattat sin tandhälsa som bra eller mycket bra, respektive varken bra eller dålig, samt dålig eller mycket dålig, år 2014, fördelat per kommun. Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin.
Andel 16-84 år som skattat sin hälsa som bra eller mycket bra, respektive någorlunda, samt dålig eller mycket dålig, år 2014, fördelat per kommun. Källa:
Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin.
Andel män respektive kvinnor som skattat sin tandhälsa som dålig eller mycket dålig Gävleborgs län 2014, 16-84 år, fördelat per kommun.
Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin.
4.2. Tandhälsa vuxna
Självskattad tandhälsa
Andel män respektive kvinnor som skattat sin hälsa som dålig eller mycket dålig, Gävleborgs län 2014, 16-84 år, fördelat per kommun.
Källa: Folkhälsomyndigheten (HLV 2014) och Samhällsmedicin.
Elva procent av männen och åtta procent av kvinnorna i länet skattar sin tandhälsa som dålig eller mycket dålig. Andelarna bland männen varierar från fem procent i Bollnäs kommun till 15 procent i Sandviken, Ljusdal och Hofors kommuner, och bland kvinnorna från sex procent i Nordanstigs och Ovanåkers kommuner till 13 procent i Ockelbo och Sandvikens kommuner.
Sex procent av såväl kvinnor som män i länet skattar sin hälsa som dålig eller mycket dålig. Andelen varierar bland männen från tre procent i Söderhamns kommun till sju-åtta procent i Hofors och Hudiksvalls kommuner. För kvinnorna varierar andelarna från tre procent i Nordanstigs kommun till nio procent i Hofors kommun.