• No results found

Promemorians bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens

bedömning. I promemorian finns ingen bedömning som avser EU:s dataskyddsförordning.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt över

bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning: Denna proposition innehåller bl.a.

förslag till ändringar i skatteförfarandelagen.

Förslagen innebär bl.a. att begränsat skattskyldiga personer som arbetar tillfälligt i Sverige och som ingår som personal i en svensk verksamhet bör beskattas här (avsnitt 6.1).

I avsnitt 7.1 föreslås att en utländsk utbetalare ska göra skatteavdrag från ersättning för arbete till obegränsat och begränsat skattskyldiga personer för arbete som mottagaren utför i Sverige.

I avsnitt 9.1 föreslås att skatteavdrag från sådan ersättning för arbete som en utbetalare som hör hemma i Sverige betalar till en utländsk juridisk person eller en fysisk person som är begränsat skattskyldig här i landet bara ska göras, om ersättningen betalas för arbete som mottagaren utför i Sverige. Utbetalaren ska, om inte befrielse från skatteavdrag har beslutats, göra skatteavdrag om företaget som tar emot ersättningen inte är godkänt för F-skatt eller har fått den preliminära skatten beräknad till noll.

Ett utländskt företag som bedriver näringsverksamhet i Sverige bör enligt förslaget i avsnitt 10.3 i vissa fall vara skyldigt att lämna särskilda uppgifter till ledning för bedömning av skattskyldighet enligt inkomstskattelagen. Särskilda uppgifter ska inte lämnas om företaget lämnar inkomstdeklaration.

I avsnitt 6.6 föreslås att Skatteverket senast den 15 december efter beskattningsårets utgång ska skicka ett besked om särskild inkomstskatt till den som är skattskyldig enligt SINK.

Förslagen medför att Skatteverket kommer att behandla uppgifter i beskattningsdatabasen avseende fler begränsat skattskyldiga fysiska personer och avseende fler utländska arbetsgivare jämfört med vad som

gäller i dag. Det står således klart att förslagen i denna proposition ger upphov till en sådan personuppgiftsbehandling av Skatteverket i beskattningsdatabasen som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning. EU:s dataskyddsförordning är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer och ska tillämpas fr.o.m. den 25 maj 2018. Förordningen utgör den generella regleringen av personuppgifts- behandling inom EU. För Skatteverkets personuppgiftsbehandling i beskattningsverksamheten finns lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som innehåller bestäm- melser som kompletterar dataskyddsförordningen. Förutom vid behandling av personuppgifter om enskilda personer gäller vissa bestäm- melser i lagen även vid behandling av uppgifter om juridiska personer (se 1 kap. 1 § andra stycket).

Behandling hos enskilda (i detta fall utländska utbetalare eller företag) av sådana uppgifter bedöms ha rättslig grund på det sätt som krävs enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden för behandlingen i detta fall är i första hand att den är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse (t.ex. lämna arbetsgivardeklaration) på det sätt som anges i artikel 6.1 c. Den aktuella grunden för behandlingen är fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i dataskydds- förordningen. Den rättsliga grunden är fastställd i föreslagna bestämmelser i skatteförfarandelagen. De uppgifter som kommer att behandlas är inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning. Behandlingen hos utländska utbetalare och företag är mot denna bakgrund förenlig med dataskyddsförordningen.

När utländska utbetalare eller företag har lämnat de uppgifter som krävs till Skatteverket behöver myndigheten behandla uppgifterna i beskatt- ningsdatabasen. Den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifter hos Skatteverket är i första hand att den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning (artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Den aktuella grunden för behandlingen är fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden är fastställd i förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket och i föreslagna och nuvarande bestämmelser i skatteförfarandelagen. De uppgifter som kommer att behandlas är inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning.

Det övergripande syftet med förslagen är att öka konkurrensneutraliteten mellan svenska och utländska företag och därmed bidra till sundare konkurrens. Enligt regeringen får den personuppgiftsbehandling som förslagen medför anses stå i proportion till det eftersträvade målet och ett eventuellt integritetsintrång.

Av 1 kap. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskatt- ningsverksamhet framgår att uppgifter bl.a. får behandlas enligt den lagen för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för fastställande av underlag samt för bestämmande, redovisning, betalning

Prop. 2019/20:190

Regeringens förslag: Föreslagna bestämmelser i 5, 6, 6 a och 6 b §§ lagen

om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska träda i kraft den 1 januari 2021.

De föreslagna bestämmelserna i 6 a och 6 b §§ den lagen ska tillämpas första gången på lön eller annan därmed jämförlig förmån för arbete utförs efter den 31 december 2020 och där ersättningen betalas efter detta datum. Bestämmelsen i 6 § i den äldre lydelsen ska tillämpas på lön eller annan därmed jämförlig förmån för arbete som utförs före den 1 januari 2021. Prop. 2019/20:190

108

och återbetalning av skatter och avgifter samt för revision och annan kontrollverksamhet. Av 2 kap. 2 § framgår vidare att i beskattnings- databasen får uppgifter behandlas om personer som omfattas av verksamhet enligt 1 kap. 4 § 1–9. Av bestämmelsen framgår också att uppgifter om andra personer får behandlas om det behövs för handlägg- ningen av ett ärende. I 2 kap. 3 § och förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet finns bestämmelser om vilka uppgifter som får behandlas i beskattnings- databasen. Den behandling av uppgifter som förslagen ger upphov till hos Skatteverket behövs vid myndighetens handläggning av ärenden som görs med stöd av skatteförfarandelagen och är tillåten enligt de ovan angivna bestämmelserna.

Sammanfattningsvis görs bedömningen att den behandling av personuppgifter som förslagen i denna proposition ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning. Den befintliga reglering som finns på personuppgiftsområdet utgör tillräcklig reglering för den person- uppgiftsbehandling som dessa förslag föranleder hos Skatteverket. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling.