8.1
En utbetalare som ska göra skatteavdrag ska
registreras hos Skatteverket
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens
bedömning.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att invända
mot bedömningen. Svenskt Näringsliv, Polestar AB, AB SKF, SKF Sverige
AB och Teknikföretagen anför att skyldigheten för utländska dotterföretag
att anmäla sig för registrering bör kunna ersättas genom att hela ansvaret för rapportering och skatteavdrag tillåts fullgöras av ett svenskt bolag när det är frågan om koncernförhållanden.
Skälen för regeringens bedömning: Den som avser att bedriva
näringsverksamhet och som ska registreras ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan näringsverksamheten påbörjas eller övertas (7 kap. 2 § första stycket SFL). Skatteverket ska registrera den som är skyldig att göra skatteavdrag (7 kap. 1 § första stycket 1 SFL).
I propositionen föreslås att den som hör hemma i en annan stat och inte bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige (nedan utländsk utbetalare) i vissa fall ska göra skatteavdrag från ersättning som är
skattepliktig enligt inkomstskattelagen. Detsamma gäller ersättning eller annat vederlag som är skattepliktig inkomst enligt SINK (avsnitt 7.1).
Som anförs i avsnitt 7.1 finns det möjlighet för svenska koncernföretag att vara utländska koncernföretag behjälpliga vid rapportering och betalning av preliminär skatt.
Regeringen anser att bestämmelserna i 7 kap. 1 § SFL inte behöver ändras i och med förslaget om att utländska utbetalare ska göra skatteavdrag. Formuleringen ”den som är skyldig att göra skatteavdrag” i första stycket punkt 1 rymmer även den situationen. Bestämmelsen kommer att kunna tillämpas när utländska utbetalare gör skatteavdrag.
8.2
En fysisk person som arbetar i Sverige behöver
inte anmäla sig för registrering
Prop. 2019/20:190
Promemorians förslag: Överensstämmer inte med regeringens
bedömning. I promemorian föreslås att en skyldighet införs för fysiska personer som utför arbete i Sverige och som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige eller har ett samordningsnummer att anmäla sig för registrering hos Skatteverket när arbetet i Sverige påbörjas.
Remissinstanserna: Konjunkturinstitutet anför att utländsk arbetskraft
är vanligare förekommande inom vissa branscher och att registrerings- kravet därmed kan göra statistiken inom just dessa branscher mer tillförlitlig. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att ett möjligt alternativt förslag är att regeringen ser över möjligheten att samordna anmälningar till Arbetsmiljöverkets register respektive Skatteverkets register för att undvika en onödig administrativ börda för både företagen, arbetstagarna och berörda myndigheter. En sammantagen registrering kan utgöra ett mindre ingripande alternativ. TCO ser annars en risk att dessa registreringar sammantaget (som till viss del överens- stämmer) kan anses oproportionerliga i förhållande till syftena med bestämmelserna och därmed utgöra en otillåten inskränkning av den fria rörligheten för tjänster enligt artikel 56 i EUF-fördraget. Sveriges
Byggindustrier påtalar risken för att oseriösa aktörer uppmanar
arbetstagare att inte registrera sig och att åtgärden då riskerar att enbart medföra ytterligare administration för de aktörer som redan sköter sig. Det är således mycket viktigt att Skatteverket får de resurser som krävs för att faktiskt kunna kontrollera att regelverket efterlevs. De anför vidare att det är viktigt att underlätta registreringen, exempelvis genom ”hotspots” på flygplatser etc. samt att Skatteverkets handläggning sker betydligt snabbare än i dag. Svenskt Näringsliv, med instämmande av Almega, betonar vikten av att, i jakten på osund konkurrens och fusk, inte lägga ytterligare bördor på skattskyldiga som försöker följa reglerna. Om nya bördor ska påföras arbetstagare, som inte ens ska betala skatt i Sverige,
87
Regeringens bedömning: Det bör för närvarande inte införas någon
skyldighet för fysiska personer som utför arbete i Sverige och som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige och inte har ett samordnings- nummer att anmäla sig för registrering hos Skatteverket när arbetet i Sverige påbörjas.
Prop. 2019/20:190
88
måste det vara tydligt att åtgärden har en effekt på skatteundandragandet. Man anför vidare att det är viktigt att registreringsprocessen blir så enkel som möjlig för den utländska arbetstagaren och att registrering via internet skulle innebära en klar förenkling samt att Skatteverket bör erbjuda denna möjlighet. Man betonar vikten av att något krav på fysisk registrering inte införs eftersom det skulle innebära en onödigt betungande registrerings- process. IKEA framför att registrering bör kunna ske elektroniskt genom arbetsgivarens försorg och att samordning bör göras med förfarandet för anmälan till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. I ett gemensamt yttrande från personer som hanterar skattefrågor vid ett antal storföretag,
bl.a. Ericsson AB, Volvo AB och AB SKF förordas ett online-baserat
system för registrering av individer.
Skälen för regeringens bedömning: I propositionen föreslås att en
uthyrningsbestämmelse ska införas i SINK. Innebörden av förslaget är att synsättet ekonomisk arbetsgivare ska införas i förhållande till 183-dagars- regeln i intern rätt och i skatteavtalen. En begränsat skattskyldig arbets- tagare som är anställd av ett utländskt företag utan fast driftställe i Sverige och som hyrs ut till en verksamhet i Sverige blir i och med förslaget skattskyldig här. Förslaget medför att antalet begränsat skattskyldiga fysiska personer som blir skattskyldiga i Sverige ökar. Som en följd av bl.a. detta föreslås i avsnitt 7.1 att en utländsk utbetalare ska göra skatteavdrag från ersättning till en mottagare som utför arbete här. Detta innebär att utbetalaren omfattas av samma bestämmelser om skatteavdrag som en utbetalare i Sverige.
För att systemet med redovisning av skatter och avgifter ska fungera för utbetalaren, för mottagaren av ersättningen och för Skatteverket måste inte bara utbetalaren, utan även mottagaren vara registrerad i beskattnings- databasen. Det finns i dag inte någon skyldighet för en arbetstagare i Sverige att anmäla sig för registrering hos Skatteverket. En utländsk arbetstagare som ska arbeta i Sverige och som är skattskyldig här blir i stället registrerad i beskattningsdatabasen huvudsakligen till följd av information som arbetsgivaren är skyldig att lämna.
En arbetsgivardeklaration ska enligt 6 kap. 1 § SFF innehålla följande identifikationsuppgifter för en betalningsmottagare: namn, person- nummer, samordningsnummer eller organisationsnummer och postadress. Om en arbetsgivardeklaration innehåller uppgifter om en betalnings- mottagare som är begränsat skattskyldig, ska deklarationen enligt 6 kap. 2 § SFF även innehålla uppgift om mottagarens utländska skatte- registreringsnummer eller motsvarande, och medborgarskap. I paragrafens andra stycke finns vissa undantag från skyldigheten. I 6 kap. 2 a § SFF finns bestämmelser om att Skatteverket i föreskrifter eller i enskilda fall får besluta att en viss identifikationsuppgift inte behöver lämnas i en arbetsgivardeklaration om verket ändå kan fatta riktiga beslut om bl.a. slutlig skatt. Även en kontrolluppgift, om sådan ska lämnas, ska enligt 5 kap. 11 § SFF, bl.a. innehålla uppgift om personnummer, samordnings- nummer eller organisationsnummer för den kontrolluppgiften avser.
I 15 kap. 8 § SFL finns bestämmelser om undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift. I och med införandet av det nya systemet om månadsvisa uppgifter per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen ska kontrolluppgift normalt inte lämnas om sådan ersättning eller förmån
som har redovisats eller skulle ha redovisats av utgivaren i en arbetsgivar- deklaration, se avsnitt 4.6.3. Innan det nya systemet infördes förekom trots skyldigheten att lämna identifikationsuppgifter att den som lämnade kontrolluppgift inte angav sådana uppgifter. Skatteverket fick då utreda vem kontrolluppgiften avsåg och registrera denne i beskattningsdatabasen. Det förekommer även avseende det nya systemet med uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen att identifikationsuppgifter inte lämnas och att Skatteverket får utreda vem som avses och registrera personen i beskattningsdatabasen. En sådan utredning är inte sällan förenad med vissa svårigheter vad gäller möjligheterna till en säker identifiering av personen.
Om personen inte har ett personnummer eller samordningsnummer rekvirerar Skatteverkets beskattningsverksamhet ett samordningsnummer från folkbokföringsverksamheten i samband med registreringen i beskattningsdatabasen. För registrering i beskattningsdatabasen får ett samordningsnummer tilldelas även om det råder osäkerhet om personens identitet (5 a § första och andra stycket 4 folkbokföringsförordningen [1991:749]). Men beskattningsverksamheten måste samtidigt sträva efter att i största möjliga utsträckning fastställa den enskildes identitet (prop. 1997/98:9 s. 83).
Skatteverket har i sin promemoria föreslagit att en skyldighet införs för fysiska personer som utför arbete i Sverige och som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige eller har ett samordningsnummer att anmäla sig för registrering hos Skatteverket när arbetet i Sverige påbörjas. Förslaget innebär bl.a. att uppgifter om den som registreras i beskattningsdatabasen kan fastställas med bättre säkerhet.
Som Sveriges Byggindustrier, Svenskt Näringsliv och Almega samt
IKEA och personer som hanterar skattefrågor vid ett antal storföretag, bl.a. Ericsson AB, Volvo AB och AB SKF påpekar finns det en risk för att
registreringsprocessen medför en onödigt stor administrativ börda för utländsk arbetskraft som avser att arbeta i Sverige. Det är i dagsläget inte möjligt att genomföra en registrering genom ett online-baserat system. Detta kan dock förändras i framtiden. Regeringen gav i oktober 2017 åtta myndigheter (bl.a. Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och Migrationsverket) i uppdrag att samla relevant information om den svenska arbetsmarknaden till utländska arbetstagare, arbetsgivare och egenföretagare som verkar eller avser att verka i Sverige. Uppdraget har resulterat i att en portalsida som länkar till andra relevanta webbplatser har skapats, se www.workinginsweden.se. Kunskapen om ett eventuellt framtida online-baserat skatteregistreringssystem skulle kunna öka genom att information om systemet också görs tillgänglig via denna portalsida.
Det är heller inte i dag möjligt, att som bl.a. TCO föreslår, lösa registreringen genom ett samordnat förfarande med den anmälnings- skyldighet som redan finns till Arbetsmiljöverket enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.
Som framgår ovan kan frågan om registrering av vissa arbetstagare i beskattningsdatabasen vara nära kopplad till frågan om tilldelning av samordningsnummer. I detta sammanhang bör därför även beaktas att systemet med samordningsnummer är föremål för en större översyn. Regeringen har tillsatt en utredning som bl.a. har till uppgift att titta på
Prop. 2019/20:190
Regeringens förslag: Skatteavdrag från sådan ersättning för arbete som
en utbetalare som hör hemma i Sverige betalar till en utländsk juridisk person eller en fysisk person som är begränsat skattskyldig här i landet ska bara göras om ersättningen betalas för arbete som mottagaren utför i Sverige. Arbetet ska anses utfört här i landet även om mottagaren arbetar utomlands inom ramen för utbetalarens verksamhet i Sverige.